VM-guldhjälten fick fly Ryssland – i 40 timmar

Han är av Sveriges stora bandystjärnor. Guldhjälte med Hammarby år 2013 och stor matchvinnare i VM-finalen 2017 med sitt 4-3-mål i när Sverige sensationellt slog Ryssland och tog första VM-guldet på fem år.

Framgångarna tog honom till proffsligan i Ryssland.

Våren 2020 flyttade Adam Gilljam till Jenisej efter åtta säsonger i Hammarby. Landslagsmannen och VM-guldhjälten bytte Stockholm mot miljonstaden Krasnojarsk i Sibirien – mitt under pandemin. 

– Jag har trivts väldigt bra. Bandymässigt har förutsättningarna varit bra med en fin arena och en välskött klubb, säger han.

”Tacksam över att klubben förstod”

Sedan två säsonger får ryska bandylag endast ha en utländsk spelare registrerad i sin trupp. Gilljam kom dit som den utländska stjärnan i Jenisej. Trots att hela omklädningsrummet består av rysktalande spelare är han tillfreds med hur det sociala livet har fungerat. 

– Min ryska är inte jättebra och engelskan har varit sisådär. Det har varit det svåraste. Sen har det varit tråkigt med två pandemisäsonger. Det har varit svårt att träffa folk och få familjer och kompisar på besök. Den här säsongen har min fru varit över två gånger men annars har det inte varit det lättaste med visum, säger han.

Förra våren blev han rysk mästare med Jenisej. Den här säsongen fick ett abrupt slut.

När den ryska invasionen av Ukraina inleddes började hans tankar på att lämna Ryssland. Förra helgen tog han beslutet att bryta kontraktet med Jenisej – och lämnade laget inför att slutspelet skulle börja.

– Klubben tyckte att det var tråkigt men förstod samtidigt mitt beslut. Att åka precis innan slutspelet kändes inte helt bra, men det var aldrig några konstigheter. Jag är tacksam över att klubben förstod min situation, säger han och förklarar:

– Kriget blev pricken över i:et. Jag har haft covid två gånger och varit fysiskt upp och ner hela säsongen. Det har varit jobbigt, väldigt tungt, att inte kunna ge allt på planen. Så, när det här hände med Ukraina så fick det räcka för min del.

”Jag var vaken i nästan 40 timmar”

Sedan årsskiftet har han befunnit sig drygt 400 mil från gränsen mellan Ryssland och Ukraina där den ryska mobiliseringen har pågått. 31-åringen har följt rapporteringen men inte märkt av spänningsläget i Krasnojarsk.

– Jag har följt nyhetsflödet hela tiden. När vi har spelat hemma och varit på bortamatcher har vi inte märkt av kriget eller några protester. På så sätt har man inte blivit påverkad av det när vi har spelat, säger han.

Resan hem gick via Sankt Petersburg och Helsingfors. Resan tog ungefär 40 timmar innan han kom hem till Stockholm i fredags eftermiddag.

– Det var stressigt. Nästan alla flygrutter till EU-länderna hade stängts ner. Jag flög till Sankt Petersburg, bytte till en buss som åkte till Helsingfors och därefter tog jag ett flyg till Stockholm. Man var uppe i varv hela tiden och jag var vaken i nästan 40 timmar. Det har varit skönt att få sova ett par dagar nu, säger han.

Hur var stämningsläget i laget när du åkte?

– Det är svårt att säga. Det är inte jättemånga i laget som pratade engelska. Man förstod att de pratade om det men jag uppfattade inte mycket mer än så.

Det har varit protester i flera ryska storstäder. Har du känt någon oro?

– Det har känts ganska lugnt. Det som var mest stressigt för mig var hemresan. Man visste inte från dag till dag eller timme till timme vilka sanktioner och restriktioner som skulle införas. Det var det värsta. Men i jämförelse med det ukrainska folket så var det inte som att man flydde från ett krig, på det sättet.

Hur har din familj känt för situationen?

– De tycker att det är väldigt skönt att jag är hemma nu. Vi har vi kunnat ha en bra kontakt hela tiden och har hörts väldigt mycket. Min fru har varit över och hälsat på några gånger i Ryssland också. Framför allt är det skönt att vara hemma, det tycker både jag och dem.

”Det är hemskt – de måste sluta”

Situationen för utländska idrottsutövare i Ryssland är komplicerad. Internationella idrottsförbund, som till exempel Fifa, har möjliggjort för utländska idrottare i Ryssland att bryta sina kontrakt och lämna landet ”utan att drabbas av några konsekvenser”.

En spelarflykt är sannolikt att vänta – samtidigt har många utövare valt att stanna i landet och följa sina kontrakt. En debatt om idrottsstjärnornas tystnad och ansvar att inte stödja den ryska idrottsindustrin genom att spela för klubbarna har uppstått.

– Det där är lurigt. Olika klubbar ger olika möjligheter för spelare att bryta sina kontrakt. Om klubbarna vägrar säga upp avtalen så får man köpa ut sig, som spelare. Och det kostar pengar, säger Gilljam.

Känner du att det blir orättvisa krav på enskilda idrottare?

– Det är väldigt svårt att säga. Alla sitter i olika situationer. I mitt fall så hade jag bara en månad kvar på kontraktet och då är det kanske enklare att bryta kontraktet. För andra som har längre avtal så kan det vara svårare. Det är svårt att veta exakt hur avtalen ser ut. Man är ju anställd, och man har skrivit på ett kontrakt. Det är jäkligt lurigt och mycket beror nog också på hur man är som person.

Livet i Ryssland är plötsligt ett avslutat kapitel för Gilljam. Nu följer 31-åringen utvecklingen i Ukraina från Sverige – och är tydlig med vad han känner för situationen.

– Det måste stoppa det här. Nu. Det finns noll anledning till att kriga, säger han och fortsätter:

– Det är bara hemskt. De måste sluta så snart som möjligt och låta folk få leva som vanligt. Det går inte att hålla på med ett onödigt jävla krig år 2022. De måste stoppa dumheterna snarast så att folk får leva som vanligt. Jag tänker även på ryssarna. Det känns som att det är ingen som vill ha det här kriget.

SportExpressen har sökt en mängd idrottare i Ryssland som inte har velat yttra sig om situationen. Gilljam har förståelse för tystnaden.

– Jag förstår absolut med dem. De är nog tvungna att ligga lågt just nu. Så länge de har kontrakt och en arbetsgivare så går det inte att uttala sig så mycket, säger han.