Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Tumba ville kanske inte bli förknippad med den tiden”

Mona och Sven Tumba. De var gifte sig 1960. Sven gick bort 2011.
Foto: PRIVAT
Sven Tumba tog bland annat tre VM-guld i ishockey.
Foto: SVT
1970 korade Expressens läsare Sven Tumba till tidernas bäste svenske hockeylirare. Han vann omröstningen överlägset.

Sven Tumba är en av våra mest älskade idrottsmän genom tiderna.

Nu kommer journalisten Jens Linds SVT-dokumentär om nationalidolen som var firad landslagsspelare i både ishockey och fotboll.

Det blir en släktsaga som spänner över Tumbas liv och gärning – samtidigt avslöjas hans hemlighet:

Hur Tumba sattes i Tyska skolan, finansierad av Nazityskland.

– Tumba valde att aldrig prata om den här tiden, säger Jens Lind.

Fråga folk vem Sven Johansson var och du möts av undrande blickar och hummande röster.

Men säg Tumba i stället och alla vet vem du pratar om.

– Tumba hade en utstrålning som ingen annan. Hans liv var rikt och spretigt. Han brakade in i svenskarnas liv med sin charm, och visade att inget var omöjligt då vårt samhälle stod för ordning och reda och hierarki, säger Jens Lind.

SVT-journalisten som gjort flera uppmärksammade dokumentärer om bland annat kriminalprofessorn Leif GW Persson, journalisten Göran Zachrisson och ”Hockeyns historia”.

Jens Lind har de senaste två åren fortsatt på hockeyspåret. Det har nu landat i den dokumentär som fått heta ”Tumba – en släkthistoria”, och som sänds i SVT i två delar.

Sven Tumba i Djurgårdens tröja med beundrarskara efter match 1963.
Foto: TT NYHETSBYRÅN
Sven Tumba charmade hög som låg. Som här blivande statsminister Olof Palme.
Foto: FOLKE HELLBERG / DN TT NYHETSBYRÅN
Med prins Bertil när han introducerade golfen för svenskarna.
Foto: FOLKE HELLBERG / DN TT NYHETSBYRÅN
En sång- och dansman. Han reste runt i 44 svenska folkparker sommaren 1959.
Foto: ARNE SCHWEITZ
Sven Tumba spexar med lagkamraterna Eiler ”Garvis” Määttä och Ronald ”Sura-Pelle” Pettersson efter VM-guldet 1957.
Foto: FREDDY LINDSTRÖM / TT NYHETSBYRÅN
Sven Tumba blev världsmästare med Tre Kronor 1953, 1957 och 1962.
Foto: KAMERAREPORTAGE/IBL
Sven Tumba gjorde hela 246 landskamper med Tre Kronor.
Foto: JAN COLLSIÖÖ / TT NYHETSBYRÅN
1 / 7

Saker som inte skrivits tidigare

Jens Lind trodde att allt hade skrivits om Tumba, att det inte fanns något nytt att berätta om honom som idrottare – och privatperson.

Ett antagande som visade sig felaktigt. Med god marginal.

Bland annat fick han veta att Tumbas mamma , Greta, var tyska. Förvisso född i Sverige, men uppväxt i Tyskland. Familjen Johansson, senare Tumba, hade sina rötter i svältens och depressionens Berlin.

– Jag försöker bara beskriva en stämning i Sverige; hur det var på den tiden efter andra världskriget. En annan svensk hockeyspelare i samma generation som Tumba, Ulf Sterner, hade också en mamma som var tyska. Och det var känsligt för honom, han blev kallad ”tyskungen”. Det var nog inte så lätt att då säga att man kom från Tyskland, menar Jens Lind.

Berättade aldrig – varken för fru eller barn

Tumba föddes 1931 och mellan 1941 och 1945 gick han på Tyska skolan i Stockholm och Oslo. Lärosäten som finansierades av Nazityskland.

– I början är det inte så konstigt. Prinsessan Sibylla (mor till Carl XVI Gustaf) var till exempel den som invigde skolan i Stockholm. Jag tror också att det fanns en press från dom som hade tyska rötter att deras barn skulle sättas i en tysk skola.

Sven med brodern Nisse och systern Ingalill. Alla gick i tysk skola.
Foto: SVT

Detta var viktiga år i Tumbas liv, från att han hade fyllt 10 till han blev 14. 

– Ändå valde han inte att berätta om de här åren. Varken för sin fru Mona och för barnen.

Varför tror du att han inte pratade om den här tiden, och att det kommer som en nyhet i dag många år senare?

– Det är bara en spekulation, men Tumba ville kanske inte bli förknippad med den, att det skulle leda till en mängd missförstånd. Jag tror att det är en tid som alla vill glömma, faktiskt. Tyska skolan som finns i dag är ju inte alls som den var då.

Från hösten 1942 till våren 1944 befann sig den unge Tumba med familj i Norge, där pappan arbetade som ingenjör.

När de kommer tillbaka till Stockholm har det åsikterna börjat skifta, och lämpligheten med en tysk skola ifrågasattes. Något som också debatterades i den svenska riksdagen.

– Man måste ju sätta in hans och familjens öde i det här perspektivet. Ena stunden var det helt okej att det var på ett visst sätt, för att i nästa uttrycka tvivel om en naziskola i Stockholm.

Sven Tumbas syster Ingalill Gyse med fotoalbum i SVT-dokumentären "Tumba - En släktsaga".
Foto: SVT
Sven Tumba med pokalen från EM-guldet 1953 i Schweiz och sin syster Ingalill.
Foto: RUNE JOHANSSON / AB TEXT & BILDER/SVT

Det var Tumbas syster, Ingalill Gyse, som lät Jens Lind få tillgång till vad han kallar ”osorterade lådor” från familjen Tumba. Däri låg bland annat Tumbas betyg från just Tyska skolan.

Jens Lind ville prata med henne om den här tiden, men Ingalill Gyse, avled julen 2019. Intervjun som finns med i dokumentären ”Tumba – en släkthistoria” gjordes på sommaren samma år. 

– Jag fick veta om Tyska skolan för ett år sedan. Så jag var nära att få prata med någon som var ögonvittne. Och dessutom en medlem i familjen. 

Unikt filmmaterial från hustrun

Skälet till att det blev en släktsaga har också att göra med hustrun Mona Tumbas spännande historia.

Eter drygt ett halvårs arbete fick Jens Lind ta del av helt nytt unikt material från henne.

– Det var 75 år gamla färgfilmer som visade Monas uppväxt i överklassens Stockholm. Hennes mycket förmögne pappa, superkapitalisten Nils Nessim, filmade allt; från barnkalas med hembiträden under 1940-talet till resor i Sovjet och Kina. De höll inte igen på någonting. 

– När Mona sedan gifter sig med Sven är det enda som finns ett fotografi. Pappan var inte road av hennes giftermål, men förstod att det inte gick att stoppa honom. Nils Nessim ville helt enkelt inte släppa sin dotter.

Sven och Mona Tumba 2007.
Foto: CHARLES HAMMARSTEN / IBL
Sven Tumba får välkomstkram av sin fru Mona på Bromma flygplats efter VM-guldet i ishockey 1962.
Foto: LARS SAMUELSSON/AB TEXT & BILDER/SVT
Familjen Nessim med Mona Tumba högst upp till vänster.
Foto: SVT

Vad ska du sätta tänderna i nästa gång, Jens Lind?

– Lite kortare grejer. Jag trodde att det här skulle bli en lätt match, men tog mycket längre tid än vad jag trodde; två år. Fortfarande är jag väldigt intresserad av sport i ett historiskt perspektiv. Att sätta in idrottshändelser i sin tid och berätta om hur världen var då och olika människoöden.

Den här gången trillade du över något som var okänt för omvärlden.

– Jag kan inte säga att jag blev glad. Jag tycker så mycket om familjen, och sökte inte rubriker på något sätt. Men jag blev så intresserad av att det funnits en sådan här skola i Sverige, och att Tumba och han syster gick där. Och att de gjorde det under flera år.

– När jag väl hade en informationen kändes det inte rätt att inte ha med den i en dokumentär om Tumbas liv. Detta var trots allt en viktig del av hans barndom. Som han sedan väljer att inte yppa för någon.

”Tumba – en släktsaga” har premiär söndag 18 april på SVT Play.

Den första delen (”Idolen”) visas på torsdag 22 april på SVT1, och del två (”Du kan inte ändra en människa”) 29 april i samma kanal.

Vill du ha fler sportnyheter direkt i ditt dagliga flöde? Följ SportExpressen på Facebook, Twitter, Instagram, Snapchat - här kan du även få nyheter om dina lag direkt i Messenger.