Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Who's Who är en kopia av ”Marre”

Att Maharajah är pappa till Who’s Who är inte särskilt svårt att se.

Vi snackar lika som bär.

Sonen kommer aldrig bli lika bra som sin far, men vann sin V75-debut på övertygande vis.

Maharajah är en av de absolut bästa hästarna som fötts. Någonsin. Stjärnhästen vann mängder med stora lopp under sin enastående karriär. Bland annat Kriteriet, Derbyt och Olympiatravet.

Men höjdpunkten kom ändå 2014. Då han tillsammans med tränare Stefan Hultman och körande Örjan Kihlström skrev travhistoria genom att vinna Prix d’Amérique på Vincennes i Paris. Efter flera försök, så gick det äntligen vägen.

Maharajah la skorna på hyllan 2015 men fortsätter att förgylla travsporten eftersom han verkar inom aveln.

Hans nästan läskigt lika avkomma Who’s Who har inlett karriären bra och gjorde inget misstag i sitt allra första V75-framträdande. Örjan Kihlström visste vad han satt bakom. Avancerade tidigt i spåren och landade i ”dödens” 1 400 meter kvar. Ledande Total Recall, för dagen utan skor och med skygglappar, stretade emot i det längsta men kunde inte freda sig.

Även om segern blev ganska knapp (Örjan måttade in på gammalt hederligt vis) kändes det säkrare än så. I alla fall från sidan. Löpskallen är utan tvekan en egenskap han ärvt från pappa.

Fyraåringen har bara börjat sin vandring uppåt i klasserna och här har tränare Pasi Aikio en framtidshäst.

– Han är en klok och fin häst som inte lägger bort kraft i onödan. Han är stark och rejäl för den här klassen. Han hade lite krafter kvar också.

– Det finns klara likheter, nästan alla kan ju se att han är efter Maharajah. Men det är taskigt att jämföra de båda, det kommer inte gå att komma i närheten av hans nivå, sa segerkusken.

Miljardären, uppfödaren och hästfantasten Margareta Wallenius-Kleberg är känd för att döpa sina egna hästar med finess. Här kan vi snacka om mitt i prick. Vem som är vem kan man faktiskt fråga sig om man tittar snabbt på de båda…

Inte "Luddes" signum

Det här med att släppa ledningen brukar inte vara Lutfi Kolgjinis kännetecken. Mer full fart framåt, dra undan och lita på sin vältränade häst.

Men det kanske är nya tider nu? För några veckor sedan vann han från rygg ledaren med Clemenza Am. Och på Mantorp blev det en ny viktoria efter en mycket snygg styrning.

Platon Face satt planenligt i täten efter ett par hundra meter, men när Qahar Q.C. kom fram på utsidan valde Ludde att släppa. Därmed fick han en smaskig resa. Ut på sista långsidan gjorde Kolgjini slag i saken och vred ut sin häst i andraspår, som snabbt tog sig förbi ledaren. Sedan var det bara en häst på banan. Platon Face dundrade undan och vann hur lätt som helst – i urläcker stil. Visst underlättade det en hel del att de båda favoriterna, Qahar Q.C. och Ready Ribb, inte hade någon av sina bättre dagar. Men ingen skugga över vinnaren. Högt getingbetyg till både häst samt kusk! 

Det är något visst med hästar som kommer ”flygandes” till slut. Peter Untersteiners Generaal Bianco är en sådan. En ruskigt vass avslutare, helt enkelt. Trots att femåringen länge satt sist i fältet blev segern säker i comebacken – efter en virvlande avslutning. Wow!

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!