Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Var det ingen som ville tävla på allvar?

Örjan Kihlström – en mästare i sulkyn.
Foto: Malin Albinsson / TR Media / Malin Albinsson

Örjan Kihlström.

Say no more!

Han svarade för suveräna styrningar på Åby.

Med segern i Paralympiatravet som kronan på verket!

Man kan kanske tycka att en man som rundar 60-strecket nästa vecka skulle ha passerat sitt zenit som yrkesman. Inte minst inom sportens konkurrensutsatta värld.

Örjan Kihlström håller sig fortfarande högst upp på himlen.

Inte minst bevisat på Åby under lördagen. Han vann tre race inom V75. Och det var inte vilka lopp som helst.

Vinst i Paralympialoppet med Pasi Aikios Who's Who. Segrar med Daniel Redéns Fanucci Zet i Kungapokalen och Honey Mearas i Stoeliten.

Vi fick se en bredd i hans kunnande.

Segerchecken på 1,5 miljon i Paralympiatravet kvitterade han ut genom att ladda från start med Who´s Who. Släppa till Night Brodde när han fick ta fram sina oerhört känsliga körhänder när hans häst var ytterst nära galopp. För att glida till spets på första långsidan och sedan dirigera racet som han ville.

Svårt för konkurrenterna att utmana när sista 500 går efter 07,8.

  

I Kungapokalen gjorde han rätt drag när han svarade ut värsta konkurrenten Iznogoud Am och Björn Goop i en envig i första sväng.

Där ställde han resten av fältet schack och matt.

Fast ska sanningen fram hade nog Francesco Zet vunnit loppet hur som haver. En blivande storstjärna.

Honey Mearas hade sämsta spåret i Stoeliten. Sågs aldrig med chans förrän 100 kvar. 

En typisk ”Gubben i lådan”.

  

Jag trodde att Paralympiafinalen skulle bli ett raggarrace. Men första 500 efter 10,9 var rena skämtet för klassen. För att inte tala om 14,5 första varvet.

Det var som att ingen ville tävla och utmana på allvar när Kihlström satt i spets.

Ett sömnpiller.

Extreme var godkänd med sin trudelutt till slut som tvåa. Resten får underkänt.

  

Det sägs att det är svårt att vinna bakifrån på Åby. Pyttsan. Inom V75 satt Chebba Mil fyra utvändigt precis som Bransbys Juke Box. Honey Mearas i femte utvändigt. Charliebrown fyra ut liksom Oscar L.A.

Noterbart - inte en enda vinnare inom V75 via de av många avskydda snikspåren!

Enda skrällen inom V75 levererade Hans Crebas och Bransbys Juke Box. Holländaren med licens på Axevalla är värd att ha koll på.

Kuskarna från tulpanriket slår ofta ut i blom när de dyker upp. Robin Bakker vann Drottningens Pokal med Chebba Mil. Rick Ebbinge var överlägsen med Charliebrown Effe.

  

San Moteur vann Lyon Grand Prix lekande lätt. Är både snabb och stark.

Mycket surr kring honom och Elitloppet, förstås.

– Björn vill men jag är tveksam. Två lopp samma dag för en 5-åring köper jag inte rakt av. Jag vill ha en häst att tävla med flera år framöver, sa Håkan Arvidsson till mig på stallbacken.

 

Solsken och gemytligt på publikplats. Hög stämning i Pegasus. 5 167 personer räknades in. Godkänt i mina ögon även om ledningen på Åby hoppats på 7 000.

Kanske ändå en hint om att de stora skarornas vallfärd till travbanorna är en saga all!