Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vännen låg bakom mordet på Solvalla

Dragan Joksovic. Foto: OKÄND / DAGENS NYHETER
Ambulanspersonalen försökte förgäves rädda livet på Dragan Joksovic. Foto: JONAS LEMBERG / THE FIRM TT NYHETSBYRÅN

Någon skulle få plikta med sitt liv i gangsterkriget om den lukrativa cigarettsmugglingen.

Den 4 februari 1998 fälldes den väldige Dragan Joksovic med fyra skott på Solvallas travbana.

Hans mördare – den 20-årige Janne Raninen – sänkte pistolen och sa till vakterna:

– Det är lugnt. Kom och ta mig.

Journalisten Martin Jönsson har i en ny P3-dokumentär om Solvallamordet pratat med några av dem som hade speciella kunskaper om huvudpersonerna i det så kallade gangsterkriget, det liv de levde och vad som väntade.

Dragan ”Jokso” Joksovic var inte den som flydde offentligheten. Han stod ut som en reslig fyr på inneklubbarna vid Stureplan och de illegala spelhålorna.

Han var ett muskelpaket på nära två meter och mycket medveten om sitt yttre.

Polisen Lars Andersson vid Rikskrim deltog i spaningen mot den Balkanrelaterade brottsligheten och ”juggemaffian”. Han träffade Dragan Joksovic flera gånger. 

– Klädmässigt så var han ju väldigt rik. Det var alltid kostym och skräddarsydda skjortor. För att inte tala om bilarna. Det var alltid fläskmercor. Specialgjorda skor, säger han i dokumentären.

”Jokso var kontaktpunkten”

Jokso umgicks ledigt med Stockholms kändisar, som inte tycktes ha något emot att frottera sig med den man som utpekades som huvudperson inom den jugoslaviska maffian.

– Det fanns ju bara juggarna. Och Jokso var kontaktpunkten, koordinatorn. Det finns åtskilliga exempel på att jugoslaver, serber, tog kontakt med Jokso och efter ett par år var de gripna för grova narkotikabrott, säger Lars Andersson.

En tid före mordet hade staten höjt punktskatterna på cigaretter. Det innebar enorma vinster för de som lyckades smuggla in stora partier in till Sverige.

Rutten började just på Balkan. Jugoslavien hade brutit samman efter kriget. Moralen var i många fall obefintlig. 

Det var en bra grogrund för cigarettsmuggling. På serbisk hemmaplan fanns Željko Ražnatović, mer känd som krigsherren ”Arkan”.

Han hade en lång historia bakom sig med mycket grov brottslighet, inte minst i Sverige där han bodde ett tag och dömdes för grova rån.

Lill-Dragan och Stor-Dragan

Här hemma fanns Dragan Joksovic och hans kortare vapendragare Dragan Kovac som sägs ha ansvarat för att ta emot transporterna och skött distributionen av smuggelcigaretterna.

Bland poliser och journalister gick de under namnen Lill-Dragan och Stor-Dragan.

Men det skulle snart stå klart att det fanns en Dragan för mycket i den här staden.

– Jag visste att det hade skurit sig mellan Jokso och Kova. Och när det händer på den här nivån då brukar det inte lösa sig på ett fredligt sätt. Och jag visste att någon av dem troligtvis skulle dö, säger Janne Raninen som skulle bli den som avlossade de dödande skotten.

Han hade träffat Kovac på Svartsjöanstalten i april 1995.

– Det var en reko kille, helt okej. Det var kul att vara i samma cell som honom. Vi kom bra överens, säger Janne Raninen.

Dragan Kovac hade inga problem med att tjäna stora pengar på cigarettsmuggling men han tillät inte Raninen att röka i cellen.

Starten på ett gangsterkrig

Med tiden blev relationen mellan Dragan och Dragan allt mer ansträngd. När en större transport med smuggelcigaretter försvann, möjligen kapad, till ett uppskattat värde kring runt 30 miljoner blev sprickan total.

Dragan Kovac och hans kumpaner ansågs ligga bakom kuppen. Det här blev starten på ett gangsterkrig.

– Då började de bli dödsfiender. Jag sa till Jokso ”Du den där killen kommer knäppa dig. Du kommer bye, bye”, säger Milan Petrovic som kände båda männen.

Dragan Kovac vände sig till sin vän Janne Raninen som han lärt känna på kåken och frågade om han var beredd att döda någon. 

– Till slut fick jag en förfrågan om jag ville döda Jokso, säger Raninen.

Han säger att han kände en stor tveksamhet och frågade sig om han verkligen ville vara med på det här.

– Men jag kände en väldigt stark lojalitet. Och hade jag inte gett mig in i det här så hade jag svikit en bror.

Raninen såg dessutom mordet som en språngbräda i den kriminella karriären.

– Precis som någon som går ut grundskolan, går ut gymnasiet, kör universitetet och får ett schyst jobb till slut.

Jokso var storspelare

Dragan Joksovic vanor var kända. På travdagarna hade han bord bokat på Kongressen – Solvallas finaste krog med utsikt över upploppet.

Jokso var storspelare och hade, sas det, dragit in miljonvinster på trav. Kanske var det sant. Lika sant var det att vinstbongar såldes för tio procent extra till den som annars hade svårt att redovisa stora inkomster.

Raninen hade utrustats med en Glock, där varannan kula var av hålspetstyp och varannan helmantlad.

Hålspetskulorna skulle göra mest skada, den andra skulle gå genom skyddsvästar.

Den lille Janne Raninen väckte personalens uppmärksamhet. Hade han verkligen åldern inne? Janne Raninen visste att han hade åldern inne. Han var bara 20 år och om några veckor skulle han fylla 21, vilket enligt lagboken innebar att han skulle kunna dömas till livstids fängelse.

Åtta års fängelse

Raninen var nervös innan han avlossade skotten. Det första skottet i ryggen tycktes inte beröra den väldige Jokso.

Men efter det andra föll han. Snart låg han orörlig i en stor pöl av blod.

Janne Raninen greps på plats och dömdes senare till åtta års fängelse.

Två personer ansågs ha legat bakom mordet. Den första, en irakisk narkotikalangare, överlevde ett sprängattentat vid Karolinska sjukhuset men sköts senare ihjäl den 6 juni 1998 på Gärdet.

Dragan Kovac blev ihjälskjuten den 9 juli 1998 på sitt stamhak Brother Tuck på Södermalm. Han levde på lånad tid. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!