Travtränaren föll ihop på löpbandet

Foto: MIKAEL WIKNER / TR Media
Foto: MICKE GUSTAFSSON / TR Media/KANAL 75
Foto: LARS JAKOBSSON / TR Media/KANAL 75

Henrik Larsson, 47, var på gymmet när hans hjärta helt plötsligt stannade. 

Travtränaren är fortfarande kvar på sjukhus – men mår betydligt bättre i dag. 

– Jag hade verkligen änglavakt, säger han. 

Travtränaren Henrik Larsson stod på löpbandet på gymmet när han kände att något inte stod rätt till. 

Larsson bad snabbt personen bredvid att ringa ambulans innan han föll ihop. 

– Jag hade tur att jag var på gymmet. Deras personal är ju utbildade så de kom till undsättning direkt. Sedan finns det ju en vårdcentral våningen ovanför så jag valde ett bra ställe att falla ihop. Jag hade verkligen änglavakt, som jag förstått det fick de i gång mig och jag var inte borta så länge. Det var livsavgörande. 

Så du förstod kort innan att något inte stod rätt till? 

– Det var på sekunden. Det gick fort. Det visade sig att hjärtat hade rusat av någon anledning. Som jag förstått det så stannade inte hjärtat riktigt. De fick också i gång det tidigt så jag ska inte få några men. 

47-åringen hade drabbats av ett hjärtstopp. Något som facktidningen Travronden var först att rapportera om. 

Hur var det nu när du vaknade upp? 

– Man var ju bra snurrig i bollen. Men jag kom tillbaka fort och kunde rabbla telefonnummer och sånt. Sedan är det klart att man var tagen. Man funderade ju på vad fan som hade hänt. Det var ett jäkla pådrag. 

– Men de har tagit prover hela tiden. Vi har en fantastisk vård och det visade sig att jag har någon form av hjärtmuskelinflammation. Sedan vet de inte om de kommer hända igen så jag kommer få en ICD-hjärtstartare inopererad. 

”Vill inte gå runt som en tickande bomb” 

Hur mår du just nu? 

– Jag mår oförskämt bra. Jag hämtade mig väldigt fort. Jag skulle kunna säga att det är som vanligt. Jag är inte så van vid att ligga still så jag går här i korridorerna och trampar. 

Vad säger läkarna? 

– Jag ska väl ta det lite lugnt. Men som jag förstått det blir det inga mediciner eller något sådant. Men jag vill ju ogärna gå runt som en tickande bomb så det känns skönt att de kommer operera in en sån dosa. Det är en trygghet. Man vill inte gå runt med den osäkerheten. Den ska opereras in i morgon. 

Vad gäller travtränandet hoppas Henrik Larsson var tillbaka så snabbt som möjligt. 

– Jag kan ju promenera så jag kommer vara med i verksamheten, men sedan får man ta det lite dag för dag. Läkarna tyckte väl att det var lite riskfyllt att jag skulle sätta mig och köra i början. Men jag ser inga risker med det. Man får ta det lite dag för dag. Jag tror jag kommer vara tillbaka i livet i allmänhet ganska fort.