Svanstedts blixtbesök – beslutet om Elitloppet

Travfesten på Solvalla i västra Stockholm är inte långt borta nu.

Det är travsportens svar på motorsportens Formel 1.

De snabbaste hästarna och de bästa kuskarna kommer att vara på plats.

Så här har det varit i maj på Valla sedan 1952 då västtysken Walter Heitmann styrde hästen Permit till seger. En historisk vinnare.

Elitloppet på Solvalla innebär så mycket mer än bara pengar.

Det handlar lika mycket om ära, berömmelse, prestige.

– Jag kommer aldrig att glömma min första seger 2004 i Elitloppet med Gidde Palema, säger Åke Svanstedt.

19 år senare är Svanstedt tillbaka på Solvalla.

Nu som ”halvamerikan” efter snart tio år på andra sidan Atlanten.

– Elitloppet är ett av de största loppen du kan vinna och fullt jämförbart med Prix d’ Amérique i Paris och Hambletonian i New Jersey, säger Svanstedt.

Tidigare i våras lämnade han värmen i Florida för New Jersey strax utanför New York. Nu är tävlingssäsongen i gång igen på allvar.

Livet leker.

Åke Svanstedt har hittat sin plats.

Det är stora Amerika som gäller numera för Svanstedt som växte upp i lilla Attmar, två och en halv mil sydväst om Sundsvall i Medelpad.

Han har visat att han är en vinnare även utanför vårt avlånga land.

– Jag är bara i Sverige ett par gånger om året, ofta kring jul och nyår, säger Svanstedt. 

”Jag tackade ja direkt”

Om några dagar flyger han till Sverige.

Det blir en kort visit på en sisådär 48 timmar.

Svanstedt ska köra den sjuårige hingsten Hail Mary, som tjänat 11,7 miljoner kronor, i Elitloppet.

Han har bara kört storloppet på Valla fem gånger de senaste tio åren. Som bäst har Svanstedt varit tvåa 2016 och 2017 med sin egentränade Resolve.

Nu väntar alltså Hail Mary som tränas av den framgångsrike och rutinerade Daniel Redén.

– Jag träffade hästens ägare Mehdi Yazdanpanah i Paris under Prix d’ Amérique i januari. Han undrade om jag var sugen att köra Hall Mary, berättar Åke Svanstedt.

Hur tänkte du?

– Jag vet att det är en bra häst och sa att han skulle återkomma om det blev aktuellt.

När Hail Marys rosa biljett var klar fick Svanstedt ett sms.

– Jag tackade ja direkt, det blir kul att komma till Solvalla och tävla, säger Svanstedt.

Vad vet du om Hail Mary?

– Jag har aldrig kört honom, men hästen är fin och duktig och var ju tvåa i Elitloppet i fjol. Jag har sett honom vinna två lopp nu under våren. Han såg lite ringrostig ut i premiären men var rent lysande i loppet efter.

Hail Mary fick grönt ljus av Solvallachefen Anders Malmrot efter segern med kusken Örjan Kihlström på Solvalla i Meadow Roads lopp på 1.09,1 a över 1640 meter.

Vad vet du om årets startfält, Åke?

– Inte mycket mer än att det är väldigt många duktiga hästar.

Åke Svanstedt var lärling hos Stig H Johansson innan han 1983, som 25-åring, blev proffstränare på Bergsåkerstravet utanför Sundsvall.

På väg mot 7000 segrar

Fyra år senare blev Svanstedt banans champion.

I dag är han på väg mot 7000 segrar.

64-åringen har vunnit Elitloppet två gånger.

– Känslan efter segern med Gidde Palema är svår att beskriva. Det är alltid speciellt att vinna ett stort lopp första gången. Det blir en extra krydda när det är mycket folk på plats. Gidde var ju en av Europas bästa hästar på den tiden, ja, en av de bästa hästar jag tränat.

Förändrades ditt liv efter segern?

– Nej, det tycker jag inte. Jag var redan etablerad och hade vunnit flera stora lopp. 

2009 var det dags igen för Svanstedt att vara först över loppets 1609 meter den sista söndagen i maj.

Han vann med Torvald Palema.

– Torvald var ju precis som Gidde en av loppets förhandsfavoriter, säger Svanstedt.

Under 1990-talet vann Svanstedt många stora lopp med sina stjärnor Drewgi och Zoogin.

Han lämnade sedan Bergsåker för att 2001 flytta till Bjertorps gård utanför Vara i Västergötland.

Åke Svanstedt blev huvudtränare för Stall Palema och fortsatte att skörda stora framgångar.

I oktober 2013 flyttade tränaren och kusken till USA.

I dag har han tre gårdar och bor tillsammans med Sarah. Paret gifte sig 2012

– Vi är i Florida under vinterhalvåret, nu när travsäsongen har dragit i gång har vi flyttat till New Jersey, säger Åke Svanstedt.

Under 2022 tävlade hans hästar i 600 lopp.

– Jag kanske körde hälften av dessa, säger Svanstedt. Många gånger tävlade mina hästar i samma lopp.

Hur många vann du?

– Runt 60 lopp.

I fjol hade stallet 80 hästar.

– Jag planerade att dra ner verksamheten med 20 hästar till i år, men det blev precis tvärtom. I dag har vi 95 hästar i träning, säger Åke.

Han skrattar.

Hans känsla och driv att träna hästar är större än någonsin.

– Det är svårt att förklara, men jag har då inga tankar på att lägga av. Det är fortfarande väldigt roligt.

Hur är det att tävla i USA?

– Det är mycket att ta hänsyn till med många nya regler som du måste lära dig. Under loppen här borta i USA är det väldigt mycket kompiskörningar när tränarna har flera hästar i samma lopp. Jag gillar inte det.

Hur mycket körde ditt stall in förra året?

– 75 miljoner kronor.

Nöjd?

– Ja, mycket, det gick väldigt bra. Verksamheten snurrar på bra, just nu har jag 28 anställda. Det är ett litet annat upplägg här. De flesta skötarna kör inte hästarna som i Sverige. Det kommer annan personal som sköter träningen.

Blir du kvar i USA?

– Ja, vi har inga planer på att flytta tillbaka till Sverige. Vi trivs här och har det bra. Det är ett underbart klimat och väldigt fina förhållanden. 

Hur länge tänker du hålla på med hästar?

– Länge, jag har inga planer på att sluta. Jag känner mig pigg och min kropp mår bra.

Hur följer du svensk travsport?

– Via nätet, jag försöker titta på lopp under vintersäsongen när vit har det lugnare. Nu när sommaren närmar sig och alla race börjar kommer jag mest att hänga med och läsa resultaten.

– Jag tycker det är väldigt roligt att Sverige fått fram många unga duktiga tränare som även kör sina hästar.

Tänker du på några speciella namn?

– Mattias Djuse, Daniel Wäjersten och Emilia Leo är tre tränare som verkligen har visat att de håller hög klass.

Hur ser du fram mot dagarna i Stockholm och Solvalla?

– Det ska bli väldigt trevligt. Jag minns inte hur många gånger jag kört Elitloppet, med det är lika härligt varje gång. En stor travfest väntar.