Under onsdagen inleddes fallet Propulsion i överdomstolen.
Större delen av dagen gick ut på att diskutera om stjärnhästen påverkats av den påstådda nervsnittningen hingsten genomgått i USA, innan han hamnade hos Daniel Redén. En rad bevis las fram från Solvallatränarens sida inledningsvis.
Bland annat berättade veterinären Daniel Söderberg om att han behandlat hästen för hälta i frambenen när den anlänt till Sverige. Hovslagaren Johnny B Karlsson vittnade om att Propulsion tidigt visat att han var känslig i strålen, en del som ingår i hoven. Allt ovan lades fram som bevis för att hästen haft känsel efter ingreppet i USA under tidigare tränaren Tony Alanga.
Dagen avslutades med att chefsveterinären Flemming Winberg, som tidigare likställt nervsnittning med anabola steroider under en intervju med Trav365, fick höras på Svensk Travsports förfrågan. ST:s jurist Göran Wahlman frågade bland annat om det går att kontrollera känseln i de djupligganden vävnaderna. Svaret blev nej.
Wahlman: Går det att svara på om nervsnittad häst får tillbaka hundraprocentig känsel?
– Nej, det tror jag inte att man kan. Man ser att en häst kan bli halt igen, det kan vara att nerverna växer ned, men också att nerverna utvecklas och sprider sig till fler struktur i hoven.
”Då blev du väldigt konfunderad”
Men det var en punkt han tvekade på i den förra instansen. Och det var det som Daniel Redéns ombud Jesper Arvenberg riktade in sig på när han fick ställa frågor.
Förenklat handlade det om den stora frågan, om det är möjligt att konstatera om Propulsion kunnat återfå känseln efter nervsnittningen i USA.
Arvenberg: I förra förhandlingen i den lägre instansen hade vi bilden uppe på en hov där du markerade vilka områden som omfattades av nervsnittningen. Det var bakre delen. Sen hamnade vi på strålen. Minns du det?
– Ja.
Arvenberg: Då blev du väldigt konfunderad när du fick höra uppgifter vad andra förhörspersoner som lämnat hade sagt. Här har hästen haft en hälta. Han kunde inte ha päronskor (sko som trycker mot strålen, där Propulsion visat sig vara känslig även efter ingreppet, reds anm) på sig. Det uppfattade jag som att du tyckte var märkligt att han kunde ha känsel i strålen när hästen var nervsnittad.
– Sen har jag i förlängning av det, då den frågeställningen dök upp, försökt informera mig på ett bra sätt om det är som händer och vad man kan ha och inte ha. Ska vi ställa tillbaka mig där ja, i dag vet jag bättre.
Arvenberg: Så i dag vet du bättre. I dag säger du att det är hudnerverna som går ned och isolerar hela undersidan av hoven egentligen.
– Ja, det är läderhuden. Sannolikt är det så. Tittar man på det så, en del av nerverna kommer på framsidan. De har också en förmåga att växa ned. Läderhuden på framsidan får nerverna från framsidan av benet. Patricia Hogan (veterinären som utförde ingreppet i USA reds anm) när hon beskrivit det och låter den nerven som kommer ner gå framåt. Den står kvar. Det betyder att den växer ut och ger känsel åt de andra strukturerna i hoven. Deras perspektiv är två till tre månader på hoven. Efter det går det inte att skilja det här.
Journalen ingår inte i utredningen
En stor del av diskussionen handlade också om varför Propulsion genomgått ingreppet. Någon journal från veterinär Patricia Hogan har inte ingått i utredningen, däremot hemgångsråd efter en nervsnittning.
Flemming Winberg drev tesen att den genomfördes för att påverka nerverna i strålbenet, medan Arvenberg menar att det inte finns något bevis för att det skulle vara orsaken till ingreppet.
– Nervsnittningen är de nerverna som går ned till strålbenet. Det är de djupa strukturerna som blir belastade. Hela teorin med den procedur hon (Patricia Hogan) utför är att inte påverka huden. Hon tar den djupa grenen för att bara ta nerverna som går ned till strålbenet för att inte påverka känsligheten i huden och hoven för att hästen ska ha en vettig chans att klara sig mot till exempel att trampa på en spik.
Förhören i överdomstolen forsätter under torsdagen.
