Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Led väldigt mycket – låg vaken på nätterna”

Foto: Mikael Rosenquist / TR Media
Foto: Malin Albinsson / Malin Albinsson

Stefan Persson, 47, har varit verksam inom travsporten i stort sett hela livet. 

Tillslut kom han till en punkt då en stor tränarverksamhet blev för tung: 

– Jag led väldigt mycket när det gick dåligt för mig, jag låg vaken på nätterna och grubblade över vad som var fel på hästarna.
Nu finner han i stället glädje på travbanan som lånekusk och i lördags vann han Svenskt Trav-Oaks med Eagle Eye Sherry. 

Det blev inte mer än två veckor på gymnasiet med inriktning ekonomi för Stefan Persson som valde att hoppa av skolan för att satsa allt på travsporten.

Brorsan Håkan K Persson drev vid det laget en egen tränarverksamhet och efter ett par år som lärling i stallet valde Stefan att gå i samma fotspår.  

Genom åren har han drivits av att ta ta fram och träna upp egna topphästar men numera är det löpkörningen som han fokuserar på, något som syns väl. 

Han har nästintill fördubblat antalet körda lopp i år gentemot ifjol, kört in 10,8 miljoner kronor och tagit hem två stora unghästlopp. Först E3-segern med Jerry Riordan-tränade stoet Globalizer – och i lördags vann han Svenskt Trav-Oaks med Eagle Eye Sherry, tränad av Björn Goop. 

– Det är jätteskoj så klart. Det finns sådana som har gjort det bra och hållit på med trav hela sitt liv och ändå inte fått vinna sådana här lopp. Nu har jag varit med två gånger och vunnit bägge. Det känns nästan lite overkligt, det är jätteskoj, säger Stefan Persson som vunnit Oaks tidigare med egentränade Darling Mearas. 

”Han skulle inte ens titta då” 

Det stora intresset för travsporten är något som bröderna Persson funnit på egen hand utan intresserad familj från början. Återväxten ser dock god ut, Stefans äldsta son Alex har redan börjat köra lopp, men ännu finns andra intressen med i bilden. 

– Han börjar på idrottsgymnasium nu, han spelar handboll. Sen har han börjat köra lite lopp och så refererar han lopp på Vaggeryd. Det ska han även göra några tävlingsdagar på Halmstad framöver. Han är lite allkonstnär och det är väl bra. Han har många intressen och behöver inte välja ännu vad han vill göra. Det får komma sen. 

Hur ser travintresset ut annars i familjen? 

– Jag har en son till som är 12 år. Han är helt vaccinerad mot allt vad trav heter. Jag tror att jag skulle kunna köra en elitloppsfinal och han skulle inte ens titta då. Sen har min fru jobbat med trav hela sitt liv. Men den lille han spelar bara fotboll och handboll.

När Stefan Persson inte kör travlopp så följer han gärna med på barnens matcher och så följer han engelsk fotboll, Arsenal är favoritlaget. Just tid är något som han har fått mer av sedan han valde att avveckla sin egen proffstränarverksamhet för cirka ett år sen. 

Låg vaken på nätterna 

Stefan Persson har haft sin egen tränarverksamhet 2003 men tillslut blev det för påfrestande att hålla den i gång. 

– Det är ett jäkla slit, dels är det mycket timmar och så är det tufft mentalt också om det går dåligt. Har man som jag fyra-fem anställda och så blir du av olika anledningar av med fyra-fem hästar på en månad, då har du inte tillräckligt mycket hästar i boxarna. Då tar det inte många dagar innan det börjar gå på minus. Jag hade i alla fall inga stora ekonomiska marginaler. Jag led väldigt mycket när det gick dåligt för mig, jag låg vaken på nätterna och grubblade över vad som var fel på hästarna. Det tog mycket på mig, säger Stefan Persson och fortsätter: 

– Både jag och min fru har levt ihop med hästarna, det gör vi fortfarande, och vi drev stallet ihop. Tillslut när man sitter tillsammans en fredagskväll med god mat och vin och pratar om hästproblem, då blir det jobbigt. Vi hade väldigt svårt att koppla bort jobbet. Det var det som styrde för fullt. 

Känns tillvaron lättare nu?

– Ja, det är jättestor skillnad. Det är klart att man givetvis blir irriterad om man kör dåligt med någon häst men det blir ändå inte på samma sätt som innan. Jag jobbar fortfarande mycket och är på trav säkert fem dagar i veckan i snitt men jag trivs jättebra. Vi har tre egna hästar som vi tränar lite, jag är hos min bror ibland, så jag har att göra. 

”Det är lite annorlunda”

Tanken var till en början att Stefan Persson skulle arbeta som privattränare åt Hanna Lähdekorpi på Holm Hästgården AB. Men antalet styrningar ökade och tillslut kände han sig tvungen att välja en väg att satsa på.  

– Jag fick köra så mycket lopp så tillslut blev det ohållbart att ha ett heltidsjobb. Jag tyckte inte att det gick att göra ett tillräckligt bra jobb när jag körde så mycket lopp så därför slutade jag. 

Men nya uppdrag av annan karaktär har dykt upp. Det har nämligen blivit några inhopp som travexpert för TV4 och Kanal 75, något han tycker är väldigt roligt. 

– Jag fick frågan någon gång och så blev det en gång till på det. Jag tycker att det är kul. Det är lite annorlunda. I bland får man någon fråga som jag inte har något snabbt svar på men så måste man ändå svara snabbt. Loppen är ju bara i två minuter så man kan ju inte dra ut på det så länge. Det är många som är på mig och tycker att det är bra och jag tycker också att det är rätt roligt. 

Har du fått någon upplärning?

– Nej, det är inte någon som har sagt något, men det är Göran (Borgås) som är min mentor där, och även Per Skoglund. De är ruskigt duktiga. Man får en inblick i hur jäkla duktiga och pålästa de här killarna är. Det är beundransvärt. 

Oslagbara segern: ”Svårt att slå ut den” 

Stefan Persson trivs med sin nya tillvaro som kommer med betydligt mycket mindre grubbel om kvällarna. Men åren som tränare har förutom mycket erfarenhet givit honom många oförglömliga minnen. En häst som han minns lite extra är Darling Mearas som hann vann Svenskt Trav-Oaks med 2016. 

– Jag vann flera stora lopp med henne, jag vann Europamästerskapet för ston, hon var tvåa i Stochampionatet och hon fick väl ihop åtta miljoner hos mig. Vi har faktiskt haft finalister i nästan alla stora årgångslopp. Jag tycker att vi gjorde det ganska bra ändå, det måste jag säga. 

I lördags vann han ännu en gång det prestigefulla loppet för treåriga ston, men då som lånekusk bakom Eagle Eye Sherry då tränare Björn Goop var avstängd. 

Hur rankar du en sådan seger i karriären?

– Det är en utav mina absolut största så klart. Men den med Darling slår ut allt annat om man säger så. Det var min första riktigt stora seger med en egentränad häst och med en skötare dessutom som har slitit med detta lika länge som jag. För hennes skull kändes det också att hon fick en så stor seger med en häst. Oavsett vad jag vinner för lopp framöver så tror jag att det blir svårt att slå ut den vinsten.  

Stefan Persson berättar att det värmde lite extra att vinna storloppet tillsammans med kompisen Björn Goop. 

– Det var kul att se Björn så himla glad. Han har ändå vunnit mycket stora lopp. Jag har känt honom i många år och det är sällan jag sett honom så jäkla glad.

”Mer utvilad och förberedd” 

Livet Stefan Persson lever nu innebär en hel del tävlingsdagar han har ändå ett annat lugn. 

– Den stora skillnaden jämfört med innan är väl att jag hinner förbereda mig inför tävlingarna på ett helt annat sätt. Innan så jobbade jag och stod och skodde tills att jag skulle åka i väg på trav. Jag hade ingen riktig koll. Nu hinner jag ofta sova middag någon timme och läsa programmet innan jag åker i väg. Jag är mer utvilad och förberedd och då gör jag förmodligen ett bättre jobb också.

Som inledningen skvallrar om har han inga planer på att slå av på takten. 

Det är hård konkurrens i kuskeliten, men motivation saknas inte hos Stefan Persson, särskilt inte efter lördagens triumf. 

– På något sätt så visar man ändå att man klarar av att köra stora lopp och att man inte blir darrig. Det är tillfredsställande så klart. Får man en bra chans så tar man tillvara på den. 

– Ska man köra mycket lopp så gäller det att ligga i och man får åka på de tävlingarna man får. Ibland kanske det bara är tre hästar någonstans och inga jätteheta chanser men man får åka i alla fall för att visa att man kommer. Rätt som det är så kör man åt en tränare som har lite andra hästar en annan tävlingsdag. För mig går det i alla fall inte att stå över en tävlingsdag här och där. Då är man borta igen, man får ligga i, säger kusken och tillägger:

– Men jag tycker att det är roligt att köra lopp så det är inga problem. 

Varje helg möter travreportern Josefin Johansson någon från travets värld - en del i SportExpressens satsning på att bevaka travsport.

 

TRE FRÅGOR

Vad kommer bli viktigt för travsporten de närmsta fem åren tror du?

 

– Det är att rekrytera nya hästägare.

 

Vilken häst har betytt mest för dig?

– Får jag säga två? Bring me Luck och Darling Mearas.  

 

Vilket är det finaste minnet du har på en travbana?

 

– Det får bli när jag vann Oaks med Darling Mearas.