Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

”Jag ville sluta helt och bara skita i allt”

Foto: Meta Sjödin

Unga travtränaren Hanna Forslin, 26, har ett par tunga år bakom sig. 

Droppen blev i våras när ögonstenen Malkin testades positivt i ett dopingprov. 

Hon var nära att lägga av med travet – men så blev hon övertalade att inte ge upp.

– Jag ville sluta helt, bara sälja av alla hästar och skita i allt. 

Det finns hästar som bara kommer någon enstaka gång i livet. 

Sådana där hästar som har begåvningen att vända om tillvaron till något nytt och positivt för sin omgivning – och bjuda på alldeles särskilda upplevelser. 

Precis så var det när Hanna Forslin en dag fick ett samtal om V75-meriterade hästen Malkin. Valacken hade tävlat framgångsrikt hos Robert Bergh men letade nu efter ett nytt hem efter en skadeperiod. 

Den unga tränaren från Hagmyren tog vara på chansen och sen dess har hon och Malkin nått stora framgångar på egen hand, men för Forslin betyder hästen mer än så. 

– Han betyder väldigt mycket på många plan, dels när jag hade jobbiga stunder tidigare i livet, då var han en avlastning för mig, sen givetvis de prestationerna han och jag lyckats med. Det har betytt mycket för mig i travsammanhang också. 

Men i våras vände duons tillvaro uppochner. 

Var med om en skidolycka 

Hanna Forslin växte upp i Hudiksvall i en riktig travfamilj. Pappa Göran Forslin var länge proffstränare och mamma Ulrika Olsson amatörtränare. Hon har kört ponnytrav och alltid haft hästar runtomkring sig men under ett par år var även innebandy ett stort intresse. 

Forslin har alltid älskat att tävla och spelade innebandy i division ett men körde även ett och annat travlopp. Efter studenten arbetade hon ett år i en klädbutik men allteftersom längtade hon tillbaka till stallmiljön. Hon flyttade då till Sundsvall och jobbade hos Henrik Svensson innan hon tillslut hamnade i Svante Båths stall. 

Hon ser tillbaka på den tiden med värme och mycket har hon fortfarande med sig från den perioden i form av kunskap men störst av allt var att hon träffade vänner för livet. 

Därför blev det också tungt när hon tvingades söka sig vidare. 

I april 2016 var Hanna med om en skidolycka i en slalombacke. 

– Jag gjorde illa mig och fick en whiplashskada och mådde väldigt dåligt. Jag körde på i några månader med värktabletter och allt möjligt men tillslut blev det ohållbart. Då valde jag att åka hem, annars hade jag nog valt att jobba kvar där längre men det var varken rättvist mot mig eller Svante att jobba så där. 

”Obeskrivligt jävla jobbigt” 

I Hudiksvall tog hon jobb som ansvarig för Hagmyrens travskola, en roll hon hade i tre år, men i juli i år bestämde hon sig för att ge drömmen en chans. Drömmen om att satsa på en karriär som proffstränare, och även kusk. 

– Det kanske inte blir på en gång. Jag kan ändå ha fem hästar på min träningslista nu som inte är mina egna så det är ingen brådska. Jag kan ha min verksamhet som den är nu fram tills att jag har kommit i gång lite grann. Jag har en dotter som är ett och ett halvt år så jag vill lägga lite tid på henne också. 

Under graviditeten mådde hon dåligt och var sjukskriven länge, och Hanna Forslin konstaterar att hon har haft ett par tråkiga år bakom sig. Men beskedet hon fick i maj var bland det värsta hon varit med om. 

– Jag kände att det var väl inte precis vad man behövde efter några andra jobbiga år. Det är klart att jag blev helt förstörd. Det var obeskrivligt jävla jobbigt. Man visste inte vart man skulle ta vägen egentligen. Att känna sig utpekad som en dopare när man är så långt ifrån dem rubrikerna annars, det är det sista som jag vill bli framställd som. Det kom som en jättechock. Jag ville sluta helt, bara sälja av alla hästar och skita i allt. 

Har anlitat en jurist: ”Mycket frågetecken” 

Den 9 april i Gävle lämnade Malkin ett positiv A-prov. Hästen hade behandlats med kortison, ett preparat med 28 dagar startkarens. Substansen är seglivad och många travtränare är rädda för att använda det under startsäsong:

– Det har jag också varit och jag har litat på min veterinär till fullo. Vi känner varandra väldigt bra. Jag vet inte vad man ska säga. Det blev väldigt fel. Jag hade tagit till tio extra dagar efter att karenstiden gått ut. Jag trodde att det var tryggt. Jag vet fortfarande inte vad jag skulle ha gjort, förutom att ha väntat ännu längre då. Men jag har inte fått något svar på hur länge, säger Hanna Forslin. 

Det har gått fem månader sedan utredning kring Malkin sattes i gång, trots att Hanna Forslin blev lovad ett snabbt avslut, så pågår den fortfarande. 

– Man blir så utpekad och man har inte en aning om hur man ska hantera en sådan situation. Jag är beredd att ta mitt straff men efter förhöret har det varit mycket frågetecken, därför tog jag hjälp av en jurist. 

Fick hjälp av kollegerna 

Tillvaron blev becksvart för Hanna Forslin. 

Hon var inställd på att ge upp med allt vad travsport var, men då ryckte två av hennes kolleger in, travtränarna Jan Ove Olsen och Jimmy Jonsson. 

– Den dagen jag fick reda på det här, dagen därpå skulle jag åka till Boden och köra Faks Nils åt Jan Ove Olsen, det hade jag sett framemot väldigt länge. Men jag ställde bara in allt och åkte hem. Jag stängde igen dörren och försökte överleva.

Fredagen samma vecka bestämde sig Hanna för att hon trots allt skulle åka ut till Jan Oves gård. Hon behövde skingra tankarna. 

– Jag kände att dit kunde jag tänka mig att åka bara för att få träffa dem. Man kände en sådan jävla skam, man ville inte träffa någon, men jag är jättebra kompis med Jan Ove och hans tjej Emma Mattsson så jag var med de i stallet.

När de satt och åt lunch ringde det på Hannas mobil. 

Det var den mentala coachen Stig Wiklund, som även är delägare i Malkin. Hon tittade på displayen medan hennes kompisar pushade att hon skulle svara – de var nämligen de som låg bakom det samtalet. 

”Hjälper mig att fokusera framåt” 

De hade bett Stig om hjälp för att i sin tur hjälpa Hanna. 

– Jag svarade och jag tror att jag och Stig pratade i en och en halv timme. Jag grinade och hade mig. Men det var det bästa samtalet som kunde ske då, och det var tur att han ringde precis då. Sen pratade vi varje dag i tre och en halv månad. Det var allt från tjugo minuter till två timmar. Det jag behövde ställde han upp på. Hade inte han ringt så vet jag inte om jag hade hållit på med trav. Jag tveksam till det.  

Mycket har hänt sedan dagen då bomben i Hanna Forslins liv briserade och sedan samtalet med Stig bestämde hon sig för att enda vägen var framåt. 

– Jag fick den bästa tänkbara hjälpen helt klart, sen är det jättejobbigt ändå, men han hjälper mig att fokusera framåt och ta tag i livet trots en sådan där grej. Det är jag evigt tacksam för. Han har inte bara hjälpt mig med den där katastrofen, han har hjälpt mig med massa andra saker också. 

– Jag har jättebra stöd från både familj och vänner överlag. Sen är det jättemånga som har hört av sig och varit hur bra som helst. Det är ingen som direkt varit taskig, de har hört av sig för att stötta. Det är jag jättetacksam för, jag hade ett litet annat scenario i mitt huvud när jag visste att bomben skulle släppas.

Drömmer om att vinna Elitloppet 

I dag har Hanna Forslin sex hästar i stallet som ligger på hennes mammas gård. Jobbet med dessa kombinerar hon med fortkörningsdagar hos Jan Ove Olsen och löpkörning. I år har hon kört närmare sjuttio lopp och kört in drygt 260 000 kronor. 

– Jag hade lite uppehåll med löpkörningen när nacken ställde till det, det gör den fortfarande men det har blivit bättre, och jag tycker att det är jättekul. Jag fortsätter att köra så mycket lopp jag kan tills att jag får in mer hästar i träning.

Den 26-åriga travtränaren från Hudiksvall drömmer stort.

I siktet finns det att en dag ha en egen gård med runt tjugo hästar i träning. 

Målet är att träna och köra hästarna själv i loppen, något som hon tycker behövs. 

– Det finns ganska många som vill köra lopp, men jag brinner minst lika mycket för att träna om inte mer. Det behövs verkligen inom travsporten. Det är väl ett litet generationsskifte redan nu men det behövs än mer. Speciellt tjejer. Det är en ganska mansdominerad sport och det finns mycket duktiga tjejer. Man tävlar på samma villkor så det är bara att köra på.

Är det något speciellt lopp du drömmer om att vinna? 

– Elitloppet någon gång i sitt liv, det får man väl drömma om? Jennifer Tillman har ju gjort det, säger hon och skrattar. 

Varje helg möter travreportern Josefin Johansson någon från travets värld - en del i SportExpressens satsning på att bevaka travsport.


TRE FRÅGOR

Vad kommer bli viktigt för travsporten de närmsta fem åren tror du?

– Det tror jag är att rekrytera ungdomar men framför allt ta hand om de unga aktiva som vi har. Alltifrån barn men också de i gruppen från 25-35 år. Att man satsar hela vägen på dem. Om unga ska orka fortsätta så tror jag att det är en viktig faktor.

Vilken häst har betytt mest för dig?

– Det måste vara Malkin.

Vilket är det finaste minnet du har på en travbana??

– Det är väl mina upplevelser med Malkin, det var nog många som inte trodde att det skulle bli bra, det kanske var jag och någon till som trodde på det.