Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

”Jag var rädd för andra reaktioner”

Foto: LJ / © Lars Jakobsson/Kanal 75
Foto: Mia Törnberg / Trav & Galoppronden

I en krönika i Travronden valde Tony Ryttar att berätta om mobbningen han utsattes för som ung. 

Texten fick stor spridning och har berört många. 

För SportExpressen utvecklar travprofilen hur den tuffa tiden påverkat honom, hästarnas betydelse och om alla reaktioner han mottagit.

– Det är så många som känner igen sig i styrkan man kan få från hästarna, säger han. 

Det var i slutet av augusti som Tony Ryttar, 48, välkänd i trav-tv, valde att använda sin krönikörsspalt i facktidningen Travronden till något annat än själva sporten. 

I en krönika med rubriken ”Det är inte det som syns som gör ondast” valde han att öppet berätta om den mobbning han utsattes för när han gick i skolan – och hur han fann styrkan i stallet och hos de stora fyrbenta kompisarna, hästarna. 

Det var när en vän berättade att hennes barn utsatts för mobbning och återigen hade det tufft efter sommarlovet som Tony bestämde sig för att göra ett försök att ge plats åt ett ämne som han tycker nämns för lite. 

För SportExpressen utvecklar Tony Ryttar vad som låg bakom krönikan. 

– Jag tänkte att man kunde skriva att jag känner igen mig och sedan vinkla det ihop med hästarna som var till otroligt mycket hjälp för mig, säger han och fortsätter:

– Jag visste inte om de skulle tycka att det var okej att trycka den, det är ju ändå en travtidning. Den handlade inte så mycket om travhästar på det sättet men ändå om hästar – och det är viktigt.

”Man tycker inte om den man är”

Tony Ryttar beskriver hur några av hans skolkamrater år efter år utsatte honom för mobbning – men även hur hästarna också stärkte honom. 

I krönikan i Travronden skriver han: 

Det hjälpte mig många gånger. Som den gången jag hade opererat ena knät och några skolkamrater släpade in mig på toaletten, drog ned mina byxor och tömde en burk levande fluglarver innanför mitt gips.” 

Hur har de här åren format dig?

– När man är mitt i det vill man aldrig visa sig svag. Man tror att allt blir värre om man pratar med en lärare eller förälder. Man försöker gömma sig för sig själv, säger han och fortsätter:

– Man tror att det är en själv som det är fel på och det sitter kvar långt efter att man har fattat att det inte är så. För mig har det haft med min självbild att göra, att jag alltid har hatat mig själv. Det är lätt att hantera kritik men det är svårare att hantera beröm. Man tror inte att man klarar av någonting eller det man gör är värt något.

– Man tycker inte om den man är. Jag blev tvungen att hänga upp handdukar för min badrumsspegel för jag mådde illa när jag såg mig själv i spegeln. 

Flydde till hästarna 

Vändningen blev värmen som han fann i hästarna, och det var också delvis det som låg till grund för beslutet att ta sig bort från trakterna där han mådde som sämst. 

– Hur jag kom ur det? Jag förfalskade min mammas handteckning på en gymnasieansökan och sökte in på ett travhästgymnasium 30 mil hemifrån fast jag var allergisk mot hästar. Det gav mig den där luckan och jag kom i väg. 

Tony Ryttar är välkänd i tv-rutan för travbitna tittare Foto: Mia Törnberg / Trav & Galoppronden
Foto: THOMAS BLOMQVIST / TR BILD / TR Media/KANAL 75

Men hästarna fanns även hemmavid och det var dit han flydde. 

– För mig var det att komma till stallet. Det är lite annorlunda med en häst jämfört med en katt eller hund. Hästarna är större, de tittar på dig med stora ögon och är varma. När man lägger armarna kring en häst så känner man värmen rakt in i sin egen bröstkorg. Det verkar som att de lyssnar på ett annat sätt.

– Stallet var lite av sin egen värld. Man hade stallvänner som man kanske inte hade i skolan. Men man pratade inte med de om mobbingen heller. Men i stallet fanns inte de killarna som man cyklade omvägar för att undvika eller de som var snabba att dela ut ett slag. 

I dag märker han tydligt hur han blir illa till mods när folk blir orättvist behandlade runtomkring honom. Han hoppas innerligt att det finns andra som ser – och agerar när de ser något som inte är okej. 

– Jag var så ung då och då kände man inte att man kunde prata om det med någon hemma eller någon lärare. I dag hoppas jag att det finns folk som upptäcker det och kan prata med barn. Det är viktigt att det kommer ut. 

– Jag tycker att det pratas för lite om det i dag. I dag har även nätet tillkommit från när jag var liten. 

En ung Tony Ryttar Foto: PRIVAT

”Fick klicka fort innan man ångrade sig” 

Vad känner du för de reaktioner du fått på din krönika?

– Jag var rädd att det skulle komma helt andra reaktioner ”vad är det här, vem är du – och varför sätter du dig på höga hästar?” eller ”varför ska det här vara viktigt?”. Samma känsla som när jag var liten och tänkte att allt jag gjorde var fel. 

Det var en ganska stor risk du tog då?

– Ja, man fick klicka på ”sändknappen” fort innan man ångrade sig. 

Och även om Johanna Reimers, nyhetschef på Travronden, hade förväntat sig en krönika inför det stundande travderbyt så fanns det inget att tvivla på när hon läst Tonys text: 

– Det går inte att reagera på något annat sätt än att bli otroligt berörd och känna att det finns inte en chans i helvetet att jag kommer att be honom skriva om något annat. Det blev så naturligt, det var oväntat för mig också men det fanns ingen annan tanke än att det här ska vi publicera, säger hon. 

Travronden: ”Överväldigande”      

– Tidningen kom ut först innan vi la ut den på sajten och redan innan vi hunnit publicera den digitalt började det trilla in reaktioner från de som läst den i papperstidningen. Då tog vi ganska snabbt beslutet att den inte skulle vara låst på nätet, säger Johanna Reimers och forsätter: 

– Vi kände att den här talade till så många fler än våra vanliga läsare. Den här kan göra något annat. Den här ska inte bara våra prenumeranter ta del av, det blir lätt så när det är en så smal tidning att mycket det vi skriver hamnar bara i deras ögon men här kände vi att vi kör ut den öppen. Det var ganska överväldigande att se hur den delades. Där kände vi att vi gjorde rätt. 

Beslutet att låta krönikan vara ”upplåst” har gett hundratals delningar och lett till stor uppmärksamhet i sociala medier. 

”Lite svårt att hantera berömmet” 

Tony Ryttar berättar att han fortfarande både får meddelanden och ser kommentarer som dimper ned. 

– Det är över en vecka sedan jag skrev krönikan och det kommer in reaktioner fortfarande. Det är psykologer, lärare i skolan, föräldrar som frågar om de får dela texten eller ge den till sina barn. 

Han stannar upp och säger: 

– Då tänker man att det här är ju ingenting, det är bara några ord och en uppmaning om att man ska vara snälla mot varandra. Det berömmet som kommer är lite svårt att hantera. Plötsligt är man tillbaka och är den där osäkre pojken igen, man har svårt att tänka sig att berömmet är på riktigt. 

Men en sak kan han konstatera: 

– Det är så många som känner igen sig i styrkan man kan få från hästarna. 

https://twitter.com/Al09Anders/status/1167346151814832128https://twitter.com/JohanAmskold/status/1168909274237624320https://twitter.com/RebeccaDahlen/status/1167394532696231936

OM DU BEHÖVER STÖD OCH HJÄLP:

Umo.se

Hos umo.se kan du ställa frågor och är alltid anonym. Här kan du dessutom enkelt hitta din närmaste ungdomsmottagning.

 

Bris.se 

 

Till Bris kan alla under 18 år ställa frågor om vad som helst. Det kan vara att du har råkat ut för något jobbigt, är orolig för någon i din närhet eller att du känner dig ensam.

Alla kuratorer på Bris har tystnadsplikt och får inte berätta för någon vad samtalen handlar om. Ring Barnens Hjälptelefon på 116 111, eller skriva i Bris-chatten. 

 

Källa: Friends  

 

Av.se
 

Arbetsmiljöverket är en myndighet som på uppdrag av regeringen och riksdagen ska se till att lagar om bland annat arbetsmiljö följs av företag och organisationer. På deras hemsida finns information om kränkande särbehandling och mobbning på arbetsplatsen.