Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Han är enastående som orkar hålla i allt”

Foto: CLAES KÄRRSTRAND / TR MEDIA
Foto: Anna Persson / Trav & Galoppronden
Foto: LARS JAKOBSSON / TR Media

Olle Goop är muraren som blev en av svensk travsports främsta ikoner genom tiderna.

Hästintresset fick han med sig tidigt i livet och tillslut tog det över helt och – därefter fanns inga gränser för vad Moragrabben kunde uppnå. 

I dag kör han inte längre lopp men har stor glädje av att följa sonen Björn som tagit över stafettpinnen som Sveriges segerrikaste kusk. 

– Det är väldigt stort att få uppleva och se det som han har gjort, säger 76-åringen. 

Att det skulle bli en karriär inom travsporten var ingen självklarhet för Olle Goop som föddes i Mora år 1943. 

Via tillfälligheter gled han tillslut in på Östersundstravet och fastnade för livet som kretsade kring stallbacken. Utan någon som helst travbakgrund tidigare i familjen skulle han så småningom bli hyllad både som travtränare och kusk. 

Och inte minst bilda en av Sveriges allra kändaste travverksamheter tillsammans med sonen Björn. 

– Det bästa var ju att han blev intresserad och så gick han vidare med allt. Det är väldigt intressant att följa hans utveckling. Han är ett strå vassare än vad jag var tycker jag, säger Olle Goop. 

Fick intresset via hockeylaget 

Den absolut första kontakten med travsporten fick Olle Goop via ett annat intresse – nämligen hockey. 

– Det var genom kompisar som jag spelade i samma ishockeylag med, där fanns det en vars far var tränare på Östersundstravet. Det var på den vägen som intresset började. 

Ögat för hästen hade han dock fått med sig tidigare. Familjen drev nämligen jordbruk och hade köpt in ett par hästar. 

– Det var intresset för hästen som gjorde att jag tillslut började med travet. 

Han utbildade sig till murare men kärleken till hästarna gjorde tillslut att han började arbeta inom travsporten. Han hann arbeta hos både Sören och Gösta Nordin innan han blev egen tränare 1967. 

”En helt komplett anläggning” 

Då var hemmabanan Rättvik – och det var också då som kända uttrycket ”Över Siljan hörs ett rop, spela alltid Olle Goop” kom till. 

Men från och med 1972 flyttades licensen till Åbytravet. 

– Vi var i Göteborg i ganska många år. Vi var uppe i Rättvik först men sen så ville vi utvecklas på lite större banor och då blev det Åby.  

Tidigt 90-tal flyttade Stall Goop sin verksamhet från stallbacken på Åby till Lökene Gård i Kil. Den satsningen skulle komma att bli oerhört viktig. 

– Det har betytt allting i frågan om utveckling av verksamheten. Vi har en helt komplett anläggning med väldigt bra banor och träningsmöjligheter. Det är ett centralt läge i landet också. Man är som i mitten och har nära till Stockholm, Göteborg och Oslo. Det är väldigt mycket startmöjligheter runtom den miljön där vi är. 

”Trodde inte Björn skulle fortsätta med hästarna”

Så småningom fick Olle Goop konkurrens av sonen Björn på travbanan. På Axevalla 1994 vann den yngre Goop sitt första travlopp – och sedan har det bara accelererat. 

– Han var duktig i skolan och hade bra betyg och jag trodde väl inte att han skulle fortsätta med hästarna. Men helt plötsligt så vände han och började jobba med travet och på den vägen är det. 

I många år följdes de åt på banorna och skördade stora framgångar i lopp som Breeders Crown, Svenskt Trav-Kriterium, Olympiatravet och inte minst Elitloppet. 

Men i november 2018 meddelade Olle Goop att han skulle sluta köra travlopp. Då hade han tagit 6 745 segrar, något som tidigare gjorde han till Sveriges segerrikaste kusk innan sonen tog över den titeln.

– Det är några varv runt banan, kommenterar han. 

”Ville inte vara med om någon olycka”

Sista loppet körde Olle Goop på Färjestadtravet den 27 oktober 2018 och då hade han redan dragit ned rejält på kuskandet. 

– Jag ville inte vara med om någon olycka och bli liggande i banan. Chansen finns att det händer någonting. Jag tyckte att det var bättre att stiga av och sluta att köra lopp. 

Vad tror du gjorde dig till en sådan bra kusk?

– Jag vet inte, det är svårt att säga. Men jag kanske har lite anlag för det, just att få ut det mest möjliga i loppen. 

År 2013 utnämndes Olle Goop till Travets Hedersambassadör och valdes även in i travsportens Hall of Fame. 

I en karriär som varit såväl lång som framgångsrik är det svårt för honom att plocka ut höjdpunkterna på rak arm. 

– Det är så lång tid och olika tidsintervaller. Jag har varit med och sett hela utvecklingen. Jag har kört i stort sett i alla länder och sett mycket utav hästar i olika former. 

”Allting har utvecklats”

Just utvecklingen som skett över tid har för honom varit enorm. 

– Sportens utveckling som har gått framåt så väldigt mycket tycker jag. Det är helt andra hästar i dag än vad det var för 30-40 år sedan. Det är en helt annan sport, säger han och fortsätter: 

– Man ser på tiderna hur fort det går i loppen nu för tiden. Det handlar så klart om både träning och avel samt material som gör att det går mycket fortare. Alla bitar har utvecklats efter tiden och det gör att det blir snabba tider. 

I dag är Olle Goop i högsta grad involverad i travverksamheten där sonen Björn är lokomotivet hemma på Lökene Gård. Olle och hustrun Annika Goop ser till att allt rullar som det ska – och på hans egen träningslista finns fortfarande unghästar. 

– Det finns alltid jobb på en gård och med att se till verksamheten som den är i dag. Det är ingen mer skillnad än att jag inte längre kör lopp. Annars är det i stort sett samma. Jag finns på plats och kan ta tag i saker som det behövs grejas med.

”Jag är ganska hemmakär”

Även fast Olle Goop inte tävlar själv längre så har han så klart stor glädje i att följa Björns framgångar. 

– Det är väldigt stort att få uppleva och se det som han har gjort. Det är enormt. 

I dag räknas Björn Goop till en av Sveriges och världens främsta travkuskar. I oktober i år passerade han 7000 segrar och de senaste åren har innehållit segrar i de största travloppen. År 2014 och 2017 vann han Elitloppet med Timoko och 2018 vann han Prix d'Amérique med Readly Express. 

– Det är stort. Det är väldigt stort. Det är sådana grejer man kommer ihåg i all tid. Det är det största man kan uppnå, att köra de här stora loppen och de bästa hästarna. Det är det som är målet för alla tränare och kuskar. 

För sonen är det all in som gäller under det franska vintermeetinget – och det blir många turer fram och tillbaka. 

– Han är enastående som orkar hålla i allt. Den insatsen som han gör, han är stark om man säger så. 

Åker du över något till Frankrike och tittar? 

– Någon gång blir det kanske, men det blir inte så ofta. Jag är ganska hemmakär, avslutar legendaren. 

Varje helg möter travreportern Josefin Johansson någon från travets värld - en del i SportExpressens satsning på travsport.

TRE FRÅGOR: ”Var helt enastående”

Vad kommer bli viktigt för travsporten de närmsta fem åren tror du?

– Det viktigaste är att hålla sporten i väldigt hög standard. Att det är fina hästar, fina lopp och att folk tycker att det är spännande att se och spela på. Att ha en bred och stor sport tycker jag är viktigt.

Vilken häst har betytt mest för dig genom karriären?

– Oj, det är så många olika tidsintervaller. Men en sådan som Grades Singing var helt enastående och det var väl den internationella hästen som betydde mest. Annars har det varit väldigt mycket fina hästar genom åren, men den har jag väl att tacka för många fina resor och olika länder man fick se. 

 

Vilket är det finaste minnet du har på en travbana?

 

– Oj, det är så många. Det kan jag inte svara på!