Först som sist - jag ersatte Per-Olof Ekelund som travskribent den där Påskdagen eftersom han var bortrest. Annars skötte Peo GT-skutan fram till 1996 när jag tog över på allvar efter ett och annat inhopp.
Jag har ett valspråk här i livet. Ett mantra som jag upprepar för mig själv varje morgon jag vaknar.
Don't look back - there is no future in it!
Ibland skadar det ändå inte att ta en titt i backspegeln. För att få lite perspektiv Och inse hur mycket roligt man fått vara med om i livet.
Och vilken enorm utveckling travet haft under ett halvt decennium.
Det allra mesta har varit positivt. Hästarna går inte att jämföra 1972 och 2022. De springer många sekunder snabbare i dag.
Titta bara på resultaten i Påskpokalen när jag gjorde min debut som travskribent i GT.
Ragnar Thorngren vann med Nu Bangsbo som tränades av dansken Villy Pedersen. Man gjorde det trots en grov störning av Lars Axelsson och Unor som kostade Nu Bangsbo många meter på grund av galopp. Segertiden var 1.22,0 över 2 200 meter med voltstart. Segerchecken var på 12 000 kronor.
Travronden öste beröm över Nu Bangsbos insats. ”Han har bara en konkurrent om titeln Skandinaviens bäste 5-åring - Ego Boy!”
Och vad Ego Boy uträttade i Elitloppet året senare är ren och skär svensk travhistoria när den är som allra vackrast. Småhandlaren Ingemar Olofsson från Rättvik satte storfräsarna på plats. Och i skiljeheatet lurade han skjortan av Joe O´Brien bakom Flower Child.
Travet klev in i de svenska vardagsrummen. Tyvärr gick Ego Boy bort redan året efter vinsten på Solvalla.
Som ambassadör och dörröppnare för att göra travet till en folksport är Ego Boy tillsammans med Legolas de största budbärarna.
Just Legolas vassa spurt längst ut vid staketet i Åby Stora Pris 1983 är en av höjdarna jag upplevt på Åby.
Och den franske travkejsaren Ourasi - med fyra segrar i Prix d´Amérique - är värd ett eget kapitel.
Äbys dåvarande sportchef Greger Söderberg lyckades med konststycket att ”lura” Jean-René Gougeon till Mölndal 1988. Mycket tack vare Stig Engberg som då var tränare på Vincennes.
Till och med Travronden raljerade tätt inpå racet att Ourasi till Sverige kunde man glömma.
Jag fick möjlighet att åka till Gougeons gård några mil sydöst om Paris och se Ourasis sista rejäla jobb inför resan mot Åby.
Ett magiskt ögonblick. Jag har aldrig sett något liknande som när Ourasi tränade fyra varv utanpå en annan häst på den allt annat än lättsprungna banan!
Gougeon och Ourasi kom, sågs och segrade.
Det finns många andra gyllene ögonblick. Bataljen mellan Varenne och Géneral du Pommeau i Olympiatravet 2000. Maharajahs uppvisning i det loppet 2013.
Eller Åke Svanstedts otroliga trippel i med Torvald Palema, Adams Hall och Finders Keepers 2008.
För att inte glömma Veijo Heiskanen och Solvato 2014!
Bara tre veckor kvar till den tävlingsdag som jag gillar allra mest på Åby - kvalen till Kungapokalen och Drottningens. 4-åringarna har börjat röra på sig lite här och där men vi kan vänta oss en rad intressanta års debutanter de närmaste dagarna.
Intressant i kväll att se Steen Juuls Extreme i händerna på Björn Goop.
Både Paralympiatravet och Elitloppet finns med i tankarna om allt fungerar som det ska.
I kväll skrivs det historia på Åby. Vi får se den äldste kusken någonsin vid tömmarna i ett lopp på Mölndalsbanan.
Jägersros nestor Tommy Holmgren, 82, kör A Good Melody åt Christoffer Eriksson i race 10.
En segermelodi, månne?
