Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Framtidens stjärnhästar växer upp i Kristinehamn

För Madelen och Torbjörn Ohlzon kretsar livet just nu kring fölen.
Foto: Privat
Spralligt föl i hagen.
Foto: Privat
Exclusive Zon (e. Varenne) med årets stoföl efter Maharajah.
Foto: Privat

På Långeruds gård tar framtida fyrbenta stjärnor sina första stapplande steg. 

För Madelen och Torbjörn Ohlzon kretsar livet just nu kring fölen. 

Och de gör det med stor noggrannhet och kärlek till hästen. 

– När barnen var mindre brukade jag förvarna lärarna att om de kommer med pyjamasbyxor, olika strumpor och tröjan ut och in så vet ni att vi vakar på föl, säger Madelen Ohlzon. 

På Långeruds gård i Kristinehamn är det just nu nära högsäsong.

Deras konton på sociala medier fylls i detta nu upp med bilder på nykläckta föl som ivrigt kikar in i kameralinsen och som på vingliga ben tar för sig av världen. 

För Madelen och Torbjörn Ohlzon, som är paret bakom verksamheten, innebär den här tiden på året mycket jobb och oregelbunden tidsrytm.

De själva äger nio av gårdens 35 fölston. Resterande ägs av kunder i varierande storlek där SRF Stable och Stall Zet är deras mest högprofilerade uppdragsgivare. 

Oavsett grundförutsättningar så bär dock alla på en och samma dröm: att just deras fölunge är en blivande stjärna. 

Kommer egentligen från jordbruket

År 2013 flyttade Madelen och Torbjörn Ohlzon till Långeruds gård för att satsa på uppfödning av travhästar. Tidigare hade de bott på en gård i Töreboda där de haft tre egna fölston, men då födde de upp hästar mer som en hobbyverksamhet. Deras huvudsakliga sysselsättning var då nötdjursproduktion. 

– Vi kommer egentligen från jordbruksbiten. Vi hade fått lite förfrågningar om att göra i ordning hästar till auktioner och ta emot hästar men det funkade inte på den gården som vi hade i Västra Götaland. Vi började titta lite och sen såg vi att den här gården var till salu. Vi tänkte att vi provar två-tre år och går det inte med hästar så får vi väl sätta in kalvar i byggnaderna och gå tillbaka till det vi gjorde tidigare, men det har vi inte behövt än. Det är fullt med hästar överallt, säger Madelen glatt. 

Mycket av arbetet på gården har gynnats av deras bakgrund från jordbruket. De själva menar att när andra mockar 40 boxar för hand – så kan de i stället lägga tid på kärnan i verksamheten. 

– Vi använder maskiner till det mesta, dels spar man tid men så spar man också på kroppen och det är mycket lättare att få anställda när de inte behöver slita ihjäl sig. Det blir mer tid över till hästarna, säger Madelen. 

”Alltid med där de fölar”

När de drog i gång visste de att de hade en större hästägare i ryggen och förutom att föda upp hästar så kunde de även ta emot unghästar inför auktioner. Uppgiften då består utav att träna de unga hästarna till att bli trevliga och hanterbara individer. Men även att de ska få tillgång till bra miljö och foder så att de kan växa i den viktiga åldern.

Teamet består, förutom Madelen och Torbjörn, av två anställda och ett kompetent team av veterinärer, hovslagare och foderrådgivare. 

Och just hanteringen av unghästar var en avgörande del i uppstartsfasen på gården.  

– Vi hade jättetur att få in några riktigt fina välstammade unghästar som vi visade på auktion och fick väldigt bra betalt för. Då spred det sig att hästarna var fina och välhanterade. Fler ville hit och sen har det bara rullat på. Jag tror att det var det som gjorde det hela, att vi hade sån tur där i början. 

Men hur går det då till på ett stuteri under högsäsong? 

Madelen berättar att stona bär chip som sedan larmar högt i telefonen när det är dags för fölning och oavsett tid på dynget ser alltid paret till att vara på plats. 

– Vi är alltid med när de fölar. Sen brukar jag vara kvar i stallet efteråt. De får alltid råmjölk ur nappflaska först så att jag vet att de har druckit som de ska. Sen kollar jag att de bajsar och diar ordentligt. Det tar några timmar men jag tycker att det är bättre att lägga den tiden då så att man vet att allt är okej från början, säger ”Madde”. 

”Det är mardrömmen”

Torbjörn tillägger: 

– Sen har vi kameror i boxarna. Så när vi ser att allt är bra och att fölet diar så får ägarna logga in där för att se dem. Det har varit jättepopulärt. Sitter de på kontor och så har de en skärm som de jobbar på och en där de ser stoet tillsammans med sitt föl. 

Men säsongen med fölningar är både en glädjande och omvälvande tid. 

– De värsta med fölsäsongen är att det kan hända grejer. Mardrömmen då är att det ska bli fellägen, säger Madelen. 

– Ska man tänka på vad som kan hända varje dag så blir man tokig. Vi har kanske 35 fölningar på ett år och det är klart att det händer något med någon varje år. Det gäller att vara med och att vara noggrann, säger Torbjörn. 

Intresset för just uppfödning av travhästar – och i sin tur även travsporten i sig – kommer från Torbjörns pappa. 

– Han har hållit på med hästar i hela sitt liv, sen fortsatte jag även när jag träffade Madde, säger Torbjörn och Madelen fyller i:

– Jag gifte in mig i travet. Jag hade inget med trav att göra innan vi träffades. Då hade jag bara hållit på med ridhästar men nu är det bara travuppfödning för hela slanten. 

Välbesökta av tränare

Hur gör ni för att hålla er vakna under fölsäsongen?

– Det går ju på något vis. När barnen var mindre brukade jag förvarna lärarna att om de kommer med pyjamasbyxor, olika strumpor och tröjan ut och in så vet ni att vi vakar på föl. Det är lite så, säger Madelen och fortsätter:

– Vi har två anställda och då får de ta det här vardagliga med att släppa ut hästar, lägga in mat och köra ut foder. Vi får försöka sova några timmar när det går. Men man kan bli lite omtöcknad, man vet inte riktigt vilken dag det är och man vet inte om det är för eller eftermiddag. Det är en period, sen glömmer man bort det, som tur är, säger hon.

Under året får de en hel del finbesök på gården. Förutom ägare till fölstona så kommer nämligen en hel del tränare dit för att hitta sina nya stjärnor. 

– Det gäller att få hit så mycket tränare som möjligt som vill titta på våra hästar. Om de inte köper den ena så körde de den andra. Vi tycker att det är bra att tränarna kommer hit så att vi kan sälja från stallet. Då vet vi vart de hamnar, säger Torbjörn. 

”Kan inte slå in dem i bubbelplast”

Det är ett viktigt fönster för potentiella försäljningar av hästarna som står på Långeruds gård. Några ägare vill behålla sina hästar men för många är det avgörande att hästarna säljs för att de ska kunna satsa vidare på uppfödning. 

– Vi har flera olika hästägare, några har lite fler ston, men några har bara ett eller två ston. Tränarna hinner kanske inte åka runt och tittat på en eller två föl på en massa gårdar. Det var lite vår affärsidé från början. Om vi samlar många på samma ställe så hinner de även titta på de som kanske bara har en eller två hästar också när de ändå är här. Det tror jag också att de har tjänat på, säger Madelen. 

Ett föl efter Prix d'Amérique-vinnaren Maharajah kostar sammanlagt 90 000 kronor bara i avgift. En annan vinnare av samma storlopp, Readly Express, kostar totalt 110 000 kronor. Så en fölunge är minst sagt värd mycket, både i tid, pengar och kärlek så klart. 

– Man måste tänka häst för häst, man kan inte tänka att någon är mer värd än någon annan. Då blir man tokig. Alla går i samma hage, vi kan inte slå in dem i bubbelplast. Det går inte, säger Torbjörn.

Fött upp 15 miljonärer 

Madelen fyller i: 

– De sista två veckorna, när de närmar sig auktion, då får hingstarna gå i egna hagar så att det absolut inte ska hända något. Det är för att minimera skaderisken. Vi börjar ungefär två månader före auktion med preparering. Vi byter lite foder och har man kommit så långt vill man minimera skaderisken så mycket det bara går. 

– Då spelar det ingen roll om det är en miljonhäst eller en för 25 000 kronor. Då är de i egna hagar de sista två veckorna så att de inte ska kunna sparka på varandra eller hitta på något. Men de behandlas lika. De får allt samma. 

– Man vet ju inte vilken av dem som blir bra i alla fall, konstaterar Torbjörn. 

Sedan paret drog i gång sin verksamhet har flera miljonärer tagit sina första stapplande steg på gården. En av dessa är Stochampionat-vinnaren Diana Zet med 9,1 miljoner kronor på kontot. Madelen och Torbjörn Ohlzon följer alla ”sina” gunstlingar på travbanorna med stolthet. 

– Sen vi flyttade hit 2013 så är det 15 hästar som tjänat mer än en miljon som har fötts upp här, så någonting rätt borde vi göra i alla fall eftersom att de är så hållbara och springer in så mycket pengar, avslutar Madelen. 


Tre frågor till Madelen och Torbjörn Ohlzon

Vad tror du kommer att bli viktigt för travsporten de närmsta fem åren?


Torbjörn: Att behålla hästägarna och prispengarna. Det är viktigt att de får stöd i ur och skur. 


Madde: Ja, det är det viktigaste, att hästägarna behålls, det är nog stora grejerna. 


Vilken häst har betytt mest för dig? 


Madde: Exclusive Zon.


Torbjörn: Hon föddes tre veckor för tidigt och vägde väl trettio kilo, det var när vi bodde i Töreboda. Vi behöll henne som tävlingshäst och hon sprang i 600 000 kronor. Det var en speciell häst, hon är speciell i dag med. 


Vilket är det finaste minnet du har på en bana? 


Torbjörn: När Copiad vann Elitloppet och han slog Pine Chip. 


Madde: Det måste vara Kungapokalen. Vår uppfödning Domino Zon var med i finalen, det är ett sånt minne som sitter kvar.