Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ett problem för galan – ingen sportslig känsla

Snart är det dags för Hästgalan där de bästa sportsliga prestationerna från 2017 ska hyllas.

Men hur utses egentligen de nominerade?

Varken Björn Goop eller Örjan Kihlström återfinns bland de fyra nominerade till årets kusk.

Detta trots bland annat en Elitloppsseger och att ha sopat rent i kuskligorna under fjolåret.

Jag tycker inte en sådan urvalsprocess ger en sportslig känsla över galan. 

Inget ont om de nominerade i kategorin men nu känns det mer som om det vore kompisrelationer eller en lyckad helg som styr än de sportsliga resultaten.

För inte kan det väl vara så att Björn och Örjan i år straffas för att de blivit nominerade, och oftast vunnit kategorin, år efter år?

***

Jag uppmärksammade det här problemet redan i fjol. 

Då blev jag själv inte nominerad trots att vi var nära att vinna tränarligan, i år drabbas Björn Goop i samma liga trots ett starkt resultat. 

Jag gillar inte tendensen vid nomineringarna.

Här måste Svenska Hästsportjournalisters Klubb rannsaka sitt eget arbete.

Lägg större vikt vid de sportsliga prestationerna. 

Trovärdiga nomineringar är viktigt för hela galans existensberättigande.

Man blir inte årets spelare i ett fotbollslag bara för att man har lyckats avgöra en enstaka match på övertid.

***

Roligast med årets nomineringar är att Nicklas Westerholm, min egen son, har chansen att bli årets komet.

Nicklas har börjat karriären riktigt starkt och det är klart man blir stolt. 

Det är också slående hur likt Nicklas första år har varit min egen uppstart när jag drog igång min rörelse för 25 år sedan.

Jag lyckades direkt bli banchampion och utsågs till årets komet.

Championatet har Nicklas redan vunnit, nu håller vi tummarna att han även får ta emot priset som årets komet.

***

För egen del är jag nominerad som årets tränare. 

Det kan bli första titeln i Hajom även om jag innan flytten vann både 2013 och 2014.

Ännu roligare var att stallet uppmärksammades för seger nummer 4000 då Tudor Kronos vann i slutet av december. 

På 24 år innebär det i snitt en seger varannan dag med ett stall som i medeltal innehållit runt 60 hästar. 

Siffror jag är stolt över och nästan måste nypa mig i armen för att tro på.