”Det är rena tortyren – gick inte att släcka ner”

Foto: Malin Albinsson / TR Media
Foto: LARS JAKOBSSON / TR Media

I somras berättade travprofilen Peter Untersteiner att han tar en paus från löpkörningen på grund av psykisk ohälsa. 

På söndag är stjärntränaren tillbaka i sulkyn igen – och berättar nu om tuffa tiden. 

– Nu ser jag ljuset i tunneln, ett tag var det bara mörkt, säger han. 

Det var i vintras som den numera 60-årige travtränaren Peter Untersteiner kände att något inte stod rätt till. 

Halmstadprofilen kunde helt plötsligt inte sova om nätterna och travet som alltid varit en passion kändes mer och mer som ett jobb. Ett måste. En känsla han aldrig upplevt tidigare. 

– Jag kunde inte sova. Jag var hur trött som helst. Jag ville inget annat än att sova men jag kunde inte. Det är rena tortyren. Man torterar folk i vissa länder genom att hålla dem vakna, det var så det kändes utan att någon tvingade mig. Det var min hjärna som inte gick att släcka ner, säger Peter Untersteiner. 

Tog professionell hjälp 

Sömnproblemen visade sig vara ett tecken på att stjärntränaren var på väg att gå in i väggen. 

– Jag hade allvarliga symptom på att gå in i väggen. Jag gjorde aldrig det. Jag blev aldrig liggandes. Jag jobbade hela tiden men det var tufft i vintras. Jobbet kändes plötsligt som ett jobb. Annars känner jag inte så. Det är i stallet jag trivs. Men nu ser jag ljuset i tunneln, ett tag var det bara mörkt. 

Tog du någon hjälp? 

– Jag har fått professionell hjälp och fick också hjälp från mina närmaste. 

Vad har du fått för reaktioner från andra aktiva? 

– De flesta har fattat läget. Jag hade ett väldigt tufft program i 20 år. Sedan är man perfektionist också. Man bryr sig om varenda häst. Det ska man göra också, men det blev lite för bra. Hur mycket man än älskar det man håller på så finns det alltid en gräns. 

– Jag har gett allt hela livet. Men jag ångrar ingenting. Det har gett mig så mycket glädje. Men nu är jag 60 år och man får acceptera att det finns en gräns. Man orkar inte lika mycket nu.

”Jag behöver inte känna mig oseriös” 

Känner du att du kunde gjort något annorlunda för att undvika att hamna i ”källaren”? 

– Jag har inte mått dåligt förrän den här vintern. I 59 år har det gått bra. Men tidigare har jag känt mig oseriös om jag inte själv åker till Kalmar och kör om jag har två hästar där en fredag kväll. Men där har jag fått tänka om. Sådant kommer jag tänka mer på framöver. Jag kommer inte köra så mycket som jag gjort. Jag behöver inte känna mig oseriös om jag står över. Det har varit dumt att tänka så men så har det varit, därför har jag nästan aldrig stått över en styrning. 

– Körandet klarar flera lika bra som jag. Det är förberedelserna som är viktigast. 

I dag mår Peter Untersteiner bättre och känner sig redo att börja köra igen. Men i betydligt mindre skala än tidigare. 

– Jag känner mig starkare för varje vecka och jag har fått tillbaka livsgnistan som det strulat med i många år. Jag var nere i källaren. Jag var helt ur form. Är man det ska man inte köra lopp. Då är man ingen bra kusk heller. 

”De har lovat att inte filma...” 

Comebacken sker på söndag, på Vaggerydstravet, där Halmstadtränaren har med sig fyra egentränade hästar. 

– Jag känner mig starkare för varje vecka nu och tyckte att det var lämpligt med en småbana och lite smålopp för att känna lite på det igen. De har lovat att inte filma loppen på Vaggeryd så jag kan smyga i gång, säger han och skrattar. 

– Nej då, men det kändes lämpligt att köra på en liten bana med fyra egentränade hästar. Det känns som en lagom comeback. Stallet fungerar så bra ändå och Johan ville inte åka dit en söndag. Han är också klokare än jag. Han står redan över tävlingsdagar och har så gjort i alla år. Jag får tänka på honom också. Man har en familj som man måste hålla ihop och man måste ha återhämtningsperioder också. Man måste göra annat också.