Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Det är lätt att sitta i soffan och döma

Lutfi Kolgjini i ena ringhörnan.

Joakim Lövgren i den andra.

Kuskduon bjöd på en rejäl holmgång i gulddivisionen.

Man hör ofta att små fält inte bjuder på någon vidare action. 

Är rena sömnpiller och döden för sporten. 

Det brukar förvisso stämma, men så var verkligen inte fallet i lördagens gulddivisionslopp.

Vi fick se en riktig duell mellan två påställda kuskar. 

Helt i publikens smak.

***

Lutfi Kolgjini körde sig tidigt till spets med Olympic Kronos och fick omgående storfavoriten Jairo utvändigt om sig. 

Joakim Lövgren försökte sig på en kupp för att överta täten, men han fick bestämt svar. 

Man får ju oftast det (Men inte i V75-7 där han släppte spets och sedan vann med Clemenza Am som ordnade miljonutdelning) av den gode ”Ludde”. 

Duon fortsatte att gasa på i maxfart en bra bit till och varvet passerades på väldigt raska 1.11,3.

Jag påminner om den svala temperaturen och att det var medeldistans.

Inget av ekipagen orkade, av naturliga skäl, vara med i den absoluta segerstriden. 

Men båda kämpade på fint – och Jairo höll farten synnerligen tappert.

***

Med facit i hand provade Lövgren lite väl länge för spets och får han köra om loppet gör han säkerligen annorlunda.

Men det är lätt att sitta i soffan och döma. 

En helt annan sak när man sitter i sulkyn – adrenalinstinn i stridens hetta.

Jag tycker ändå att det är uppfriskande att det smäller till i loppen ibland. 

Blir allt som ”alla” tror på förhand tappar det lite av sin charm. 

Och det är nog en farlig väg att vandra för travsporten.

***

Vinnare blev nu i stället jätteskrällen Rocky Winner som gynnades av körningen. 

En häst som stormtrivs utan skor och han hade matchats hit med tanke på att barfotaförbudet är över.

Huvudpersonerna efteråt:

– Jag satt i ledningen och hade sagt hela veckan att jag skulle köra där. Men han ville väl försöka överrumpla mig, men det lyckades inte och nu gick det åt pipan för oss båda. Så kan det bli, sa Kolgjini.

– Jairo gjorde det bra. Det finns många olika sätt att förlora travlopp på och jag hittade ett av dessa i dag, sa Lövgren.

***

Far och son Untersteiner brukar ta för sig rejält när V75 körs på hemmaplan.

Den här omgången var inget undantag. 

Den röda armén roffade åt sig tre av sju avdelningar. 

Nyligen vann Johan Untersteiner titeln Årets Tränare 2017 på Hästgalan. 

Nu togs en dubbel och hans Pastore Bob vann i finfin stil från ledningen. 

Där räknar jag med att det kommer att ticka in en hel del pengar på kontot under året.

Och ser man på – ett ”kommundrag” som pallade för trycket. Det brukar ju vara lite si och så med det.

Påminn mig om att nästa gång Halmstad arrangerar V75 börja med att fylla i alla Untersteiner-hästar. 

Utan att ens titta på vilka de kör. 

Då har man ha en bra grund.

***

Pappa Peter fick nöja sig med en seger. 

Men det var en triumf som värmde lite extra.

Alla vill sluta på topp. 

Men få lyckas. 

Ultimate Wine är dock en av dessa. 

Det sjuåriga stoet fick lite av ett Hollywood-avslut.

Eller vad sägs om att ta en V75-seger på hemmaplan i det sista framträdandet? 

Den forne danska Stoderbyvinnaren ska nu bli mamma. 

Nuncio är tilltänkt partner. 

Det kan nog bli något…

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!