”Allmänna snacket är att det är helt förfärligt”

Foto: Polisens förundersökningsprotokoll
Johan Untersteiner dömdes mot sitt nekande för djurplågeri.
Foto: LARS JAKOBSSON / TR Media
Joakim Lövgren är också inblandad i ett uppmärksammat fall som mötts av hård kritik.
Foto: Malin Albinsson / TR Media
Foto: Polisens förundersökningsprotokoll

Drivningsfrågan inom svensk travsport väcker debatt.

Sedan årsskiftet är det bara tillåtet att ”mana” eller ”korrigera” hästen.

Upphöjda svullnader efter lopp har lett till uppmärksammade fall och en fällande dom för djurplågeri.

Beslutet möts av kritik inom travsporten – men myndigheterna menar att de följer lagen.

– Det allmänna snacket på stallbackarna är att det här är helt förfärligt för ”Jocke” och Johan att råka ut för något sådant här, säger kusken Torbjörn Jansson.

Förra året skrevs det vid flera tillfällen om märken som uppdagats på travhästar efter regelvidriga drivningar. Bakgrunden var delvis att Svensk Travsport sedan en tid tillbaka givit direktiv om att besiktiga de hästar där kuskarna bestraffats på grund av felaktigt bruk av körspö. 

Om ekipagekontrollanten sedan upptäcker upphöjda svullnader ska banveterinären, anställd av Jordbruksverket, göra en bedömning om ärendet tas vidare till länsveterinären. 

Två fall där märken upptäckts har stuckit ut ur mängden. 

■ Den 10 april 2021 fick Joakim Lövgren 4000 kronor i böter och tio dagars avstängning för felaktigt bruk av körspö i samband med ett V75-lopp på Jägersro. Påföljden blev att länsstyrelsen i Skåne beslutade att kusken inte fick använda körspöet i lopp på ett år. Lövgren fick sedan inhibition och får nu använda spöet i väntan på den rättsliga prövningen.

■ Efter två travlopp i november 2020 respektive i mars 2021 anmäldes Johan Untersteiner av länsstyrelsen efter att märken uppmärksammats på de två hästarna han kört. I juni i år dömdes han mot sitt nekande för djurplågeri. Straffet blir 60 dagsböter à 300 kronor. 

Nu får systemet kritik för att vara rättsosäkert för de aktiva inom travsporten. 

– Om det upptäcks märken i dopingstallet och en funktionär tillkallar banveterinär så måste de anmäla det till länsveterinären. Då blir det väldigt grovt om man på grund av ett märke ska få en kedjereaktion som leder till anmälning för djurplågeri, säger veterinär Henrik Bertelsen. 

Inte slå på stora trumman

Henrik Bertelsen menar att märken är en godtycklig vägvisare i fallen som varit, särskilt då vissa hästar enligt honom har lättare att få svullnader i huden.

– Poängen är att man kan få ett märke i huden av andra uppkomstmekanismer än att en travkusk eller jockey slagit dem.

Han betonar ”att det är viktigt att komma åt människor som plågar djur”, däremot anser Bertelsen att många fall av de här märkena inte är av sådan art.

– I djurskyddslagen står det att en gärning ska anses som ringa om den är av mindre betydelse med hänsyn till intresset som straffbestämmelserna är avsedd att skydda. Märken kan uppstå av olika anledningar och vissa hästar är extra känslig, då får man vara försiktig att slå på stora trumman. När man ser ett märke måste det behållas i sitt sammanhang, som är att vi tävlar med hästar.

”Då tackar jag för mig”

I ett utlåtande från länsstyrelsen, som Travronden publicerat tidigare, gick det att läsa att länsstyrelsen ”övervägt” att ge Joakim Lövgren djurförbud efter märkena som upptäcktes på hästen Piccadily den 10 april 2021. 

– Det går inte att vara så utsatt och sårbar att en enskild tjänsteman kan bestämma att ”han får inte djurförbud, men han får inte köra med pisk”. Sådana villkor vill jag inte ställa mig under, då tackar jag för mig, säger travtränaren. 

Lövgren välkomnar myndigheterna att se över tolkningar och lagstiftningar. 

Samtidigt oroas han för att en företeelse som tidigare, och fortfarande oftast, leder till repressalier från måldomartornet kan få konsekvenser som kan leda till rättsliga prövningar. 

– Det är inte acceptabla villkor att gå på så tunn is. Det kan inte vila på en tjänsteman, och för att ta bladet från mun: aktivister har varit framgångsrika med att nästla sig in i statliga organisationer och ämbeten. Och det här har gått obemärkt förbi.

Förbundet svarar på kritiken

Maria Croon, vd för Svensk Travsport, bemöter nu kritiken och står fast vid att märken som konsekvens av användning av körspöet inte hör hemma inom sporten.

– Generellt tror jag att alla är överens om att vi inte kan motivera att hästen efter ett lopp har svullnader efter att körspöet har använts. Om banveterinären undersöker hästen och sedan anmäler till länsstyrelsen så handlar det om att man verkligen kunnat koppla det till att man använt spöet i loppet och att det då uppstått märken. Så har det varit i flera år.

Vidare menar Maria Croon att det nya reglementet som infördes vid årsskiftet är i linje med djurskyddslagens förarbeten och att majoriteten av kuskarna och ryttarna har anpassat sig till mycket bra till de nya reglerna.

– De överträdelser som sker nu relativt tävlingsreglementet och den delen som reglerar användning av körspö sker framför allt hos dem som är lite mer ovana, det vill säga de som kör färre lopp.

Maria Croon, vd på Svensk Travsport
Foto: Lars Jakobsson / TR Media

”Får ändå inte slå på hästen”

Björn Sandgren har varit verksam som banveterinär i 38 år på travbanorna Åby och Axevalla. Han delar Henrik Bertelsens resonemang om att vissa hästar har lättare att få märken men ser inte det som någon godtagbar anledning till att märken tillåtas. 

– Är det märken som vi anser vara orsakade av ett spö så blir det anmälningsförfarande fortfarande, oavsett vad är för typ av häst. Man får ändå inte slå på hästen oavsett om det är en känslig häst eller mindre känslig häst. Vi gör ingen skillnad på det men det är helt sant och riktigt att det lättare blir märken på vissa hästar än andra hästar, säger han.

Han berättar om en trend där tränare kommer och visar upp sina hästar innan loppen om hästen fått ett mindre märke av något annat tidigare. Något som skulle kunna misstas ha orsakats av ett körspö vid eventuell kontroll efter loppet. Det är något han själv välkomnar. 

– Det är en del som gör det och det uppskattas av alla inblandade, då slipper man den tveksamheten.

För honom har det varit viktigt att vara konsekvent i sin bedömning. 

– Vi har haft några sådana här fall (av märken) genom åren och man har lärt sig att hålla sig till vissa linjer och inte valsa runt, då är det svårt att hålla en röd tråd. Om det sedan hamnar i en rättssal så finns det så många andra saker som är av betydelse om det blir en fällande dom eller ej.

”Då ska du klappa till av bara den”

Torbjörn Jansson är en av kuskarna som toppat ”schyssta listan” – det vill säga de med minst drivningsförseelser i landet. Han lider med körsvenskollegerna Joakim Lövgren och Johan Untersteiner.

– Det allmänna snacket på stallbackarna är att det här är helt förfärligt för Jocke och Johan att råka ut för något sådant här. Det finns nog ingen som tycker att de gjort sig förtjänta av att bli åtalade.

– Självklart ska det vara hårda regler. Det är inget snack om det men det får vara måtta på saker och ting.

Samtidigt menar han själv att han aldrig upplevt några problem med märken efter travlopp. 

– Jag tror inte det blir några märken av körspöet. Då ska du klappa till av bara den alltså. Det är inget problem, men man vet hur olika känsliga hästar är.

– Jag känner mig ganska trygg för jag är ganska försiktig. Jag har varit ung och het på gröten och drivit för hårt med de regler som är nu. Men generellt sett över alla år så tillhör nog jag de mer försiktiga kuskarna. Så jag känner ingen större oro, säger han.

Torbjörn Jansson, travtränare.
Foto: LARS JAKOBSSON / TR Media

Lagen tar inte hänsyn till reglementet 

Karolina Wall, biträdande enhetschef på djurvälfärdsenheten hos Jordbruksverket, berättar att banveterinärerna kontrollerar att de aktiva följer djurskyddslagen, vilket är reglerat i lagstiftningen. 

Om ärendet sedermera lämnas över till länsstyrelsen så är det utom deras kontroll vad påföljderna blir. Hon menar också att ansvaret att efterleva djurskyddshållningen ligger helt och hållet på djurhållarna. 

– Det ligger i allas intresse att alla hästar som används i sportsammanhang har det bra. Det tror jag att alla har som grundinställning. Det man också ska tänka på, som kan vara komplicerat, är att djurskyddslagstiftningen inte tar hänsyn till vad en sportorganisation har för reglemente, säger Karolina Wall.

Karolina Wall slår ifrån sig påståendet från Joakim Lövgren, om att personer med egna agendor, skulle ha tagit sig in på myndigheter.

– Vad gäller länsstyrelsens anställda bör man ju tala med dem om det. Men, viktigt att komma ihåg är att vi har ett rättssystem där alla myndighetsbeslut kan överklagas och det finns bland annat för att säkerställa att inte enskild handläggare ska kunna ta beslut efter egen agenda. Jordbruksverket är en del av myndighetssystemet som kontrollerar att djurskyddslagstiftningen efterföljs och vi tar inte framåtgripande beslut om exempelvis påföljder, varken i detta fall eller i andra. Vi är enbart där som en kontrollfunktion, säger Karolina Wall.

■■■

SportExpressen har vid upprepade tillfällen sökt länsveterinärer i Skåne och Västra Götaland för att få svar på våra frågor kring åsikterna och kritiken som riktats mot dem, men har endast hänvisats till ett mejlsvar från Charlotte Weicker, funktionschef för förprövning och veterinära frågor i Västra Götaland.

”Länsstyrelsen har som skyldighet att anmäla misstanke om brott när vi får sådana uppgifter till oss”, skriver hon.