Tommy Salo berättar om rattfyllan och depressionen

,

MARSTRAND. Hockeyidol och nationens hjälte.

Nu släpper folkkäre Tommy Salo en bok om sitt liv.

I en exklusiv intervju med SportExpressen berättar målvakten om hur han mobbades i skolan, inkilningen i Västerås, karriärens höjdpunkter – och om rattfyllan.

– I dag är det skönt att kunna vakna utan att ha ångest, säger Tommy Salo, 51.

Tommy Salo

Halva september har passerat.

Sommaren är över och värmen är borta.

Det blåser kallt, temperaturen i luften ligger strax under 15 grader.

Tommy Salo går längs vattnet.

Han blickar ut över det väldiga havet som blivit hans fristad under de senaste åren.

Nationalhjältens liv vände upp och ner i augusti för två år sedan.

OS- och VM-hjälten Tommy Salo, som stoppat mer puckar än de flesta målvakter i världens bästa ligor, greps av polis i sin bil på E-18 strax utanför Köping.

Salo hade 3,06 promille alkohol i blodet.

– Det är klart att jag inte har mått bra under den här tiden, säger Tommy Salo när SportExpressen träffar honom.

Tommy Salo har dragit sig undan offentligheten och det ljus som riktats mot honom i snart 30 år.

Han har varken umgåtts med vänner eller släktingar.

– Jag har inte orkat helt enkelt.

Tommy Salo har dragit sig undan offentligheten
Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL

För SportExpressen berättar han nu för första gången om vad som hände den där augustidagen för två år sedan.

Vi träffar Salo bara en vecka innan hans nya bok ”Salo – Mitt liv bakom masken” släpps.

I den berättar han om hur han tog vägen från västmanländska Surahammar till NHL och Tre Kronor.

Men det är också en berättelse om uppväxten, två uppslitande skilsmässor, om saknaden efter sin yngsta dotter och om sin psykiska ohälsa.

Under perioder drack han alkohol för att bedöva sin smärta.

– Jag kan aldrig riktigt försvara det som hände när jag greps av polisen, säger Tommy Salo.

I boken, som SportExpressen i dag kan publicera exklusiva utdrag ur, berättar han om augustihelgen som slutade i kaos.

Han åkte till Resö strax utanför Strömstad för att umgås med goda vänner.

– Mina vänner bor granne med den stuga jag hade tidigare och som min tidigare fru sålt efter vår skilsmässa. Det blev för mycket känslor när jag kom dit. Så här med facit i hand skulle jag aldrig åkt, berättar Tommy Salo.

Landslagshjälten var deprimerad och åt inget under tre dagar.

– Jag drack alkohol i stället.

Tommy Salo har ingen klar minnesbild av vad som hände dagen innan han satte sig i sin bil för att åka hem till Surahammar.

I boken berättar Salo att han senare fick höra att han slagit huvudet och skrapat upp sitt ansikte efter att ha ramlat i en trappa.

– Mina vänner på Resö var inte glada över situationen och sa att jag borde åka hem. Jag hade ingenstans att ta vägen och min hjärna sa bara att jag ville hem.

Hur var resan hem till Surahammar?

– Jag pratade i telefonen med två personer nästan hela vägen hem. Jag måste ha varit väldigt trött eftersom jag somnade vid ratten strax utanför Köping.

Det har kommit fram uppgifter att du kraschade din bil innan du greps?

– Det stämmer inte. Det är bara vad folk har hittat på. Det var inte en enda repa på bilen, däremot var jag inte nykter, vilket alla kan se på den promillehalt av alkohol jag hade i blodet.

Tommy Salo berättar om åren efter rattfyllan.

Han är ångerfull, ledsen och har försökt hitta tillbaka till ett normalt liv.

Vägen har varit lång och brant.

– Jag bor strax utanför Göteborg hos en vän som hjälp mig mycket genom de här tunga åren. Jag har två spruckna äktenskap bakom mig. Det har påverkat mig som människa, säger han.

I boken skriver Tommy Salo att två skilsmässor har kostat honom halva den förmögenhet han spelade ihop som proffs i NHL.

Han är pappa till två döttrar.

– Min äldsta dotter bor i Västerås, vi har ett bra förhållande. Min yngsta dotter som är tolv år har jag inte träffat på väldigt länge. Jag vet inte ens när jag såg henne senast.

Tommy Salo dömdes av tingsrätten till två månaders fängelse för rattfyllan.

– Jag överklagade domen, det skulle jag aldrig ha gjort. Jag mådde väldigt dåligt under nästan ett och ett halvt år innan hovrätten kom med sin nya dom. Hade jag tagit mitt straff direkt så hade jag sluppit lida så mycket som jag gjorde under den här tiden.

”Efter det som hände för två år sedan ville jag bara gömma mig”
Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL

Hovrätten fastställde tingsrättens dom till två månaders fängelse.

– Jag har haft fotboja och avtjänat mitt straff. Efter det som hände för två år sedan ville jag bara gömma mig, försvinna helt enkelt.

– Det var löpsedlar och artiklar överallt. I Sverige, Tjeckien och Kanada.

Hur bearbetade du det?

– Jag försökte läsa så lite som möjligt med det var svårt att undvika. När det var som värst ville jag bara ligga hemma i sängen.

Tommy Salo tog sig till NHL

Tommy Salo är en av våra största målvaktshjältar genom tiderna.

Han har en imponerande meritlista.

Tio år i NHL, åtta VM, 112 landskamper, spel med tre klubbar i SHL.

OS- och VM-guld och en hel drös med andra internationella medaljer och utmärkelser.

Grabben från bruksorten Surahammar slog igenom med dunder och brak som 23-åring i OS i Lillehammer 1994.

Tre Kronor vann guld efter en osannolik dramatik.

Tommy Salo med OS-guldet -94
Foto: PAUL HANSEN

Målvakten blev kultförklarad och enormt hyllad efter sin hemmagjorda räddning på Paul Kariyas straff i finaldramat mot Kanada.

Räddningen, som numera är klassisk, övade han som liten grabb hemma i västmanländska bruksorten Surahammar.

– Om vi inte var på is så spelade vi landhockey på gatan. Det var där jag fick min skolning som målvakt. På den tiden fanns det inga målvaktstränare.

Varför blev du målvakt?

– Jag har egentligen inget bra svar på det. Jag hoppade in i målet under en träning och blev kvar. Jag älskade att vara målvakt.

Tommy Salo utvecklade en egen stil under sin karriär som skulle ta honom från Surahammar vidare till landslaget och NHL.

– Jag spelade ofta mot ett och två år äldre motståndare. Det gjorde att jag utvecklades snabbt och blev duktig.

Tommy Salo åkte till de sjuttonde olympiska vinterspelen som tredjemålvakt.

Förbundskaptenen Curt Lundmark valde den rutinerade duon Håkan Algotsson från Frölunda och Michael Sundlöv från Brynäs före 23-åringen som gjort succé i Västerås IK.

Salo började turneringen på läktaren, men spelade några veckor senare huvudrollen när finalen mellan Tre Kronor och Kanada avgjordes i Håkons hall i Lillehammer.

Sverige ledde, den numera legendariska OS-finalen, med 1–0 innan Kanada vände till 2–1.

Två minuter före slutet kvitterade Leksandsbacken i Magnus ”Sigge” Svensson till 2–2 i powerplay.

Förlängningen blev mållös.

Straffar väntade.

Fem grundomgångar i straffläggningen räckte inte för att få fram en vinnare.

När Peter Forsberg från Modo lurade målvakten Corey Hirsch till vänster och smekte in pucken med en handske på klubban låg vägen plötsligt öppen för Tommy Salo.

23-åringen som hoppat in i målet hade gjort succé.

Fick sex getingar efter succén

Tommy Salo berättar att han var nervös, men att han ändå var väldigt säker på att ta straffen.

Paul Kariya hade gjort mål på den svenske målvakten i den ordinarie straffläggningen.

Han sköt högt.

– Jag visste att han skulle göra samma sak igen, säger Tommy Salo.

Liggandes på isen räddade Salo räddade pucken med sitt ena benskydd.

– Det är ett av mina bästa ögonblick som hockeyspelare tillsammans med VM-guldet 1998 i Schweiz.

När Tre Kronor blev världsmästare 1998 spelade Tommy Salo som en levande vägg. Han höll nollan mot Finland i den andra gruppspelsrundan.

Det hjälpte inte hur mycket våra grannar i öst försökte.

Tommy Salo stoppade allt.

Succén fortsatte i finalen mot Finland som avgjordes i två matcher.

– Jag höll nollan båda matcherna, Johan Tornberg av alla killar avgjorde. Ett mål räckte ju för att vi skulle bli världsmästare, säger Tommy Salo.

När SportExpressen delade ut getingbetyg efter guldet räckte inte getingarna till.

Tommy Salo belönades med sex getingar.

Det har bara fotbollsspelaren Glenn Hysén i VM-kvalet 1988 mot England på Wembley, fotbollsspelaren Tomas Brolin efter kvartsfinalen mot Rumänien 1994 i VM och artisten Bruce Springsteen efter en konsert på Nya Ullevi i Göteborg 2012, som också lyckats få sex getingar.

Salo blev folkkär efter OS-guldet för lite drygt 28 år sedan.

Beundrarposten kom i stora drivor. 

– Brevbärarna tvingades ställa kassarna med brev utanför dörren till min lägenhet i Västerås.

I sin nya bok berättar Tommy Salo om kärleken till Surahammar, ishockeyn och till föräldrarna.

Mamma Terttu och pappa Einari.

– De har alltid funnits där för mig, säger han.

Tommy Salo var liten till växten och blyg.

I boken berättar Salo om att han behandlades illa av andra elever.

Han petades som målvakt ur skollaget och blev nedsparkad om han fintade bort någon när eleverna spelade fotboll.

– Det var många elever som gillade att trycka ner mig. Jag var duktig och stack ut i mängden, det var inte alltid så populärt.

I boken berättar du att äldre elever drog av dig dina byxor och slängde ut dig i skolans aula och att de spolade ditt huvud i en toalettstol. Hur ser du på det i dag?

– Vissa saker är inte okej, det är helt uppenbart när jag tänker tillbaka på allt som hände i skolan. Jag var liten och kunde inte stoppa det som hände.

Hur har det som hände under din skoltid påverkat dig?

– Jag vet inte, i dag hade det varit en annan sak om någon elev råkat ut för det jag gjorde. Ingen ska behöva vara med om det som jag utsattes för. I dag förstår jag att det var ren mobbning det handlade om.

”Det var många elever som gillade att trycka ner mig”
Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL

Det blåser ute vid havet i Marstrand.

En dykare simmar omkring intill kajen. Det ser kallt ut.

– Men det är säkert lite varmare i vattnet i dag, säger Tommy Salo.

Skulle du själv hoppa i vattnet?

– Jadå, det är inga problem. Jag badar även om det är sex, sju grader i vattnet.

Här intill havet utanför Marstrand i skärgården känner sig Tommy Salo hemma.

– Havet är en slags frihet för mig. Att bara åka ut till vattnet, bada, fiska eller kanske bara ta det lugnt. Jag gillar att fiska. Det har jag gjort sedan jag var liten. 

Här ute bland de karga klipporna intill havet har han kunnat få vara ensam, tänka och bearbeta sina känslor.

– Jag är en känslomänniska. Jag har svårt att gå vidare, att släppa saker som inte är bra, det är så lätt att glömma det som varit bra. Inte minst hockeymässigt, säger Tommy Salo.

Tommy Salos liv tog en ny vändning 2002 när han tappade in en puck från halva planen i OS-kvartsfinalen mot Vitryssland.

– Förlusten är den värsta i min karriär. Av alla matcher jag spelade i Tre Kronor så gjorde jag bara en dålig match. Den har förföljt mig genom alla år, säger Tommy Salo.

Hyllar Lidström efter stödet

Den tidigare så hyllade hjälten började må dåligt.

Han blev deprimerad.

OS- och VM-hjälten berättar i sin bok om hur han förföljdes i media och hur han hånades även när han kom tillbaka till svensk hockey och SHL.

– Det har påverkat mig som människa, säger han.

Hur då?

– Jag tar åt mig och har svårt att bara slå undan allt när jag tvingas utstå negativa saker och när människor säger elaka saker om mig.

Tommy Salo: "Vissa saker går aldrig att glömma, men jag är på rätt spår igen"

– Målet mot Vitryssland kommer att förfölja mig, varje gång ett nytt OS väntar så vevas allt i gång igen, säger Salo.

Din lagkompis, backen Nicklas Lidström berättar i boken om att han är arg och besviken över att du fick ta hela smällen efter OS-förlusten 2002 mot Vitryssland. Hur ser du på det i dag?

– Nicklas är en fantastisk kille, vi har umgåtts en hel del, det var snällt sagt av honom att skriva det.

– Jag har alltid kunnat gå vidare när vi vann, men förlorade vi så satt det i väldigt länge.

Tommy Salo tog vägen till NHL från Surahammar via Västerås IK i SHL.

Målvakten skriver i sin bok att han inför säsongen 1992–1993 blev inkilad i VIK.

– Jag blev rakad på huvudet och mellan benen, säger Tommy Salo. Jag förstår inte varför någon måste hånas på ett sånt sätt. Jag tycker att vi ska klara oss utan inkilningar i ishockeyn.

Hur bearbetade du det som hände i VIK?

– Jag kände mig inte så stor, som en junior. Vissa spelare var mer drivande, men jag kunde inte göra något. Det som drabbade mig och en annan lagkompis var inte unikt i för just Västerås, det hände tyvärr i alla klubbar. 

Blev du inkilad även i NHL?

– Ja, men inte på samma sätt. Första året i farmarlaget Denver Grizzlies fick jag dricka en shot med tabasco, annars var det mest att vi rookies fick betala en lagmiddag. 

Tommy Salo spelade tio säsonger i NHL.

– Det var jättehäftigt och samtidigt väldigt stort för mig att få chansen.

Var det en stor omställning att komma till New York Islanders?

– Ja, jag hade problem med språket, jag var knackig på engelska. Nu skulle jag bo i ett annat land med allt vad det innebar. Hockeymässigt gick det inte att jämföra med hemma i SHL. Arenorna var gigantiska, det var en sån atmosfär, det märktes redan under försäsongen när vi spelade träningsmatcher.

Hur vill du beskriva din NHL-karriär?

– Bra, jag har alltid haft bra statistik även om jag aldrig spelade i några topplag. Jag snittade 65 matcher per säsong i NHL och höll nollan 36 gånger.

Hockeyikonen lämnade målet 2007. Salo avslutade med en säsong i Modo och två säsonger i Frölunda.

Efter en lång och framgångsrik resa tog Tommy Salo av sig målvaktsskydden – men blev ändå kvar på isen. Först som tränare och sedan även som sportchef i klubbarna Kungälv, Oskarshamn och Leksand, laget i hans hjärta.

Tommy Salo i båset med Leksand
Foto: NILS PETTER NILSSON

Men säsongen 2014/2015, efter fyra och ett halvt år i Leksand, hoppade han av sitt arbete.

– Det var turbulent med tre olika ordföranden och verkställande direktörer. Jag kunde inte driva klubben framåt efter den modell jag ville, säger Tommy Salo.

Kommer du att stå i ett hockeybås igen?

– Nej, det kommer jag inte göra. Det är jag rätt säker på.

Hur har ditt liv förändrats efter rattfyllan 2020 när du greps av polis?

– Jag har velat vara ensam. Det har varit min väg att bearbeta det som hänt. Jag har dragit mig undan och knappt pratat med någon. Friheten och vägen tillbaka har jag hittat här ute vid havet.

Vad har dina vänner sagt till dig?

– I dag vet jag vilka som är mina riktiga vänner. De är lätträknade.

Hur mår du i dag?

– Jag lever utan att ha ångest och det känns väldigt bra. Men det finns alltid en tagg som skaver efter det som hände när jag greps av polisen. Jag mår inte speciellt bra när jag tänker tillbaka på det. 

Hur känns det nu inför boksläppet?

– Jag öppnar upp och blottar mig och skriver om mitt liv, det är lite skrämmande. Jag gillar inte att prata om mig själv. 

Tidigare under våren startade du ett företag, kan du berätta lite om det?

– Jag har inte arbetat sedan jag slutade i Leksand 2014, livet har varit rätt tråkigt. Du måste ha något att göra för att du ska må bra. Jag säljer kläder, golfprylar, muggar och ska börja med föreläsningar. 

Hur ser du på framtiden?

– Jag tar en dag i taget. Det är skönt att kunna vakna utan att ha ångest och vara glad. Jag känner att jag är på väg att bli den gamla Tommy Salo igen.

Tommy Salo intervjuas av SportExpressens Thomas Kingdahl
Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL

SALO GICK FRÅN SURAHAMMAR TILL NHL

Namn: Tommy Salo.

Född: 1 februari 1971.

Bor: Göteborg.

Yrke: Pensionerat hockeyproffs, entreprenör.

Moderklubb: Surahammars IF.

Position: Målvakt.

Klubbar i karriären som senior: Surahammars IF 1988–1989, Västerås IK 1990–1994, New York Islanders 1994–1999, Edmonton Oilers 1999–2004, Colorado Avalanche 2003–2004, Modo 2004–2005, Frölunda 2005–2007.

Klubbar i karriären som ledare: Coach i Kungälvs IK 2007–2009, Coach, GM och klubbchef i IK Oskarshamn 2009–2010, Sportchef och assisterande coach i Leksand 2010–2015.

Främsta meriter: OS-guld 1994, VM-guld 1999. VM-silver 1997 och 2003, SM-silver med Frölunda 2005, Vald till VM:s bästa målvakt 1997 och 1998. Uttagen i VM:s All star team 1997, 1998, 1999.

112 landskamper i Tre Kronor.

Hockeyidol som liten: Leif ”Honken” Holmqvist och Pelle Lindbergh.

Favoritlag: Leksand.

Bästa spelare du spelat mot: ”Det är Mario Lemieux”.

Bäste spelare du spelat med: ”Han är svensk och heter Peter Forsberg”.

Aktuell: Släpper i dag en ny bok ”Salo – Mitt liv bakom masken”.

TOMMY SALO VÄLJER - MÅLVAKT OCH DRÖMFEMMA

Målvakt: Pelle Lindbergh

Backpar: Nicklas Lidström och Erik Karlsson

Forwards: Peter Forsberg, Mats Sundin, Mats Näslund.

Utdrag ur boken ”SALO – mitt liv bakom masken” (Idrottsförlaget).

Efter det var det dags för ”Foppa” igen. När väl han gjorde mål kände jag att det var klart. ”Nästa kommer jag aldrig släppa in”.

Paul Kariya tog sista straffen. Jag kände redan när han tog pucken att han skulle göra en likadan straff som tidigare. Jag var så säker på att jag skulle ta hans straff. När straffskytten tar pucken tittar han sällan på vad målvakten gör. Skulle Kariya dra mig så skulle han antagligen trassla in sig i mig eftersom han var då tvungen att dra så pass långt för att kunna peta in pucken bakom mig. Samtidigt hade jag kontroll på om han skulle skjuta på min klubbsida. Om jag skulle lägga mig ner skulle vinkeln där vara så stor för honom. I stort sett var det omöjligt för honom att göra mål om han skulle komma in tajt på mig. Jag tog bort alla drag Kariya kunde göra eftersom han bara tittade på pucken.

Jag reste mig upp, jublade och såg sedan att hela laget stormade mot mig. Jag hamnade underst i en hög med 20 hockeykillar som vägde mellan 80 och 100 kilo. Nu hade killarna dessutom 10–15 kilo skydd på sig.

***

Hockeymässigt var det för min egen del en okej säsong. Det tråkiga var att jag fick skit i alla arenor där vi spelade. Det kändes lite trist eftersom jag trots allt alltid ställt upp för Tre Kronor. Det var mycket skit om Vitrysslandmatchen 2002 och sådant som kom upp. Det var en så låg nivå på det där. Jag var så klart att van att få skit, men när jag åkte hem för att avsluta min karriär var inte tanken att jag skulle åka runt och få det överallt. Jag kom hem för att få avsluta på ett bra sätt och därför tappade jag sugen lite. Där och då kände jag att det här kunde vara min sista säsong, vilket jag också bestämde att det så skulle bli när vi åkt ut mot Färjestad.

***

Jag åkte fram och tillbaka mellan Leksand och Göteborg för att träffa familjen, men det var strul hela tiden. Vi kopplade in advokater och allt som hände kring skilsmässan blev en dyr affär för mig. Den är jag inte glad över och den har satt sina spår. Halva min förmögenhet försvann.

Till saken hör att det här var min andra skilsmässa. Samtidigt är jag fullt medveten om vad som gäller vid en skilsmässa samtidigt som det kändes speciellt eftersom det var pengar jag själv tjänat ihop. Nu gick hälften till två som aldrig stoppat en puck. Jag var kär och gick in i förhållandena fullt ut och trodde på kärleken.

***

Nu är det 2022. Jag har haft fotboja och tagit mitt straff. Som jag sade tidigare går det inte att på något vis försvara min handling. Men jag har tagit mitt straff och efter den dagen har jag inte druckit någon alkohol. I mitt fall hade jag lätt för att ta till alkoholen när jag inte mådde bra.

Självklart skulle jag ha det straff jag fick, men det gick ett år och fyra månader innan jag fick en boja. Den resan har varit väldigt jobbig så jag mådde dåligt under hela den tiden. Jag har gjort allt för att jag skulle må bättre och allt kommer ta sin tid. Det är först nu jag tycker att göra saker börja bli kul igen. Allt det roliga jag gjorde tidigare, spela golf, fiske och sådant, fanns inte under den tiden.