Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Experterna slår larm – efter regeringens drag

Staten riskerar att tappa kontrollen efter de nya åtgärderna mot spelmarknaden, varnar Henrik Tjärnström, vd på Kindred. Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi svarar.
Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Regeringens nya åtgärder på spelmarknaden har fått spelbolagen att anklaga socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi för att fatta farliga beslut, som kan tvinga spelare till olagliga sajter.

Men har problemspelandet verkligen ökat under coronakrisen?

Och är en insättningsgräns på 5 000 kronor i veckan i så fall lösningen?

SportExpressen har granskat regeringens nya åtgärdspaket för spelmarknaden – och på mindre än en minut hittat olagliga spelsajter som Spelinspektionen inte lyckats stänga ner.

Efter många års förhandlingar mellan staten och spelbolagen, så omreglerades den svenska spelmarknaden till slut den 1 januari 2019. Sedan dess har regeringen, med socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i spetsen, vid flera tillfällen skärpt reglerna för spelbolagen.

Skärpningarna har hittills främst handlat om hur spelbolag får marknadsföra sig, men den 23 april presenterades en rad nya åtgärder med anledning av coronakrisen. Bland annat rör det sig om en insättningsgräns på 5 000 kronor per vecka och spelkonto, samt en begränsning av bonuserbjudanden till 100 kronor. 

Under fredagen meddelade Shekarabi att insättningsgränsen och begränsningen av bonuserbjudanden bara ska gälla nätkasinospel, och att deadlinen för spelbolagen att rätta sig efter de nya reglerna skjuts fram en månad, till den 2 juli. Detta efter kritik från flera remissinstanser, bland annat statligt ägda Svenska spel och statligt kontrollerade ATG, vars verksamheter inom travsport och lotteri nu undantas från skärpningarna.

Åtgärderna är tänkta att skydda konsumenterna, som enligt regeringen är extra utsatta just nu, på grund av ökad arbetslöshet och ekonomisk otrygghet.

Regeringens nya åtgärder

x Insättningsgränsen på spelkonto ska begränsas till 5000 kronor per vecka, vilket gäller för nätcasino

 

x Det ska bli obligatoriskt att ange gränser för sin speltid vid spel på värdeautomater och nätcasino

x Bonuserbjudanden, som redan har begränsats till en gång för nya kunder, ska nu få uppgå till högst 100 kronor

 

x Samtidigt fick Spelinspektionen – myndigheten som har det primära tillsynsansvaret på spelmarknaden – ett utökat uppdrag. Dels att i större utsträckning än tidigare informera allmänheten om riskerna med spelande, och dels att intensifiera sitt arbete mot olicensierade spelbolag.

Men reaktionerna från spelbranschen har varit hårda – med varningar om att de föreslagna åtgärderna snarare än att skydda konsumenterna kommer leda till att allt fler söker sig till illegala spelsajter, där otryggheten för spelarna är betydligt större. Bolagen har även anklagat Ardalan Shekarabi och regeringen för att sakna faktaunderlag för flera av sina påståenden, bland annat om att problemspelandet ska ha ökat till följd av den stundande krisen.

Så, hur har spelmarknaden egentligen påverkats av coronakrisen – och vad skulle regeringens föreslagna åtgärder få för effekt i praktiken?

 

Foto: PETER HOLGERSSON / BILDBYRÅN

FRÅGA 1: Har problemspelandet ökat under coronakrisen?

Det är torsdag morgon den 23 april.

Ardalan Shekarabi tar plats framför tre svenska flaggor på den hastigt tillkallade pressträffen, och säger med allvarlig röst: 

– Det vi ser nu är en farlig cocktail av flera omständigheter som riskerar att öka riskerna för problemspelande och spelmissbruk. Isolerade människor med stor oro för sina jobb och sin ekonomi är en farlig grogrund för ökat problemspelande.

Han säger också att spelandet på ”de farligaste spelen” – nätkasinospel – har ökat.

– Bilden av den här problematiska situationen styrks ytterligare när vi ser den statistik över spelande som finns tillgänglig. Här finns indikationer på ökat spelande på de farligaste spelen.

Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

När Shekarabi på pressträffen får frågan om vilken statistik som ligger bakom slutsatsen att spelandet har ökat, svarar han: 

– Dels så ser vi en ökning av inloggningar på vissa nätcasinoprofilerade bolag, sen ser vi också att omsättningen på nätcasinoprofilerade bolag har ökat. Vi ser också utvecklingen i andra europeiska länder, och där ser vi att coronakrisen får effekten att människor spelar. Så det är en helhetsbedömning som vi har gjort med hjälp av flera indikatorer. Vi har också fört samtal med ledande forskare i det här området, och fört samtal med spelberoendes riksförbund och organisationer som jobbar med de grupperna.

Spelinspektionens delrapport

Den 18 maj lämnade Spelinspektionen en delrapport till Finansdepartementet, vilken bland annat innehåller de senaste försäljningssiffrorna från spelbolagen. Där skriver myndigheten att omsättningen för vadhållning och nätkasino minskade med sex procent i mars 2020, jämfört med mars 2019. Och att preliminära siffror visar på en liknande minskning för april.

Magnus Granlund, analytiker på Spelinspektionen, sa i en intervju med Expressen i samband med rapportsläppet att myndigheten inte kan se någon ökning av spel inom nätkasino. 

– Vadhållningen har gått ner, det är en ”no brainer”, men vi är försiktiga med att säga något om nätkasino. Det går inte att utläsa i dagsläget.

Eftersom nätkasino och vadhållning redovisas gemensamt, kan myndigheten inte se om omsättningen på nätkasino gått upp eller ner.

– Vi kan inte säga att det har ökat, men vi kan heller inte utesluta det.

Men när vadhållning i stort sett har försvunnit, är det inte rimligt att tro att onlinecasino har ökat, om den totala omsättningen bara gått ner med 6 procent?

– Problemet är att vi inte vet hur mycket vadhållning man har, även om man har en licens för vadhållning. Ett inte alltför djärvt antagande är ändå att nätkasino har växt. Men man kan i praktiken ha väldigt liten verksamhet inom vadhållning trots att man har en licens för det. Så det är jättesvårt att utläsa något.

Regeringen hade fått informationen i förväg

Eftersom Spelinspektionens rapport lämnades först den 18 maj, är ett tänkbart scenario att regeringen inte hade fått den här informationen vid tiden för Ardalan Shekarabis presskonferens, som hölls den 23 april.

Men SportExpressen kan visa att så inte är fallet.

I en mejlväxling mellan regeringskansliet och Spelinspektionen den 17 april, som SportExpressen tagit del av, får regeringen information om att det inte går att veta om spelandet på nätkasino har ökat. 

Klockan 14:12 skriver en tjänsteman på regeringskansliet till analytikern Magnus Grankvist på Spelinspektionen:

”Försökte ringa dig. Tror du att du har möjlighet att återkoppla kring frågorna innan 15:30 i dag?

Vid mötet uppfattade jag att er slutsats av siffrorna är att de ger en tydlig indikation om att spelandet på kommersiellt onlinespel kraftigt har ökat i mars jämfört med februari. Kan du bekräfta det?”

Magnus Granlund på Spelinspektionen svarar i ett mejl klockan 14:29, där han förklarar att det inte går att veta om spelandet på nätkasino har ökat under krisen. Bland annat skriver han att ökad omsättning i vissa bolag kan bero på att stora bolag tagit marknadsandelar av små bolag, och att det inte behöver vara någon ”corona-effekt”. Granlund skriver sedan:

”Som du märker är jag lite försiktig och skulle helst inte vilja tala om en tydlig indikation. Det är överlag ett problem att vi inte har bättre siffror.”

Andra europeiska länder

Enligt Spelinspektionens delrapport den 18 maj så finns det bara två andra länder i Europa som har publicerat statistik över spelandet för årets första kvartal – Danmark och Storbritannien.

Danska Spillemyndigheten skriver i ett pressmeddelande den 12 maj att man för veckorna 11-18 har noterat en ökad omsättning inom nätkasinospel med 2 procent jämfört med samma period förra året, men att man inte kan dra några slutsatser om huruvida ökningen beror på coronaviruset.

Brittiska Gambling Commission skriver i sin rapport att den generella trenden är att färre personer spelar, men att vissa spelare nu testar nya typer av produkter. Det totala spelandet har gått ner, men man ser en ökning av antalet spelare inom nätkasino med 13 procent i mars 2020, jämfört med förra året.

Stödlinjer och hjälporganisationer

Magnus Olausson, ordförande för Spelberoendes riksförbund, säger att det kommit in betydligt fler samtal än vanligt till förbundets hjälplinjer under coronakrisen.

– Ja, visst är det så, vi har fler som spelar nu, på grund av att de inte har någonting att göra, säger Magnus Olausson.

Det vanligaste är att personer vänder sig till Spelberoendes riksförbund när de känner att de tappat kontroll över sitt spelande – något som inträffat mer än tidigare de senaste veckorna. Det finns i dagsläget ingen statistik över ökningen, men Olausson, som själv sköter förbundets hjälptelefon för Halmstad och Helsingborg, säger att ökningen är tydlig:

– Jag svarar på fler samtal nu. På en vecka brukar det vara ett till två i normala fall, nu är det åtminstone tre, ibland fyra. Vi märker att det är en ökning, säger Olausson, som menar att den bilden bekräftas av förbundets andra hjälplinjer runtom i landet.

Claes Rantil, rådgivare på Stödlinjen.Foto: Pressbild

Stödlinjen är en annan organisation som hjälper människor ur spelmissbruk. Organisationen släppte ny statistik den 13 maj, som visar att antalet samtal minskat under coronakrisen, jämfört med samma period förra året.

– Vi ser inget ökat tryck, nej, inte ännu i alla fall, säger Claes Rantil, rådgivare på Stödlinjen.

– Sedan har vi märkt att det slår lite olika mot olika personer, en del som spelar på nätkasino beskriver att det är påfrestande och att de spelar mer nu. Sedan finns det de som enbart spelar på sportspel, och de har ju inte haft någonting att spela på de senaste månaderna. Då kan man kontakta oss för att man ser en möjlighet att lättare förändra sina spelvanor.

Det vanligaste är att personer vänder sig till Stödlinjen för att de helt vill sluta spela, säger Claes Rantil:

– Många ringer i ett kritiskt skede, det kan vara att man hamnat i ekonomiskt trångmål, inte kan låna pengar längre och kommit till en punkt där det inte går längre. Sedan har vi också personer som ringer och är oroliga över sitt spelande, men där har det inte gått riktigt lika långt.

Spelbolagens syn – och Shekarabis syn

Henrik Tjärnström, vd på Kindred, det största privata spelbolaget i Sverige, säger att det totala spelandet minskat under coronakrisen, men medger att de från bolagets sida har sett en viss ökning inom nätkasino och poker. Han menar samtidigt att problemspelandet har minskat, vilket man kunnat se med hjälp av ett system som upptäcker avvikande och aggressiva spelarbeteenden:

– Antalet upptäckta förändringar i spelmönster hos våra spelare har gått ner med 35 procent från mars till april, som ett exempel, säger Henrik Tjärnström.

Henrik Tjärnström, vd KindredFoto: Pressbild

Han kan inte svara på hur stort problemspelandet är inom just nätkasino.

– Vi mäter förändringarna i kundernas beteenden totalt sett, så vi tittar på det totala kundbeteendet i de här frågeställningarna, och inte bara inom kasino.

Så problemspelandet kan ha gått upp inom just kategorin nätkasino?

– De siffrorna har jag inte, men vi tittar på förändring i spelmönster totalt sett hos kunden.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi vidhåller att spelandet på nätkasino har ökat till följd av coronakrisen, trots att Spelinspektionen säger att det inte går att dra den slutsatsen.

– Trots att vadhållningen är borta så ligger alltså spelandet på samma nivå. Så var har då kunder tagit vägen, när vadhållningen i praktiken inte erbjuds, men nivån är densamma? Ja, till onlinekasino, säger Ardalan Shekarabi.

Han står även fast vid att indikationer från hjälporganisationerna varit viktiga för de nya förslagen, trots att den statistik som finns inte visar på någon uppgång av samtal under coronakrisen.

– Det ska man säga att de organisationer som du nämner inte bara tillstyrker de här förslagen, utan vill gå betydligt längre än vad regeringen vill göra. Det andra är ju att vi agerar framåt, vi agerar för att tillströmningen till Stödlinjen inte ska öka lavinartat efter eller under sommaren. 

Så åtgärderna handlar inte primärt om vad ni ser för indikationer på vad som hänt, utan vad ni tror kan hända?

– Jo, men du menar ju hur många som har sökt hjälp, och det är ju nästa steg. Det är ju när du väl har utvecklat ett problemspelande som du söker hjälp. 

Men du har ju hänvisat till signaler från de här organisationerna, och där verkar det inte som att det har skett någon större ökning? 

– Men min poäng är att du söker dig till Stödlinjen när du har fått ett problemspelande. 

Men då förstår jag inte, antingen har ni väl vänt er till dem för att få reda på hur det är, eller så har ni inte gjort det?

– Nej men det framgår väldigt tydligt av deras remissvar vad de gör för analys av läget.

 

FRÅGA 1: SAMMANFATTNING

Trots att Spelinspektionen säger att det inte går att se om spelandet på nätkasino har ökat under coronakrisen, så säger Ardalan Shekarabi att det skett en ökning.

De enda länder i Europa som redovisat statistik för spelandet under krisen är Sverige, Danmark och Storbritannien. Det totala spelandet har sjunkit i alla tre länder. I Danmark har det skett en liten ökning på nätkasinospel, men spelmyndigheten vet inte om det finns någon koppling till coronakrisen. I Storbritannien skedde det en ökning på nätkasinospel med 13 procent jämfört med 

Spelberoendes riksförbund har upplevt fler samtal än vanligt till sina hjälptelefoner under coronakrisen, men saknar statistik för ökningen. Stödlinjen, den enda hjälporganisation som redovisat statistik över antalet samtal under coronakrisen, har sett en minskning i antalet samtal under coronakrisen, jämfört med samma tidsperiod förra året.

Spelbolaget Kindred säger att det totala spelandet har gått ner, men att de sett en ökning inom nätkasino. Samtidigt menar de att problemspelandet gick ner med 35 procent mellan mars och april. 

 

Foto: MAXIM THORE / BILDBYRÅN

FRÅGA 2: Skulle insättningsgränsen på 5 000 kronor minska problemspelandet?

Det största och mest uppmärksammade förslaget i regeringens åtgärdspaket är den nya insättningsgränsen på 5 000 kronor per vecka och spelkonto. Enligt det uppdaterade förslaget, som presenterades under fredagen, ska gränsen endast gälla nätkasinospel.

Eftersom insättningsgränsen ska gälla per licenshavare, så innebär det att en spelare kan sätta in 5 000 kronor i veckan hos varje spelbolag. Det innebär att insättningsgränsen i praktiken hamnar på över en miljon kronor per månad.

Flera remissinstanser till regeringens förslag – bland andra Folkhälsomyndigheten och Karolinska institutet – har lyft just detta som ett problem, och i stället föreslagit en total insättningsgräns, som ska gälla för alla licenshavare.

Spelinspektionen skriver i sin delrapport att en heltäckande insättningsgräns ”kräver en omfattande utredning och lagändringar”. Detta eftersom ett sådant system skulle lagra stora mängder känslig data.

Gustaf Hoffstedt, generalsekreterare på BOSFoto: Bos / Pressbild

Gustaf Hoffstedt, generalsekreterare på Branschföreningen för onlinespel, BOS, tycker att den föreslagna gränsen på 5 000 kronor skickar fel signaler till konsumenterna.

– Genomsnittsspelaren förlorar 500-600 kronor i månaden. Jag tycker det här sänder konstiga signaler, det sänder signalen om att din och min och Shekarabis ekonomi är precis likadan. Det finns människor som har väldigt mycket pengar och inte är problemspelare, de kommer ju antingen att hoppa mellan licenshavare eller gå till en illegal aktör, säger Gustaf Hoffstedt.

Han menar också att insättningsgränsen kan leda till att licensierade aktörer får svårare att upptäcka riskbeteenden hos spelare:

– Alla licensierade spelbolag måste följa omsorgsplikten och bevaka om det är en ökad aggressivitet eller ett avvikande inloggningsmönster. Om man inte gör det så blir man fälld av Spelinspektionen. Om spelarna i stället hoppar mellan olika aktörer så får spelbolagen svårare att hålla koll på de enskilda spelarna, säger Gustaf Hoffstedt.

Även Magnus Olausson på Spelberoendes riksförbund är kritisk mot den föreslagna insättningsgränsen, som han menar är alldeles för hög.

– Ja, tänk på hur många personer som inte har en tillräckligt hög inkomst för att ha råd att spela bort 20 000 kronor i månaden, säger Magnus Olausson.

Lägger man dessutom till möjligheten för spelare att hoppa mellan olika licenstagare blir det orimligt, menar han:

– Det borde vara en gräns som gäller för alla aktörer.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi säger att det i nuläget inte är aktuellt med en gemensam insättningsgräns för alla aktörer.

– Det här är ett steg, som också är i linje med vad andra länder har gjort. Sedan finns det en vilja att ha en begränsning som gäller hela marknaden, och det är egentligen det mest önskvärda. Men jag vågar inte i det här läget lova att vi på så kort tid kan ta fram en sån modell, säger Shekarabi.

Trots kritik från en rad olika aktörer har Ardalan Shekarabi alltså nu meddelat att gränsen blir kvar på 5 000 kronor.

 

FRÅGA 2: SAMMANFATTNING:

Både spelbolagen och flera myndigheter och organisationer är kritiska mot förslaget om en insättningsgräns på 5 000 kronor per vecka och spelkonto.

Spelbolagen tror att gränsen kommer driva fler spelare till illegala sajter. Folkhälsomyndigheten, Karolinska institutet och Spelberoendes riksförbund, bland andra, vill hellre se en insättningsgräns som gäller för alla licenshavare samtidigt, så att spelare inte kan sätta in pengar på 5 000 kronor i veckan på flera sajter.

Spelinspektionen säger att en insättningsgräns som gäller alla licenshavare skulle kräva omfattande utredning och lagändringar. Trots kritik från flera remissinstanser har Shekarabi meddelat att gränsen blir kvar på 5 000 kronor per licenshavare, men att skärpningen endast ska gälla nätkasinospel.

 

Foto: Karin Wesslén / TT

FRÅGA 3: Kommer åtgärderna leda till mer spelande hos illegala aktörer? 

En av de stora brännpunkterna i diskussionen om spelmarknaden, är huruvida strängare åtgärder mot de licensierade spelbolagen kommer leda till att allt fler spelare vänder sig till illegala sajter. På så vis går det att slippa undan insättningsgränser och funktioner som ”Spelpaus” och självvalda tidsgränser för spelandet.

Sedan omregleringen av spelmarknaden genomfördes är det olagligt för spelbolag utan licens att bedriva spelverksamhet riktad till den svenska marknaden, om det sker på svenska och med svensk valuta. Det är även olagligt att marknadsföra sådana verksamheter.

Trots detta finns det en uppsjö av spelsajter som på svenska utlovar licensfritt spel, utan insättningsgränser eller säkerhetsfunktioner och med extra insättningsbonusar.

Det tar SportExpressen mindre än en minut att hitta ett tiotal olicensierade kasinosajter via Google.

Gustaf Hoffstedt på BOS säger att de illegala spelbolagen ofta är registrerade på Malta eller på Curaçao, den holländska ön i Västindien, och att det i praktiken är omöjligt för svenska myndigheter att stänga ner sajterna.

– Jag tror inte vi kommer se en enda fällande dom. Jag tror inte det går att komma åt de här företagen, säger Gustaf Hoffstedt.

Han menar samtidigt att Spelinspektionen hittills har misslyckats med att bekämpa olicensierade aktörer. Som exempel nämner han att ingen hittills har dömts, varken för att ha bedrivit olicensierad spelverksamhet eller för spelfuskbrott – även kallat matchfixning – som också kriminaliserades förra året.

Bilden av att det är svårt att komma åt olicensierade spelbolag bekräftas av Spelinspektionen, som i sin delrapport skriver att de har begränsade möjligheter att inom kort tid kunna stoppa den här typen av bolag.

Och ny statistik visar att spelandet på illegala sajter har ökat sedan omregleringen för ett och ett halvt år sedan.

Den så kallade ”kanaliseringen”, alltså hur stor del av spelmarknadens omsättning som sker via licensierade aktörer, var enligt Spelinspektionen 91 procent under första halvåret 2019. Bedömningen var då alltså att 9 procent av alla pengar som spenderades på den svenska spelmarknaden, gick till aktörer utan licens.

Under det tredje kvartalet 2019 uppskattade myndigheten att kanaliseringsgraden hade sjunkit till mellan 85 och 87 procent.

Nyligen anlitade spelbolagens branschorganisation, BOS, den oberoende konsultfirman Copenhagen Economics, för att undersöka hur stor del av svenskarnas spelande som nu sker hos illegala aktörer.

Rapporten, som publicerades den 28 april, visar att ungefär en fjärdedel av omsättningen inom nätkasino sker hos olicensierade aktörer.

Kanaliseringen

Den så kallade ”kanaliseringen”, alltså hur stor del av spelmarknadens omsättning som sker via licensierade aktörer, var enligt Spelinspektionen 91 procent under första halvåret 2019. Bedömningen var då alltså att 9 procent av alla pengar som spenderades på den svenska spelmarknaden, gick till aktörer utan licens.

Under det tredje kvartalet 2019 uppskattade myndigheten att kanaliseringsgraden hade sjunkit till mellan 85 och 87 procent.

Den nya rapporten från Copenhagen Economics visar för första gången hur kanaliseringen ser ut på olika delar av spelmarknaden.

Enligt rapporten är kanaliseringen inom hästvadslagning, lotteri och bingo – som nästan uteslutande bedrivs av statligt ägda bolag – mellan 95 och 100 procent.

För sportvadslagning är kanaliseringen 80-85 procent, och nedåtgående.

För nätkasino är läget som sämst, med en kanalisering på mellan 72-78 procent, enligt Copenhagen Economics.

Henrik Tjärnström på Kindred tror att fler spelare kommer söka sig till olicensierade sajter om regeringens nya regler införs:

– Jag tror att staten riskerar att helt tappa kontroll över marknaden om man rör sig i den här riktningen, säger Tjärnström.

Det är uppenbart att ni har väldigt mycket att förlora kommersiellt på de här åtgärderna, hur kan man lita på er beskrivning av riskerna?

– Det finns otroligt mycket för alla intressenter att vinna på en så hög kanalisering som möjligt: Spelarna kan spela i en trygg och säker miljö, staten får en så stor skattebas som möjligt. Sporten och medierna får återinvesteringar genom sponsorskap och marknadsföring och vi operatörer får en förutsägbarhet i våra intjäningar och vinster.

Gustaf Hoffstedt på BOS, som beställt rapporten på uppdrag av sina medlemmar spelbolagen, menar att slutsatserna från Copenhagen Economics är pålitliga.

– Man kan nog vara säker på att de aldrig skulle presentera en kalkyl eller estimat som avviker från verkligheten, för att fjäska för finansiären, säger Hoffstedt.

Men om ni inte hade gillat resultatet så skulle ni väl inte publicerat den?

– Så kan man säga. Det är möjligt att det hade varit frestande för mig att inte publicera den.

Hypotetiskt kan ni ha beställt rapporter från fem olika konsultbyråer och endast publicerat den som gynnar er mest?

– Ja, men det har vi inte gjort. 

Medger risk

Ardalan Shekarabi oroas inte över de nya siffrorna från Copenhagen Economics, som visar på en betydligt lägre kanalisering inom nätkasino än andra områden.

– Kanaliseringen i Sverige efter reformen är en framgångssaga. Det är många länder som tittar på den svenska kanaliseringen.

Shekarabi menar att det främst är en liten grupp storspelare som söker sig till olicensierade sajter, och att räkna ut kanaliseringsgrad på omsättning – som även Spelinspektionen gör – är inte ett rättvisande mått.

Han medger dock att det finns en risk att de nya åtgärderna kan leda till att fler spelare söker sig till illegala aktörer.

Att Spelinspektionen hittills inte uppnått några större resultat i kampen mot de olicensierade aktörerna tycker han inte ska ses som något misslyckande.

– Huvudfokus i verksamheten det första året, 2019, har varit att få på plats licenssystemet. Vår inriktning har varit att 2020 ska arbetet med att hålla borta de olicensierade bolagen intensifieras. Och det behovet ökar i och med corona.

Men om det är så farligt med onlinespel att man måste införa restriktioner så fort det finns en risk att fler börjar spela, varför inte bara förbjuda det helt och hållet?

– Den synpunkten har kommit in i remissbehandlingen från flera aktörer, och vi gör bedömningen att det här är en mer balanserad och proportionerlig hantering. Det är ett antal olika intressen som ska vägas mot varandra självklart.

 

FRÅGA 3: SAMMANFATTNING:

En ny undersökning från konsultfirman Copenhagen Economics, beställd av Branschföreningen för onlinespel, visar att allt större del av omsättningen på den svenska spelmarknaden sker hos illegala aktörer, framförallt inom nätkasino.

Spelbolagen tror att ännu fler kommer söka sig till illegala nätkasinosajter på grund av regeringens nya åtgärder, för att undvika insättningsgränser och andra säkerhetsfunktioner.

Expressen lyckas på mindre än en minut hitta ett tiotal olicensierade nätkasinon. Spelinspektionen säger att de har stora svårigheter med att bekämpa den här typen av aktörer, eftersom bolagen ofta är registrerade i andra länder.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi tror inte att fler spelare kommer söka sig till illegala sajter – detta eftersom Spelinspektionen fått ett utvidgat uppdrag att bekämpa olicensierade aktörer.

Ur presskonferensen den 23 april: Ardalan Shekarabi presenterar regeringens ändringar på spelmarknaden med anledning av coronaviruset. Efter presskonferensen har man delvis backat om insättningsgränsen.