Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Shekarabis initiativ är det bästa hittills

Foto: MARKO SÄÄVÄLÄ/TT / TT NYHETSBYRÅN

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi tillsätter en ny utredning och en ny utredare för att intensifiera arbetet mot olicensierade spelbolag, matchfixning och övrigt spelfusk.

Men vad innebär det i praktiken? Och vilka frågetecken finns kvar? 

Det reder spelproffset Niklas Borg ut här. 

Jag skulle säga att det här är det nyttigaste initiativet sedan den nya omregleringen sjösattes. I alla fall för långsiktig verkan och speciellt för arbetet i jakten på spelfuskbrott.

Bespara mig moraliska utläggningar om att kundintegriteten hotas och att staten inte ska snoka i svenskarnas spelande. Utredaren, tillika generaldirektör för Kammarkollegiet, Gunnar Larsson, ska se över möjligenheterna att underlätta hanteringen av personuppgifter och den sekretess som finns runt att dela information, både för myndigheterna och bolagen. 

Larssons myndighet är fullblodsproffs på statens juridik, ekonomi och administration så mer lämpad part att effektivisera legaliteten finns inte.

Vad skulle det här innebära i praktiken? Tillgång till information!

Jag vidrörde i separat krönika polisens tuffa arbete i jakten på spelfuskbrott. Man är i princip utelämnade till att direkt involverade personer vittnar mot de kriminella nätverk som iscensatt brotten. Med lättnader skulle polisen på ett bredare och effektivare sätt kunna samköra information, från myndigheter och bolag, om spelbrottsmisstänkta aktörer.

Åklagarmyndigheten skulle med ett ännu bättre bevisunderlag från polisen kunna få fler misstänkta fall att leda till åtal. Åklagarna skulle med ett bredare material och bolagens spetskompetensinformation tydligare kunna beskriva tillvägagångssättet för rätten och på så sätt öka chansen till fällande dom.

A och O för en effektiv underrättelsetjänst mot matchfixning och spelfuskbrott är att i ett tidigt skede få in information om misstänkta aktörer och deras spelkurirer. Här skulle rapportrutiner och informationsutbyte från de 4-5 största spellicensierade bolagen, som står för minst 75-80% av omsättningen på sportspel i Sverige, vara en tillräcklig- och effektiv start i det utvidgade arbetet. 

Utredaren skulle också se på att effektivisera arbetet mot olicensierade spelbolag. Först och främst de som riktar sig direkt mot svenska spelkunder.

IP-blockering. De bolag som ej har licens, men ändå riktar sig mot svenska kunder ska IP-blockas (nätadress till namndomänen). Man behöver inte vara ett tekniskt geni för att veta att det här går att lätt ändra eller vidta ”omstyrningar” för att kunderna ska hitta tillbaka. Men är effektivt och skapar ett merarbete för bolagen.

Betalblockering. Vilken typ att möjlighet har kunden att skicka in pengar för att spela? Påtryckningar på banker, kortinlösare och andra betaltjänster som erbjuder sina tjänster tillbolag som ej har spellicens, men ändå riktar sig mot svenska kunder.

Licens för spelproduktsleverantörer. Idag finns det leverantörer som erbjuder spelbolagen sina tjänster, till exempel sporbettingodds och onlinekasinospel. Inför licens för dessa utan krav på ytterligare avgifter och administration. Syftet med licensen är bara ett. Levererar ni även era tjänster till olicensierade spelbolag som riktar sig mot Sverige så mister ni rätten att leverera era tjänster till de andra 100 bolagen som har svensk spellicens. Självuteslutande. 

Utredaren har att göra. Hur lång tid tar det här arbetet inklusive förslag och genomförande av lagändringar och lättnader? Inga tidsangivelser gavs under måndagens presskonferens. Kvarstår dock några frågetecken kring de viktiga områdena som var på dagens agenda.

Det pratas alltid om att spelfusket ska ”rökas ut” från den svenska marknaden. Är det regeringens och riksidrottsförbundets uppfattning att spelfuskbrott inte omfattar manipulerade utländska spelobjekt, men som placeras hos svensklicensierade spelbolag? Spel på den typen av manipulerat utbud är ju både till antal och omsättning större än på inhemska sportevent såsom svensk fotboll. Varför nämns denna brottstyp aldrig i arbetet mot spelfusk?

Varför ändrar man inte bonusreglerna för spelbolag? Som en direktåtgärd mot illegala spelbolag. Det här är de olicensierade spelbolagens klart största ”USP” (affärsfördel), hade man inte den skulle Sverige bli betydligt mindre intressant. Är ju inte själva bonusen i sig som är en trigger för spelberoende utan sättet den kommuniceras på (reklam, uppmaningar/erbjudande/krav och kontakt till kund). Låt de licensierade bolagen själva bestämma storlek på bonus och upplysning om densamma finnas enbart på egen plattform. Tydliga regler om direktkommunikation med kund. En bra ”rökgranat” mot de olicensierade aktörerna.