Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Skrämmande siffror – Carolina Klüfts oro

Sebastian Samuelsson.
Foto: JOHAN AXELSSON / BILDBYRÅN
Carolina Klüft.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Hanna Öberg.
Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN

Var åttonde person i åldern 16–25 år använder eller har använt preparat för att förändra sin kropp.

Det framgår i en ny studie från Högskolan i Gävle. 

Och det är siffror som får flera idrottsstjärnor att reagera. 

– Jag tror att mörkertalet är väldigt stort, och att det är fler än så vilket är väldigt problematiskt, säger Sebastian Samuelsson. 

– Det är oroande siffror, menar Carolina Klüft. 

Var åttonde person i åldern 16-25 år har använt eller använder preparat som är muskelbyggande eller har som syfte att förändra kroppens utseende enligt en studie från Högskolan i Gävle.

Utöver att användningen av preparaten är betydligt mer utbredd än förväntat så visade undersökningen att det sociala sammanhanget och självbilden har stor betydelse för vilka som är brukare.

– Det är tydligt att det sociala spelar stor roll, men även hur man ser på sin kropp. Om man har vänner som använder de här preparaten så ökar oddsen för användning 8–9 gånger, säger Göran Svedsäter, lektor i Idrottsvetenskap.

Den svenske skidskyttestjärnan Sebastian Samuelsson reagerar starkt på studien, men är inte förvånad.  

– Jag tror att mörkertalet är väldigt stort, att det är betydligt fler än så. Och det är självklart väldigt problematiskt, säger Samuelsson som är djupt engagerad i dopingfrågor och samarbetar bland annat med Arne Ljungqvist, pionjär inom arbetet med antidoping. 

– Jag sitter med i Arne Ljungqvists tvärvetenskapliga råd och vi har diskuterat den här frågan mycket om doping som ett samhällsproblem. Det hänger ihop mycket med kroppsidealen som finns. Det är väldigt synd att det ska vara så och jag tror att det är något som vi måste ta itu med för det leder till mycket skit.

”Jag har ingen sådan kropp”

Sebastian Samuelsson menar vidare att han själv uppmärksammar problemet i sin träningsvardag. 

– Går man på ett gym så är det ju lätt att undra när man man ser en del personer om det bara är träning som ligger bakom. Jag tänker att jag har tränat mycket i mitt liv men jag har långt ifrån en sådan kropp som många andra har.

Hur tror du att kan man komma till bukt med problemet att så många som var åttonde ung person har använder eller har använt muskelbyggande preparat?

– Jag tror att vi behöver ha en diskussion i samhället hur man ser på kroppsideal. Att det finns en öppenhet kring de frågorna, utbilda och att man pratar om det i skolor och verkligen ser på det som ett stort problem.

– Går man på gym och tar något preparat så är det lätt att det leder till värre grejer så småningom.

Klüft: ”Oroande siffror”

Även den före detta friidrottsstjärnan Carolina Klüft tycker att resultatet i studien är oroväckande. 

– Det är förstås mycket oroande siffror och vi vet att användning av dopingpreparat är ett samhällsproblem som behöver tas tag i, säger Klüft som är verksamhetschef för Generation Pep. 

Öberg: ”Fokus på kvinnors kroppar”

Undersökningen ger även en insyn i hur unga svenskar ser på sig själva och sina kroppar. Hela 83 procent av kvinnorna har svarat att någon del av sin kropp inte är tillräckligt attraktiv. Vidare anger 21 procent av alla som deltog att deras sociala liv påverkas till följd av att de är missnöjda med sin kropps utseende.

Skidskyttestjärnan Hanna Öberg säger att hon upplever att kvinnors kroppar ofta bedöms och det på ett annat sätt än männens. 

– Det finns generellt ett helt annat fokus på kvinnor, hur man ser ut, hur mycket man väger. Det är mycket som är laddat där, och det är mycket kopplat till ett ideal hur man ska se ut som kvinna, säger Öberg som menar att det är viktigt att frågan lyfts. 

– Det handlar om att upplysa folk, framför allt är det de yngre tjejerna. 

Studien från Högskolan i Gävle bygger på enkätsvar från 2 101 svenska ungdomar. I undersökningen riktar frågorna inte bara in sig på användning av dopingpreparat av typen anabola steroider. I stället används definitionen PIES, Performance and Image Enhanching Substances, som innefattar både lagliga och olagliga preparat. Gemensamt för preparaten är att de tas av människor som vill ändra sitt fysiska utseende, förbättra sin idrottsprestation eller både och.

Vill du ha fler sportnyheter direkt i ditt dagliga flöde? Följ SportExpressen på Facebook, Twitter, Instagram, Snapchat - här kan du även få nyheter om dina lag direkt i Messenger.