Saknas helt – väljer nu att berätta om mörkret

På grund av pandemin försenades starten av IBU-cupen förra säsongen men när den väl drog i gång var det en svenska som glänste direkt. 

Då 21-åriga Tilda Johansson, som gjorde sin första IBU-tävling i karriären, blev tia i den inledande sprinten i tyska Arber och följde sedan upp med att bli femma i den andra. 

Johansson var också en del i det svenska lag som blev tvåa i stafetten. 

Då ringde landslagstränaren Johannes Lukas. 

Han ville att Tilda Johansson skulle komma till världscupen i Antholz. 

Ett flyg senare och ett par dagar efter det stod den svenska skidskyttetalangen på startlinjen i sin första världscuptävling, ett distanslopp.

Johansson satte 17 av 20 skott, slutade på plats 59, men medgav efteråt att hon nog hade hållit igen lite spåret. 

– Det var första gången jag körde ett distanslopp över 15 kilometer och jag hade ju hört att det skulle vara tufft på den höga höjden så jag tog det kanske lite väl försiktigt. Men jag är väldigt nöjd, sa hon efter debuten. 

Men redan innan världscupdebuten hade Tilda Johansson väckt uppmärksamhet när hon under sommarens rullskidskytte-SM hade haft åktider i klass med systrarna Öberg.  

Och när hon skulle beskriva sig själv som skidskytt var det med meningar som:
”Jag är ganska tjurig”.

”Jag ger mig inte förrän jag lyckats med det som jag vill”. 

”Jag har höga mål och stora drömmar”. 

Men just den där starka viljan skulle senare sätta stopp för Tilda Johanssons framfart. 

”Har gjort saker för mycket”

När skidskyttesäsongen drog i gång förra veckan fanns Tilda Johanssons namn inte med i starlistorna. 

Ett par veckor innan hade hon tvingats ta ett beslut.

Kroppen och skallen hade satt stopp. 

Nu berättar Tilda Johansson om den tuffa tiden. 

– Jag har gjort saker lite för mycket. Och har trott att det som krävs för att vara en bra skidskytt är att träna väldigt mycket och väldigt hårt. Men att det är så mycket mer som krävs. Allting måste fungera. Det är som att balansera på ett litet streck, hur mycket man kan köra på utan att gå över den där gränsen när det blir för mycket. 

22-åringen förklarar vidare att hon har svårt att nöja sig med att vara hundra procent. 

– Jag måste snarare göra allting 120 procent. Och till slut blir det för mycket fysiskt, men också mentalt. Det blir för stor påfrestning. 

Tårar och frustration

När Tilda Johansson för ett par veckor sedan insåg att hon var tvungen att backa för att hon var slutkörd var det tufft. 

Tårar, frustration och besvikelse över att hon inte skulle kunna inleda tävlingssäsongen som planerat. 

– Det är klart att det var jättetungt, jag hade haft en sommar där jag hade utvecklats mycket, min kurva hade verkligen pekat uppåt. Och då blir man ännu mer motiverad att dra i gång och det var tufft att det inte blev så. 

– Vi idrottare är sådana oerhörda tävlingsmänniskor och vill ge allt. Och det tar verkligen emot att behöva backa ibland, man vill kanske inte riktigt erkänna för sig själv att en vilodag är det jag behöver just nu. Det är ofta man bara kör tills det inte går längre. 

Tilda Johansson förklarar att kroppen svarade bra på träning men att det var i skallen som det var värst, och så den där tröttheten. 

– Det var mest mentalt jag kände av det, jag blev trött utanför träningen och ville mest bara sova. 

”Var tvungna att bromsa henne”

Även om hon inte har kunnat inleda tävlingssäsongen är Tilda Johansson i gång med träningen och följer den plan landslagstränaren Johannes Lukas gjort åt henne. 

– Just nu mår jag väldigt bra och jag följer min plan och jag känner mig lugn och trygg i det jag gör och med Johannes. Det är inte aktuellt att tävla just nu. Jag gynnas mer av att få utföra bra träning och bygga en stabil grund att stå på. 

– Både jag och tränarna vet vilken kapacitet jag sitter på. 

När Tilda Johansson tittar tillbaka på det gångna året då hon för första gången fick en plats i A-laget kan hon se var en del av problematiken fanns. 

– Jag hade inte samma träningsbakgrund och erfarenhet som de övriga i laget men det är lätt att bara köra på bara för att hänga med andra. Jag har mycket att lära, men nu har jag också insett att jag inte behöver stressa med något. Det viktigaste just nu är att jag tar allting i min takt och att jag fortsätter att utvecklas som skidskytt. 

Landslagstränaren Johannes Lukas om Tilda Johanssons situation:

– Hon är en stor talang, det är ingen hemlighet. Men hon är också väldigt ivrig och vill väldigt mycket. När vi tog in henne i A-laget så blev det en del gånger då hon tränade för hårt och körde på för mycket. Därför har vi varit tvungna att bromsa henne lite också, säger Lukas som menar att Tilda Johansson har kommit till en viktig insikt. 

– Nu har hon förstått att hon är en del av ett av världens bästa damlag och att det inte är några problem om hon ligger lite bakom dem på ett träningspass. Jag tror att hon blev lite stressad av det där tidigare, och det har varit en process tills hon förstod det. 

– Men det känns som att vi har hittat en väldigt bra plan nu. 

”Det var en påminnelse”

För Tilda Johansson var de svenska framgångarna i helgen då både Hanna Öberg och Sebastian Samuelsson stod överst på pallen ett bra kvitto även för henne själv. 

– Det är jätteinspirerande att se att de åker så bra, samtidigt också en påminnelse om att jag faktiskt tränar tillsammans med några av världens bästa skidskyttar. De är med dem jag har mätt mig med hela sommaren. 

– Jag vet att det här är det bästa för mig just nu och att det kommer att gynna mig i framtiden när det är min tur att jaga medaljer på och OS och andra tävlingar. 

När tror du att du kommer kunna tävla igen?

– I dagsläget känns det bra och jag är nog snart på banan igen. Men jag tar det dag för dag, och jag är säker på att när Johannes och teamet runtomkring tycker att jag är redo, då kommer jag att tävla igen. 

– Det är mycket annat som är viktigt just nu, jag måste inte göra något resultat. Det viktigaste är att det här håller i längden. 

TV: Premiär av På vallen: ”Chockerande”