När 10-kilometersloppet i längd för herrar avgjordes i Lillehammer i fredags var det stor norsk dominans. Tävlingen vanns av Iver Tildheim Andersen. Men han var långt ifrån ensam norrman topp tio. Nio av de tio högst placerade i loppet kom från Norge. I gårdagens masstart i Lillehammar var åtta av de tio högst placerade norrmän, övriga två svenskar.
I herrarnas distanslopp i skidskytte, som avgjordes i tisdags i Kontiolahti, såg det dock annorlunda ut. Där var det åkare från sex olika nationer topp tio. Och i gårdagens jakstart var det fyra olika nationer bland de tio bästa.
Den stora norska överlägsenheten inom längdskidor får de svenska skidskyttarna att reagera.
– Det säger en hel del om Norges dominans att jag inte ens minns namnet på killen som vann i Lillehammer. Det hade varit tråkigt om det såg ut så här. Jag är glad att vi har en större bredd inom skidskyttet och att det är fler som blandar i sig det här, och fler som har chansen, säger Sebastian Samuelsson.
Den svenske skidskyttestjärnan menar vidare att det är stor skillnad på hur de internationella förbunden för skidskytte respektive längd jobbar.
– IBU har varit väldigt duktiga med att man ger stöd till mindre nationer. I Hochfilzen nästa vecka vet jag till exempel att man kommer att dela ut utrustning och ge det till nationerna med minst resurser. Det är ett sätt som gör att vi får fler nationer som vill hålla på med skidskytte och blir duktiga. Jag tror att vi vinner på det allihopa.
”Bara Skandinavien bryr sig”
Samuelsson får medhåll av landslagskamraten Jesper Nelin.
– IBU gör ett väldigt bra jobb medan FIS har halkat efter. Det är en helt annan konkurrens inom skidskyttet. Längdåkningen har blivit en sport som bara Skandinavien bryr sig om. Skidskytte är stort ute i Europa, och det finns en bredd med många utövare som är bra.
Den före detta skidskyttestjärnan Ole Einar Björndalen är starkt kritiskt till hur det ser ut inom längdåkningen.
– Jag känner att utvecklingen i längdskidåkning går i helt fel riktning, det är helt ärligt en katastrof. FIS har ansvaret, sa Björndalen i SVT:s sändning och utvecklar sedan för Expressen.
– Jag är inte säker på att FIS bidrar alls lika mycket som IBU gör och jag hoppas att de löser så att fler nationer får tillräckligt med stöd för att kunna få fler nationer att verkligen satsa. Det är ingen tillfällighet att IBU och skidskyttet är där de är nu. Detta har pågått i flera år att de stöttat de svagare nationerna och de fortsätter med det.
Känner du dig orolig för längdskidåkningens framtid?
– Jag tycker att konkurrenssituationen är den största utmaningen för längdskidåkningen. Och att fler länder verkligen får möjlighet att satsa och kan få fram nya åkare.
Olika regler för världscupen
I världscupen i längd får den nation som arrangerar tävlingen ha sex extra åkare till start utöver de sex ordinarie platserna per land. Vilket gör att Norge kunde ha tolv åkare totalt till start i Lillehammer. Så är det inte i världscupen i skidskytte, där är det max sex eller fem åkare per nation beroende på nationscupen föregående år oavsett var tävlingen avgörs.
– Jag tycker att reglerna i skidskytte är vettiga. Men även om Norge hade fått ställa upp med tolv åkare här så hade de ändå inte varit så dominanta. Konkurrensen är större inom skidskytte, säger Sebastian Samuelsson.
– Jag tror inte att blir bättre på hemmavärldscuper om man får starta med tolv åkare. Det förstör sporten, säger landslagstränaren Johannes Lukas.
”Det är svårt att jämföra”
De svenska längdherrarna är mer lågmälda i sina åsikter kring den norska dominansen.
– Längdåkning är ju så otroligt stort i Norge, jag tycker det är svårt att jämföra, säger William Poromaa.
Och Jens Burman svarar med glimten i ögat.
– Jo, men de har ju ändrat distanserna till 10 och 20 kilometer nu, det skulle ju jämna ut avstånden. Och det har ju gått jättebra, så det känns som att de har gjort det jättebra.
Säger han syrligt och lämnar intervjun?
– Ja, så är det.
