Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

”Ska vara självklart att vi får vara med”

Noel Filén-Hammarström Foto: PRIVAT
Hannah Mouncey, transperson och handbollsspelare, under en landskamp mellan Australien och Foto: ASIAN HANDBALL FEDERATION
Loui Sand Foto: LUDVIG THUNMAN / BILDBYRÅN

Tre elitidrottare har redan trätt fram som transsexuella. Betydligt fler lär följa.

SportExpressen har granskat hur den svenska idrottsrörelsen hanterar elitsatsande transpersoner. 

Resultatet visar att förbunden är synnerligen oförberedda. 

– Många är ovana. Man vet knappt vad en transperson är, säger Jenny Svender, jämställdhetsansvarig på Riksidrottsförbundet. 

– Vi betyder något och vi ska få spela basket, ishockey och innebandy. Det ska vara så himla självklart egentligen, säger transidrottaren Noel Filén-Hammarström. 

Transpersonerna har flyttat fram sina positioner i samhället de senaste åren. 

Inom politiken förs kampen för införandet av ett tredje juridiskt kön. I filmens värld har transskådespelare som Saga Becker och Laverne Cox fått roller i stora film- och tv-produktioner.

Sporten då? Där snurrar kugghjulen något långsammare. Av de tjugo svenska idrottsförbund som SportExpressen pratat med har inte ett enda tagit fram utarbetade riktlinjer för transpersoner som vill syssla med sport på elitnivå. 

– Det finns en begreppsapparat kring det här som många är ovana vid att hantera. Man vet knappt vad en transperson är, eller vad en icke-binär är, säger Jenny Svender, jämställdhetsansvarig på Riksidrottsförbundet.

För basketfrälste Noel Filén-Hammarström är trans mer än ett begrepp. För honom blev det en räddning. 

”Jag önskade livet ur mig”

Han spelade elitbasket i Södertälje-laget SBBK och tog guld i flickornas U17-SM som Moa Filén-Hammarström. Men inom honom fanns hela tiden Noel. 

– Att vara född i fel kropp är inte kul. När man kollar på självmordsstatistiken tror man att det är ett skämt, den är så brutalt mycket högre än bland icke-transpersoner. För min del kunde jag inte kolla mig själv i spegeln. Jag kunde inte lägga mig på natten utan att må dåligt och önska att jag var någon annan. Jag önskade livet ur mig, egentligen. För det fanns ingen lycka tillgänglig, oavsett hur bra det gick i skolan eller på basketplanen, säger Noel Filén-Hammarström. 

Sverige har haft tre uppmärksammade fall av elitidrottare som valt att "komma ut" som transpersoner: Noel Hammarström i basketen, SDHL-spelaren Leon (tidigare Denise) Reuterström och nu senast Loui Sand, landslagsspelare i handboll. 

”Tuffaste beslutet jag fattat”

Gemensamt för alla är att de avslutade sina idrottskarriärer i förtid i samband med att de började definiera sig själva som transspersoner. Noel Filén-Hammarström sköt på sin könskorrigering i flera år för att han inte ville att hans basket skulle bli lidande. 

– Jag hade ställt in mig redan som tioåring på att jag skulle bli proffs. Till och med skolan kom i andra hand, för jag tänkte att jag ändå skulle försörja mig på basketen. Så det blev väldigt, väldigt jobbigt. Vem är jag utan basketen? Under tio år grundade jag min identitet på att jag var en basketspelare, säger han. 

Du fick alltså välja mellan att vara dig själv och att få utföra sporten du älskar? 

– Det är det tuffaste beslutet jag har fattat i hela mitt liv. Det var otroligt tungt. Och det är en sorg även nu. 

Men Filén-Hammarström hoppas fortfarande på att få återvända till basketplanen som spelare. Ärendet ligger hos Svenska basketförbundet, som måste ta ställning till om man ska ge 19-åringen dispens för spel i herrarnas basketligan eller damernas basketettan.

– Vi håller på och tittar på det fallet just nu, så den frågan är uppe till diskussion, säger Mats Carlson, basketförbundets ordförande.

Kan bli olika lösningar

Riksidrottsförbundet har också kopplats in i frågan, för att rådge. Men RF planerar att låta varje enskilt förbund utforma sina egna policies för transidrottare – så länge de inte bryter mot RF:s grundläggande värderingar om diskriminering. 

– Idrottsförbunden vill äga sina egna tävlingsfrågor, och så är ordningen. De vill inte ha det på något annat sätt. Så de gör det de tycker är bäst, utifrån hur de vill att deras idrotter ska fungera, säger Jenny Svender. 

– Det skulle absolut kunna vara så att de olika idrotterna beslutar sig för att ta an den här frågan på olika sätt. Förhoppningsvis kommer alla idrotter ytterst vilja vara inkluderande och på sitt sätt se till att ingen utestängs. 

Könsidentitet är en diskrimineringsgrund som inte finns med i RF:s nuvarande värdegrundsdokument. Men ett förslag finns om att den punkten ska inkluderas, och Svender räknar med att förslaget klubbas igenom på RF-stämman i maj. 

SportExpressens enkät visar att 85 procent av de tillfrågade idrottsförbunden vill själva vara med och bestämma hur de ska hantera transpersoner som vill utöva deras sporter på elitnivå. Femton procent vill lägga över besluten på Riksidrottsförbundet.

Kan bli tal om doping

SportExpressens rundringning visar dock att frågan är långtifrån utredd bland de olika förbunden. Olof Östblom, tävlingschef för Svenska ishockeyförbundet, ser ett hinder i att låta en transkvinna tävla mot cis-kvinnor (en person vars biologiska kön överensstämmer med det upplevda könet). 

– Vi har ju dopingreglementet. Äter man hormoner och testosteron får man problem att vara med på det viset. Tjejer kan delta på alla nivåer med killar, det är i regelverket. Det vi inte har pratat om är om man könskorrigerar från man till kvinna med till exempel genuppsättningar. På seniornivå har vi inte ett klart svar. Vi jobbar med det och funderar, säger Östblom. 

I Australien har Östbloms funderingar ett konkret exempel i Hannah Mouncey. Hon föddes som Callum och var elitspelare i både australisk fotboll och handboll före sin könsskorrigering. Men när hon ville tävla mot cis-kvinnor blev hennes kroppshydda snabbt omtalad som en orättvis fördel i den fysiska sporten.

Mouncey är 188 centimeter lång och väger 100 kilo i tillsynes rena muskler. Debatten blev allt fränare – och till slut valde proffsligan AFLW att stoppa henne från spel. 

– Om man bara kollar på nivån av testosteron som transkvinnor levt med i 20-plus år så har de ett jätteövertag, sa Chris Judd, ansedd som en av de bästa herrspelarna inom den australiska fotbollen. 

”Då hade jag gått sönder”

Men Mouncey har inte släppt greppet om elitidrottandet, trots bakslaget. Som handbollsspelare kämpade hon till sig en plats i Australiens damlandslag.

Australien kom femma i Asiatiska mästerskapen i fjol, vilket innebär att de kvalat in till VM i november. För Mouncey blir det andra gången hon deltar i ett VM. Som Callum Mouncey spelade hon i den australiska tröjan under mästerskapet i Madrid 2013. 

För Noel Filén-Hammarström väntar eventuellt samma resa som Mounceys – fast omvänt. Han skulle föredra att spela mot tjejer.

–  Jag tror att jag hade gått sönder efter tio sekunder om jag hade spelat mot killar nu, i och med att det är så stor fysisk skillnad mellan könen, säger Filén-Hammarström. 

Hur tror du att damspelarna kommer att reagera på att få spela mot en motståndare som fysiskt sett är en man?

– Jag tror att det kommer att vara väldigt många ifrågasättanden. Och ur en tävlingssynpunkt är det kanske inte ultimat rättvisa. Men eftersom vi inte har några riktlinjer, så måste något vara ett första steg. Mitt överläge hos tjejer är inte alls lika stort som mitt underläge gentemot killar. 

Noel Filén-Hammarström under sin tid som Moa. Foto: PRIVAT

”Gör det inte för att kunna dunka”

Mounceys tuffaste kritiker har anklagat henne för att utnyttja sin könskorrigering som ett karriärsdrag. Men Filén-Hammarström fnyser åt tanken. 

– Jag gör inte det här för att kunna dunka. Det är inte därför jag har gått igenom en tre år lång process med läkare och psykologer. Och den här Hannah Mouncey har inte gått igenom sin process för att hon vill bli en mer framgångsrik handbollsspelare, utan för att hon troligen inte hade velat leva annars, säger Filén-Hammarström. 

En överväldigande majoritet av idrottsförbunden som SportExpressen varit i kontakt med säger att de vill sätta sina egna policies kring transidrottare. RF kommer framförallt finnas där för att bistå med kunskap – inte för att fatta de slutgiltiga besluten om vem som ska spela i vilken könskategori.

Organisationen RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter) ska till våren dra i gång ett utbildningsprojekt i inkluderingsfrågor tillsammans med RF. 

”Inget att sticka under stol med”

– Vi är ju inte HBTQ-certifierade, men det är något som står på vår lista över sånt som vi vill undersöka. För det handlar ju om utbildning, som allt annat, säger Petra Sörling, ordförande för bordtennisförbundet.

– Sett över hela idrottsrörelsen har vi för lite kunskap och för lite förberedelse. Därför blir personer som Noel och Loui Sand så himla viktiga. De ger oss motiv att faktiskt praktisera allt det vi har i värdegrunden. Men vi är inte där än. Det är inget att sticka under stol med, säger Jenny Sander på RF. 

Filén-Hammarström kommer att få besked under 2019 om han får börja spela basket på elitnivå – och i så fall mot vilka. 

Det har inte undgått honom att idrotten är hopplöst orustad för att hantera transfrågor. Ändå tycker han sig höra de där kugghjulen gnissla och röra på sig.  

– Jag tror att det sitter väldigt bra människor på RF. Man vet inte vad som är rätt eller fel i frågan, eftersom det inte prövats i Sverige tidigare, men så länge de försöker göra det så bra så möjligt för transpersoner, icke-binära och cis-människor, så tror jag att de kommer att göra rätt. Bara de lyfter frågan. Visar att vi finns, vi betyder något och vi ska få spela basket, ishockey och innebandy. Det ska vara så himla självklart egentligen, säger han. 

TRE SVENSKA TRANSIDROTTARE

Loui Sand, 26, handboll

Hade spelat över 100 landskamper för det svenska landslaget när hon i januari 2019 meddelat att karriären var över. Nu står hon i kö för att få diagnosen könsdysfori (när kroppen inte överensstämmer med den upplevda könsidentiteten). 

– Jag har mått otroligt dåligt den senaste tiden, jag har vetat vad det beror på. Jag är född i fel kropp, sa Sand i podcasten Utkast. 

Leon Reuterström, 21, ishockey

Målvakt som spelade för Leksand i SDHL mellan 2012 och 2018 under namnet Denise. Till slut fick hockey kliva åt sidan för Reuterströms planer på att genomgå en könskorrigering och bli Leon. 

– Jag har egentligen alltid vetat, men har haft svårt att acceptera mig själv. Det är en otrolig lättnad, sa han till SportExpressen i april i fjol. 

Noel Filén-Hammarström, 19, basket

Slutade som basketspelare för att inleda en könskorrigerande behandling. Är numera assisterande coach för sitt gamla lag i basketettan – men frågan om en eventuell återkomst på basketplan ligger på förbundets bord. 

– Det här är faktiskt en spark i arslet – de behöver göra det här jobbet. Noel är definitivt inte den sista. Förbundet behöver veta hur det här ska funka, har SSBK:s tränare Joakim Brunnström sagt till LT. 

 

Vill du ha fler sportnyheter direkt i ditt dagliga flöde? Följ SportExpressen på Facebook, Twitter, Instagram, Snapchat - här kan du även få nyheter om dina lag direkt i Messenger.