Simon Jansson om beslutet att stanna i Ryssland: ”Inte så att jag står bakom något”

Simon Jansson var redo att lägga det uppmärksammade uppbrottet med Edsbyn bakom sig och såg fram emot att få avsluta säsongen i ryska Kuzbass. Dessutom skulle hans sambo och två barn flytta med honom till den sibiriska staden Kemerovo. 

Så blev det inte. 

Först drabbades Ryssland av ännu en våg av coronaviruset och i slutet av februari invaderade landet Ukraina. 

– Jag har sett dem tre veckor under en period på tio månader. Man vill bara ha tid att leka med barnen och umgås med sambon, säger Jansson som sedan i tisdags är tillbaka på svensk mark. 

Valde att stanna kvar - trots kriget

I samband med att kriget i Ukraina bröt ut valde flera utländska spelare att lämna landet, bland dem svenske Adam Gilljam. För Simon Jansson blev däremot beslutet ett annat då han valde att stanna kvar. 

– När det här (kriget) började så hade vi någon match kvar i serien och sedan slutspelet där vi spelar bäst av tre matcher i kvart- och semifinal. Sedan var det en bronsmatch som vi spelade, det var ju inte jättelångt kvar, säger han och fortsätter:

– Först och främst måste man tänka på säkerheten men säkerhetsfrågan är inga problem i Ryssland. Speciellt inte där jag levde, det är mycket längre från Ukraina än Sverige. Själva vardagen och att vi spelar och tränar var som vanligt, säger han. 

Den ekonomiska biten vägde också in i beslutet att stanna kvar. Han berättar att hans familj har gjort stora uppoffringar för att han ska kunna spela bandy och att det är deras enda inkomst. Dessutom har han nyligen betalat hundratusen kronor till Edsbyn i samband med att kontraktet bröts.  

– Absolut tjänar du mer pengar när du spelar i Ryssland än vad du gör i Sverige. Men man kanske inte ska jämföra sig med vad man tjänar i fotboll eller som KHL-spelare, de kanske kan bryta och har säkert tjänat massvis med pengar i flera år. Den ekonomiska biten har ju varit rätt viktig, säger Jansson. 

”Tycker inte att man är värd vatten”

Hans beslut har dock inte gått obemärkt förbi. 

– Man har läst på nätet och fått privata meddelande av folk som inte tycker att man är värd vatten för att man råkar spela bandy i Ryssland.

– Man hänger ju på sociala medier och visar upp sitt liv på Instagram. Ett tag var det så att jag var tvungen att stänga av notiser och lägga det där åt sidan. Det är svårt men samtidigt är det många som skickat mycket kärlek, berättar Jansson. 

Han återkommer flera gånger under intervjun till att laget behandlat honom väl och att det inte finns några säkerhetsmässiga bekymmer kring att spela vidare. Samtidigt har det som pågått i världen funnits med honom på bandyplanen under slutspelet.

– Någonstans vet man undermedvetet vad som pågår där ute och det är oroligt och folk är oroliga. Spelar vi en match och jag får göra ett mål och blir jätteglad för målet så känner man undermedvetet att det är konstigt, säger han. 

Under en slutspelsmatch mot Vodnik valde Janssons lag Kuzbass att ställa upp i Z-formation, en manifestation för att uttrycka stöd till president Putin. 

– De meddelade att det skulle bli en uppställning och då visste jag vad det var för något. Jag tyckte inte att vi skulle göra det. Men jag kan inte säga till dem vad de ska göra men jag sa att jag inte vill medverka och då sa de att jag inte behövde, det var inga problem. Sedan tror jag att det kanske är lite svårare för ryssarna att göra som jag gjorde, förklarar han. 

Då skulle jag göra det

När Jansson skrev på för Kuzbass blev han första utländska spelare i klubben någonsin och han är enda utlänning i ett annars helryskt omklädningsrum. 

Hur går snacket i omklädningsrummet med tanke på allt som händer?   

– Det är bara ryssar och de är precis som du och jag. De vill inte att människor ska fara illa. De här sanktionerna mot Ryssland, de blir ju jättepåverkade. Jag blir ju påverkad för att jag har mitt jobb där men de har ju ett liv där borta, sitt hundraprocentiga liv.

Vidare beskriver han en känsla av maktlöshet.

– Om någon sa: ”gör det här, Simon, så kommer det att sluta”.  Då skulle jag väl göra det, men tyvärr så är man lite hjälplös. Man önskar att man kunde göra något för att det ska sluta och det tror jag alla tycker.

Han säger att den ryska befolkningen tar del av statskontrollerade medier men att människor av hans generation även har andra informationskällor. 

– De kan ju gå in överallt på vilken hemsida som helst och läsa vad som händer, så de jag känner vet väl hela bilden precis som vi gör. 

– De har ju tillgång till internet och kan läsa medierna från Europa, det är ju lätt att vi drar alla över samma kant när det gäller ryssar. De är ju ledsna över att vi i väst tycker och tänker på ryssar på ett visst sätt. De i Kemerovo har ingenting med det här och göra och de vill inte heller det här. Det är jättetufft. 

Öppnar för att återvända 

Hur framtiden ser ut återstår att se. 

Jansson har kontrakt med Kuzbass även nästa säsong och än har han inte fattat något beslut om framtiden. 

– Just nu vill jag bara landa här i Sverige och vara med familjen och inte tänka så mycket på det. Jag kommer att avvakta och följa utvecklingen, säger han innan han fortsätter: 

– Jag hoppas att alla förstår att om jag åker till Kuzbass och spelar bandy och gör mitt jobb så har det ingenting att göra med det jag känner över det som händer i Ukraina. Jag står inte bakom någonting bara för att jag åker dit och spelar bandy.