Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sundbyberg skriver
om försäsongslägret

På Arlanda innan avresan.
Framme vid hotellet.
Laget inne i Manchester Uniteds omklädningsrum på Old Trafford.
SIK P96 beträder gräsmattan på Old Trafford till folkets jubel.
I väntan på guidad tur på Old Trafford.
Eric Wong fotar Uniteds pokaler på museet.
Två Alex på samma bild!
Ibland är det kul att sitta på bänken.
Mubba och Jonte tycker tröjan känns bekant.
SIK P96 framför Old Trafford.
Videofilmare och tillika charmören Tony.
Timmy pluggar hur han ska bli en bättre fotbollsspelare.
1 / 12

Det har blivit en tradition på Sanktan.se - att Sundbybergs IK P96 skriver dagbok från sitt försäsongsläger.

I år har killarna rest till Manchester.

Nedan hittar du dagboksberättelser från äventyret!

DAG 5 - Sista dagen

 

Sista dagen kom alldeles för snabbt och någon sa att vi haft så mycket roligt att göra så hemlängtan aldrig hunnit infinna sig. Morgonrutinen var ungefär likadan denna dag med undantag för att vi nu också skulle hinna packa och checka ut från hotellet. Kl:9.00 gav vi oss iväg mot Stoke-on-Trent där Stoke City har sin splitternya träningsanläggning för både akademilagen och A-laget.

Kul och lyxigt att få komma dit och spela en match mot Stoke – något dom vanligtvis inte gör.

 

Efter en timme var vi framme och man får säga att första intrycket var imponerande. Otal fina gräsplaner, en konstgräsplan och en jättekåk med lyxiga omklädningsrum, inomhus pool, gym, restaurang med mer.

Vi blev snabbt inslussade i ett omklädningsrum och killarna började byta om. Den som var ansvarig för anläggningen hämtade samtidigt det svenska ungdomsproffset Smajl Suljvevic hemmahörande i Dalkurd i Borlänge. Vi pratade med honom om livet som proffs och han hälsade på alla killarna.

Han berättade att det inte var en dans på rosor och ganska tufft och att man ibland längtade hem till familj och kompisar. Kul för killarna att träffa en som bara är två år äldre och samtidigt nyttigt att höra om en riktigt tuff miljö som man måste ta sig igenom om man ska nå toppen.

 

Matchstart var satt till kl:11 och vi skulle spela på konstgräset. Så 40 minuter innan matchstart gick vi ut för att påbörja värmningen. Dessvärre var matchen flyttad till naturgräs som vi uttryckligen sagt att vi inte ville spela på. Värre var det att vi bara börjat trixa med bollen lite innan domarna var redo att blås igång till spel redan kl:10.30.

Huruvida detta handlade om tjuv och rackarspel eller bara ett missförstånd debatterades livligt bland grabbarna men helt klart är att detta också hände när vi förra året spelade mot AC Milan – såklart till hemmalagets favör. Nåväl vi fick 5 extra minuter så vi hann få igång benen någorlunda...

 

Stoke var mycket duktiga samtidigt som dom spelade ett betydligt mer fysiskt spel än vad vi är vana med från Sverige. Individuella misstag från vår sida gjorde att vi snabbt åkte på ett par mål i baken men successivt kom vi in i matchen och höll ställningarna på ett mycket bra sätt.

I halvlek pratade vi om att vara snabbare i passningsspelet och aggressivare i vår press. Det lyckades bättre och till slut gjorde vi också ett riktigt snyggt mål tack vare uppoffrande arbete från Jonte. Kul och lärorik match mot ett mycket duktigt Stoke. Direkt efter matchen fick vi en dvd med hela matchen proffsigt filmad – kul och perfekt för en videoanalys (något som senare gjordes på flygplatsen av killarna!).

 

Efter dusch och ombyte var det dags för lunch i självaste högborgen. Idag hade A-lagsspelarna ledigt förutom några som var och rehabbade. Vi träffade strikern Mamady Sidibe i matsalen och dessutom var U18 laget där med oss. God pasta stod på menyn och det har helt klart varit ett återkommande tema på vårt träningsläger i England. Mätta och nöjda hoppade vi in i bussen för färd till flygplatsen med vår chaffis Ron.

 

Alla var riktigt nöjda med veckan som gått. Under resan hem kände alla en tacksamhet mot de företag som supportar ideella idrottsklubbar - i vårt fall Phone Family och Kamoja.

Dessutom såklart alla fantastiska föräldrar som ställer upp för killarna och låter oss åka på dessa äventyr. Utan er hade denna upplevelse inte varit möjlig. Vi hoppas få göra om äventyret – kanske i England även nästa gång. Det gav mersmak! Tack också Expressen för att vi fick dela med oss av våra upplevelser.

Nu hoppas vi på en kanonsäsong och med denna start kan ju inget gå fel!
På återhörande, Sundbybergs IK P96

 

Dag 4: Träning, vila, kändisjakt och lite shopping

 

Det första vi gjorde på morgonen var att checka väderprognosen på internet och som vanligt var det regn som gällde. Men ibland är verkligheten bättre och en titt ut genom hotellfönstret visade vindstilla och sol. Vissa ( Jonte, Soar, Matti och Nahom) var lite trötta och bjöd på en rejäl försovning! Vi lovade dom som var på tid att vi skulle skriva sömntutornas namn i tidningen – sagt och gjort.

 

Trots två tuffa träningspass och en match på tre dagar samt gårdagens höjdarmatch och sena hemkomst så gick vi alla - tack vara vädret - till bussen med ett leende på läpparna. Väl på plats var alla våra träningskläder tvättade – något som gjordes på klubben. Det kändes lite lyxigt även om lerfläckarna från gårdagen inte var helt borta... Snabbt ut på plan för uppvärmning och genomgång av dagens träning med tema snabba omställningar.

Nyttig och bra övning där vi blev bättre och bättre efter det att morgontröttheten gnuggats ur ögonen.

Passet avslutades med en föreläsning av Lee kring vad som krävs om man vill lyckas som proffs i England. Med många nya tankar och idéer lämnade vi träningsanläggningen Manor Farms för sista gången denna resa. Kanske kommer vi tillbaka ett annat år och lär oss ännu mer.

 

Nu vankades en hel eftermiddag med ledighet – riktigt skönt! Killarna var snabba med att spridas ut sig på stan, vissa för att handla och andra för att leta fotbollskändisar i grannbyn. Det närmaste dom kom var till Roy Keanes hus men dessvärre öppnade han inte när grabbarna ringde på för en autograf. Dom som gissar attt Tony var med på detta framfusiga äventyr gissade helt rätt ☺

 

Väl vid middagsbordet bjöds det pasta och kyckling samt en smarrig äppelkaka med vaniljsås. Efter den tilltagna middagen var det dags för att titta på film. Ja ingen spelfilm även om underhållningsvärdet var mycket högt.

Vi tittade alltså på vår tisdagsmatch och det var mycket lärorikt att se sig själv på film för att analysera misstag och bra saker som gjordes under matchen. Riktigt kul också då vår videofilmare (japp Tony igen) ansträngt sig med att vara en underhållande kommentator under matchen.

Kanske inte den tekniska kvaliteten på filmen var hundraprocentig men det skrattades högt och var en toppen kväll med hela laget.

Nu laddar vi för besök hos Stoke City imorgon innan det blir hemfärd.

 

DAG 3 - Träning, vila, ESPN och Manchester City seger

 

Morgonrutinen och den tilltagna engelska frukosten börjar nu sitta som en smäck för grabbarna. Väckning 07.30, frukost 08.00 och därefter upp på rummet och vila samt förberedelser för att åka till träningsanläggningen för dagens träning. Regntunga moln idag också men inget ihållande regn och inte så blåsigt. Så dom flesta var på gott humör, ganska alerta och riktigt peppade att visa Lee vad vi egentligen kunde.

 

Det blev en träning med högt tempo och riktigt bra spel. Alla var nöjda och vi fick beröm! Lee berättade att han förutom uppdraget på Manchester Citys Akademi också scoutar för Premier League klubbarna och driver sin egen utbildningsverksamhet med ett åttiotal spelare i åldrarna 13-16 som förberedelse inför att signas av de stora klubbarna.

För oss tränare pekade ut ett antal spelare som han var intresserad av i laget och gärna skulle se över i England hos honom. Kul att höra men för oss tränare inga nyheter – våra killar är bra! Träningssessionen avslutades med lunch hos Rochdale AFC – ett League One lag, snäppet under Championship League.

Deras A-lagspelare var där och både Matti och Soar åt för första gången under tystnad. Rochdale hade kvällen innan spelat mot det för oss svenskar mer bekanta Sheffield United så det kändes lite extra kul att käka ihop med proffs som på denna nivå tjänar ungefär 50000 kr i veckan. Lite mer än våra killars veckopengar...

 

Nu var det en eftermiddagsvila innan det var dags för Manchester City mot West Bromwhich på den pampiga Etihad Stadium. Julia på Olka Sportresor hade inte bara fixat hela vår Manchester resa utan också grymma biljetter till denna match. Ron vår busschaufför tog oss snabbt på plats och väl där underhölls vi av en massa aktiviteter utanför stadion.

Det var riktigt proffsigt att se och Citys souvenir shop var väl besökt av grabbarna och ett och annat pund spenderades. Speciellt populär var en tröja med texten "Why always me" – kanske bekant för några Balotelli fans.... På vägen in till arenan blev Erik intervjuad av självaste sportkanalen ESPN som ville veta vad han hade för synpunkter på Mancini och just Balotelli.

Han svarade elegant och på klingande engelska att han trodde och tyckte att båda skulle vara kvar i City. Dom andra killarna var grymt avundsjuka och alla ville vara med på bild i bakgrunden av intervjun. Huruvida den sändes har vi ingen aning om men vi är säkra på att Erik noggrant kommer titta på allt bildmaterial på ESPN's sajt och låta oss andra veta om han hittar sig själv.

 

Väl inne på stadion fick vi så se en riktigt kul match med fyra mål och City seger. Stämningen var kokande och killarna var inte sena att haka på och skapa lite stämning på läktarna själva. En höjdarupplevelse med andra ord som verkligen kan rekommenderas.

Sent hemma och snabbt i säng somnade alla med ett leende på läpparna. Ännu en härlig dag i Manchester var slut – dessbättre har vi två roliga och spännande dagar kvar.

 

DAG 2 "Regn, ambulans, lustgas och australiensare"

 

Som vi hörde på väderleksrapporten var det regn, snålblåst och ganska kallt som gällde för dagens första pass. Efter en god engelsk frukost begav vi oss till träningsanläggningen där vi blev väl mottagna av Lee som skulle hålla i våra träningspass. Han har en bakgrund som spelare i Bolton men jobbar numera som coach på Manchester Citys akademi.

 

Vi började som sig bör med uppvärmning och därefter en träning fokuserad på anfallsfotboll på sista tredjedelen av banan. Killarna såg rätt förskräckta ut och när det dessutom var gräsplan som gällde och lite halkigt var ingen av oss som stod vid sidan så värst imponerade. När vi sedan 1 timme in i träningen fick Calle olyckligt skadad kändes det som luften gick ur oss.

Calle fick däremot gott om luft – ja eller lustgas av ambulanspersonalen som kom för att hjälpa honom till sjukhus med misstänkt höftskada. Han såg rätt lycklig ut när han rullades bort till ambulansen och villa aldrig sluta andas lustgasen. Dessbättre visade det sig "bara" vara en muskelbristning så efter fyra timmar var han tillbaka till truppen om än på kryckor.

 

Nåväl trots tråkigheterna kring Calles skada avslutade vi träningen på ett bra sätt. Lee skrämde upp oss lite inför eftermiddagens match om det tuffa engelska spelet, om hur vi skulle behöva vara mycket kvickare i vårt passningsspel och hur det inte gick att drälla med bollen. Han berättade om ett lag från Polen som varit på besök och varit bäst där i sin åldersklass men som förlorat med 16-0 mot Stoke City.

Så något molokna gick vi alla mot klubbhuset där en rykande varm och god lasagne piggade upp och fyllde på depåerna. Efter dusch och ombyte var det hem och obligatorisk vila på hotellet. Skönt för alla att chilla lite, fundera på sin insats på träningen och ladda inför eftermiddagens match.

 

Efter tre timmar på hotellet var det dags för match. Motståndarna hade i sista stund blivit ändrade till ett elit lag på besök från Australien. De hade varit i England på tour i tre veckor och skulle avsluta med match mot oss. Vi tränare blev något besvikna över att det inte var Stoke medan grabbarna kanske blev något lättade.

Det visade sig dock vara ett mycket bra lag som under sin sejour i England hade vunnit alla sina matcher mot flertalet Premier League Akademilag och bland annat slagit Stoke City med 2-1. Dessutom hade deras 10:a just blivit signad av Manchester United....

 

Första halvlek spelade vi ett mycket bra försvarsspel och hade i våra omställningar många klara målchanser. Mot slutet fick vi dock släppa till ett mål på en målvaktsretur. I andra halvlek jämnade vi ut bollinnehavet och hade rejält med målchanser men skärpan fanns inte riktigt där efter nästan fyra timmar (inklusive träningen) på en regntung naturgräsplan. Istället gjorde motståndarna mycket snyggt 2-0 på ett volleyskott långt utifrån i slutet av halvleken.

 

Alla var dock mycket nöjda med en bra och välspelad match och Lee som gjorde en matchanalys gav konstruktiv feedback. Stoke Citys Akademichef var också på plats och erbjöd oss på stående fot att komma och spela en match mot deras första lag på fredag på A-lagets anläggning.

Vi tackade ja - speciellt med tanke på att den matchen kommer spelas på konstgräs. Kanske får vi då också träffa den långe Peter Crouch.

 

Efter dusch och middag hakade dom flesta på Tony ner för en kort sväng på stan igen ☺ Alla var dock tillbaka tidigt och såg AC Milan ta tre viktiga poäng. Sömn och vila var inget problem för någon. Imorgon laddar vi för träning och besök på matchen Manchester City mot West Bromwich.

 

DAG 1:

 

Yrvaket slog alla upp ögonen när väckarklockan klämtade redan kl:03.00 på måndag morgon. Trots tröttheten var alla i tid kl:04.30 ute på Arlanda (ja Matti kom 04.45 men det är ju nästan i tid för att vara honom!). Det enda smolket i bägaren denna gång var ett meddelande från Ludde på morgonen om att han tvingades stanna hemma på grund av influensa med hög feber.

Tråkigt tycker vi men 23 spelare och två tränare gick till slut på planet som via Köpenhamn skulle ta oss på ett nytt fotbollsäventyr utomlands i Manchester!

 

Efter totalt fyra timmar var vi framme på tid som sig bör med SAS som ju brukar få pris som världens punktligaste flygbolag. Vi möttes av ett regntungt Manchester och genast tänkte alla "engelsk fotboll", leriga gräsplaner och perfekt tajmade glidtacklingar. "Well - we shall see" hur det blir med det – men helt klart är att det var blött. Smärtfritt tog vi oss till vårt utmärkta Cresta Court Hotel och checkade in. Sedan en snabb promenad i Altrincham - den lilla förorten till Manchester där många av fotbollsspelarna i Premier League klubbarna har sina hem.

Nästan alla affärer var stängda så efter en god lunch gav vi oss istället iväg till Old Trafford för en guidad visning.

 

Helkul att se denna imponerande arena. Vi fick gå nästan överallt och några av favoritställena var Manchester Uniteds omklädningsrum, spelargången ut på arenan och givetvis spelarbänken. Besöket avslutades med ett besök i United affären där diverse skor, tröjor och annat inhandlades.

 

På vägen hem underhöll Tony en hel spårvagn med engelsmän – mest pensionärer men kanske en och annan snygg tjej också... Övriga killar lärde sig att det var Tony man skulle hänga med om man skulle få snabb och bra kontakt med lokalbefolkningen. Obekräftade rykten säger att han tom träffade Sir Alex Fergusons bror i receptionen på vårt hotell. Vi som inte var med väntar fortfarande på att få det bekräftade via DNA test innan vi tror att det är sant.

 

Efter en god middag på hotellet var det inga problem att snabbt hoppa i säng och snart sov alla på sina rum drömmandes om de kommande träningarna, matcherna eller för somliga kanske tjejerna som Tony snackat med på tåget.