Så går rodd till - allt du behöver veta

Hur uppkom rodd?

 Tävlingar i rodd anordnades redan under egyptiernas glansdagar. De första modernt anordnade skedde när Oxford mötte Cambridge 1829 och har sedan dess varit ett folkkärt inslag i England. Grenen gjorde olympiska debut för herrarna 1896, medan damerna fick vänta till Montreal 1976. Med tiden har ett antal nya tävlingsgrenar införts.

 Grenar: Singelsculler, dubbelsculler, dubbelsculler lättvikt, tvåa utan styrman, scullerfyra, åtta med styrman.

Hur går det till?

 I OS sker alla tävlingar på sex eller åtta banor och över öppet vatten. Antalet utövare i båten varierar mellan en och åtta, sträckan mellan 500 och 2000 meter. Allt handlar om att transportera sig så snabbt så möjligt från start till mållinjen.

Ett exempel: Fyra utan styrman, fyra utan styrman lättvikt. Banan är 2000 meter lång och taktiken för att vinna är att öppna med en spurt de första 500 metrarna och ha samma tempo under den sista halvkilometern. Mittpartiet ror de bästa med en frekvens på cirka 40 årtag i minuten medan öppning och spurt ros med en frekvens på cirka 47 årtag i minuten. För att förstå hur tufft rodd är liknar många det med att öppna ett maratonlopp med en spurt de första fem kilometrarna. 14 medaljgrenar finns på programmet, åtta för herrarna och sex för damerna. 

Hur många deltar i OS?

 350 plats för herrar.

 194 platser för damer.

Visste du att…

 …att det finns två olika typer av båtar, enårs- och tvåårsbåtar.

 …vissa grenar har en styrman som dirigerar och anger takten för roddarna.

 …sätet kallas slejd och glider mellan två medar för att följa årtagen.

 …årorna numera är gjorde av kolfiber med asymmeteriska årblad för bästa fart.

 …en roddare måste ha bra balanssinne eftersom tajmingen är så avgörande.

 Källa: Sok.se