Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vann Jerringpriset – sedan försvann han

Foto: Anders Bjurö/TT / TT NYHETSBYRÅN
Rolf-Göran Bengtsson under tävlingar i Scandinavium.
Foto: TOMMY HOLL / IBL
Foto: SVEN LINDWALL
Foto: MATHIAS BERGELD / BILDBYRÅN
Foto: TOMMY PEDERSEN / TOMMY PEDERSEN EXPRESSEN
Foto: Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
1 / 7

För knappt tio år sedan stod Rolf-Göran Bengtsson på toppen av sin karriär. 

Han var rankad etta i världen och hade nyligen fått ta emot Jerringpriset. 

I dag är han på plats 188 på FEI:s rankning och har fått dra nytta av sitt tålamod. 

– Fortsätter man och bara är envis nog så kommer man tillbaka upp igen, säger 58-åringen. 

Ryttarstjärnan Rolf-Göran Bengtsson tillhörde under flera år de absolut bästa och i januari 2012 kunde han som första svensk någonsin titulera sig världsetta i hoppning. Då hade han ett par månader tidigare tagit hem EM-guldet i Madrid 2011, en framgångsrik säsong som han sedan krönte med att få ta emot Jerringpriset. 

Men de senaste åren har publikfavoriten inte synts till i de största internationella mästerskapen. Ridsporten är nämligen en skör sport – och karriären hänger på vilka hästar som står i stallet. 

– Många gånger har man försökt klättra upp för stegen och så halkar man och ramlar ned igen – och då klättrar man en bit till. Det börjar funka men så halkar du tillbaka igen. Så är det med hästar, det får man lära sig. I början av karriären blir man ganska frustrerad av sådana saker när det hände men det har man lärt sig. Fortsätter man och bara är envis nog så kommer man tillbaka upp igen, säger Rolf-Göran Bengtsson. 

Vann SM förra året: ”Ett litet bevis” 

Rolf-Göran Bengtsson förklarar att det är allmänt känt att det under en ryttares karriär sker generationsskiften i stallet. Stjärnhästen Casall som en gång i tiden var hans bästa kompanjon är numera pensionär och då måste andra hästar steppa upp. Han namnger en rad hästar som han trott på men som av en eller annan anledning inte följt med hela vägen till toppen. 

– Många hästar som du utbildar kommer en bra bit men det sista lilla har de inte. Då är du ändå kort i rocken när det gäller. 

Några av hästarna i stallet som han tror på är hingstarna Cassilano, Catch,  Zuccero och Ermindo W. Den sistnämnda vann han SM med förra året i tuff konkurrens. 

– Nu var det ingen Global Champions Tour på något sätt men det var ett litet bevis på att man fortfarande finns där, att man är slagkraftig nog att kunna vara med när det gäller. 

Har en annan tillvaro nu 

Rolf-Göran Bengtsson har inte bott i Sverige sedan 1997. Numera bor han i Tyskland med sin fru Evi och dottern Pamina som är 6 år gammal. Tillsammans driver de där ett hoppstall med omkring 30 hästar. Och visst ser tillvaron annorlunda ut nu gentemot när han var på toppen. 

– Då kunde jag koncentrera på mig och min egen karriär ännu mer. Nu får jag se till att allt fungerar och att vi kan leva på det här. Det har blivit lite annorlunda nu när vi kör det här själva. Det är lite mer saker som du själv måste styra och det tar givetvis tid och energi, å andra sidan är det också kul att göra något för sig själv. 

Hur ser du tillbaka på tiden med Jerringpriset och stora mästerskap? 

– Det var en fantastisk tid och jag hade ett gäng jättebra hästar som givetvis ska hållas i gång. Det är inget som sköts av sig själv eller något som man får gratis. De hade potential att vara med bland de främsta och slåss. Sen hade jag som nu, uppbackning hemifrån, men jag hade även då mer sponsorhjälp. Det är det som vill till om du ska vara med längst fram. Då behöver man någon som backar en och ligger ute med sponsorpengar. 

”Givetvis något som fattas” 

Har den biten blivit svårare när man inte syns i de största sammanhangen?

– Det är en karusell som vrids runt, givetvis måste du visa att du tillhör de bästa om du ska ha någon som stöttar dig ännu mer. Nu har jag gjort det här så många år så jag kanske inte behöver synas där, däremot skaffar man sig kontakter och träffa folk vid de tillfällena. Rätt var det är det är så är det någon som det klickar med och då kanske man kan jobba tillsammans. Det är givetvis något som fattas för att man ska vara med allra längst fram igen. 

Coronapandemin har slagit hårt mot många olika branscher, så även ridsporten. Tävlingarna är färre och längre bort och hästhandeln har gått ned, något som givetvis påverkar ett försäljningsstall som är en viktig del av verksamheten. 

Men trots att tiderna är ovissa känner han ändå att han är på väg uppåt igen. När resorna till olika arenor i världen minskat har han dessutom kunnat lägga mer tid på att träna upp förmågor hos stallets hästar. 

Det finns fortfarande en vision om att ta sig tillbaka till världstoppen. 

– Det är det fina i ridsporten. Du kan vara med även i min ålder. Annars är det ofta en färskvara för att du ska kunna ge full gas. Här kan du vara med tills du är ganska gammal om du kan utbilda och ta fram riktigt bra hästar. 

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.