Hoppningsfinalen i OS blev dramatisk.
Det krävdes till slut omhoppning för att skilja på det svenska och amerikanska laget. Till slut stod Sverige, med ett lag bestående av Peder Fredricson, Henrik von Eckermann och Malin Baryard-Johnson, som vinnare.
På tisdagen fick hopplandslaget ännu ett kvitto på sin prestation, nämligen Bragdguldet. Motiveringen lyder:
”För historiskt OS-guld efter en unik laginsats – med tillit, mod och kontroll i perfekt harmoni”.
– För mig var det just det här att sett över hela OS, bara två nerslag, den nya tävlingsformen när alla tre måste prestera. Hästar är trots allt djur och de är väldigt känsliga kring vad som händer runtomkring, säger jurymedlemmen Anette Norberg.
Norberg, med två OS-guld i curling på meritlistan, lyfter fram lagmomentet som en viktig faktor.
– Det är inte en själv som ska utföra något, utan man har ett lag som går före jaget också.
Bragdjuryn inte enig
Bragdjuryns sekreterare Anders Lindblad menar att årets Bragdguld var extra svårt att dela ut. Ett av de svåraste under hans tid i juryn. När juryns ledamöter röstade om vem som skulle tilldelas Bragdguldet var ledamöterna inte eniga.
– Vissa år är det solklart, i fjol hade alla på Armand Duplantis som etta. Så var det inte i år. Men majoriteten vinner där, säger Anders Lindblad.
Lindblad, som är sportkrönikör på Svenska dagbladet, lyfter fram den historiska aspekten i hopplandslagets OS-guld. Sveriges senaste OS-guld i banhoppning kom för 97 år sedan vid OS i Rom.
– De nästan tappar ju guldet i grundomgången när Peder Fredricson river sista hindret. Sedan nollställer de sig alla tre och går ut i en omhoppning och gör precis vad de måste. De rider felfritt och snabbt. Den grejen var vår etta, säger Anders Lindblad.
Bragdguldet till svenska hopplandslaget
En stolt Peder Fredricson medverkade på länk under tillkännagivandet.
– Det är ett erkännande att ridsport faktiskt är en sport, säger han.
Malin Baryard-Johnson:
– Det är pricken över i. Vilket år vi har haft, säger hon.
Baryard-Johnson passade också på att hylla sin häst.
– Det är en ära att få har en sån här häst. Utan sin häst är en ryttare ingenting, säger hon.
Premium
Premium
Premium