Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Bröt ihop – halva mitt ansikte bara hängde”

Plötsligt var hon förlamad i halva ansiktet. Nu berättar den 18-åriga landslagsryttaren Cecilia Bergåkra om när hon tappade både rörelse- och talförmågan.
Landslagsryttaren Cecilia Bergåkras armar är fyllda av blåmärken efter nålarna hon fått under sjukhusvistelsen.
Foto: ANNA FRIBERG
Cecilia Bergåkra är sedan ett par dagar tillbaka hemma på gården i Hälsingland efter att ha drabbats av invärtes bältros.
Foto: ANNA FRIBERG
Cecilia Bergåkra på hästen Primavera.
Foto: MATHILDA AHLBERG / BILDBYRÅN

VALLSTA. Plötsligt var hon förlamad i halva ansiktet. 

– När jag försökte prata gick det inte, säger Cecilia Bergåkra. 

Hon kunde inte heller lyfta höger arm eller ben. 

Nu berättar den 18-åriga landslagsryttaren om de dramatiska veckorna när hon tappade både rörelse- och talförmågan. 

Blåmärkena täcker stora delar av underarmarna. Till slut var det svårt för sköterskorna att hitta någonstans att sätta nålarna på Cecilia Bergåkra.

De senaste veckorna har den 18-åriga landslagsryttaren i dressyr vårdats på sjukhus för något som läkarna inte alls inledningsvis förstod vad det var. 

Men sedan ett par dagar tillbaka är Cecilia Bergåkra hemma på gården strax utanför Bollnäs i Hälsingland. 

– Det är första gången som jag går hit upp sedan jag blev sjuk, säger Cecilia Bergåkra när vi promenerar den korta biten från bostadshuset till ridhuset. 

Det var i slutet av förra månaden som huvudvärken började komma. 

Torsdagen den 28 maj blev det värre. 

– Det var något helt annat än vanlig huvudvärk. Det var en extrem värk. Det varierade ifrån att det kändes som ett pannband till att det bara var i bakhuvudet, och ibland satt värken i ögonen. 

Natten till fredagen förvärrades huvudvärken ytterligare. 

– Då började jag spy av smärta. 

Cecilias mamma Sigrid körde in henne till akuten. Där togs en mängd prover och Cecilias huvud röntgades. 

Men röntgen visade inte på någon blödning eller propp, och covid 19-provet var negativt.

I stället misstänkte läkarna att Cecilia fått bihåleinflammation och hon skickades hem med penicillin och kortisonspray. 

– Men det hjälpte inte och på söndagen blev jag tvungen att åka in akut igen. Jag kräktes hela tiden och fick inte behålla någon mat. 

”Jag var förlamad i halva kroppen”

På sjukhuset i Bollnäs fick Cecilia träffa en ny läkare, den här gången blev diagnosen spänningshuvudvärk, och hemfärd igen. 

På tisdagen drabbades hon dock av ytterligare komplikationer. 

– Jag låg i sängen på mitt rum när mamma kom in och tittade till mig. Och när hon sitter där bredvid mig, då slutar halva ansiktet att röra sig. Det var det sjukaste jag har varit med om. Jag kunde inte prata sammanhängande. Halva delen av munnen bara hängde. Mamma frågade om jag ville ha vatten. Men jag kunde inte svara ordentligt, jag pratade bara sluddrigt. 

– Och sedan märkte jag att jag inte kunde lyfta varken höger arm eller ben. Jag var förlamad i halva kroppen. Allt det här, det kom från ingenstans. Jag kände bara hur jag domnade bort helt plötsligt. 

Mamma Sigrid ringde 112 och en stund senare kom ambulansen. 

– När jag låg i ambulansen fick jag inte fram ett enda ord längre, jag kunde inte säga att jag ville ha smärtstillande. Jag visste vad jag ville säga men jag fick inte fram orden. Då blev det läskigt på riktigt. 

Efter att först ha undersökts på akutmottagningen fördes Cecilia till strokeavdelningen. 

– Symptomen jag hade liknade mycket de man har vid en stroke. 

Men inte heller den här gången visade röntgen att Cecilia haft en blödning eller propp. 

I tolv timmar var hon förlamad i höger sida. 

– Jag fick mycket smärtstillande men när jag väl vaknade låg jag helt ensam i ett rum. Mamma fick inte vara kvar på sjukhuset på grund av corona-pandemin. Jag visste inte ens var jag var först. 

”Då bröt jag ihop”

Den här gången trodde läkarna att Cecilia hade drabbats av borrelia och efter några dagar skickades hon hem på nytt. 

– Men jag hann knappt vara hemma mer än i någon timme innan de ringde från sjukhuset och sa att jag var tvungen att komma in igen. 

– Då bröt jag ihop. 

Provsvaren från Uppsala hade kommit. 

– De visade att jag hade ett vattkoppsvirus i blodet och att jag fått invärtes bältros som satt sig på hjärnhinnan, vilket lett till att jag fått hjärnhinneinflammation. 

Cecilia fick antibiotika intravenöst och efter ett tag även vätskedropp när njurarna tog stryk. 

Vad tänkte du när du låg där?

– Det har varit ensamt, man kände sig nästan lämnad. Det är väl det som har varit jobbigast. Samtidigt har sjukhuspersonalen varit fantastisk, och väldigt tillmötesgående även om jag inte fick ta emot några besök. 

”Det är mitt mål”

När vi ses har Cecilia Bergåkra varit hemma från sjukhuset i två dagar. Armen och benet fungerar som de ska och talet har kommit tillbaka. 

– De första dagarna när jag låg där förlamad på sjukhuset tänkte jag inte alls på ridningen. Men efter ett par dagar, när jag var lite starkare då började jag längta. Jag tittade på videos från tävlingar och började tänka tillbaka. 

– Och nu hoppas jag snart må så bra att jag kan rida igen. 

2016 blev Cecilia Bergåkra den yngsta svenska ryttaren någonsin att rida ett Grand Prix. Och hon har tagit medalj på både SM, NM och EM. 

Vad målet är i framtiden är glasklart. 

– OS, dit ska jag. Det är mitt stora mål. Sedan får vi se när det blir. 


Cecilia Bergåkra står bredvid hästen Izack hemma på gården för första gången sedan hon blev sjuk.
Foto: ANNA FRIBERG

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.