”Jag blev skjutsad till socialen till slut”

Hockeytalangen Jakob Stöffling är bara 20 år men har redan hunnit uppleva hur det är att vara fast i ett spelberoende. 

I den första delen av SportExpressens serie om spelmissbruk inom ishockeyn berättar han om hur han tappade kontrollen, blev pengablind och vägen tillbaka.

– Till slut skjutsade min lärare mig till socialen. Jag ville inte dit, för man märker inte själv att man har ett problem, säger Jakob Stöffling.

Fyra till fem spelare i varje elitlag dras med spelproblem, enligt en rapport från Karolinska institutet.

De senaste åren har idrottens spelmissbruk fått flera ansikten. Den allsvenska stjärnan Nordin Gerzic har berättat om spelberoendet som kostade honom karriären och inom handbollen har Varbergs målvakt Viktor Bergström talat om sitt missbruk.

Från hockeyns värld har det förblivit tyst.

Jakob Stöffling väljer att berätta om sitt spelmissbruk.

SportExpressen har varit i kontakt med flera spelare på elitnivå i svensk hockey med problem med betting och spel, men som efter en tids fundering avböjt intervjuer. Skammen har varit för stor.

Men nu väljer en spelare att bryta tystnaden. 

Man ville inte visa utåt att man hade det jobbigt

Jakob Stöffling har det här året lett Leksands J20-lag, som var en av favoriterna till att bli svenska mästare, innan coronapandemin satte stopp för säsongen. Han är en av huvudpersonerna i serien Rinkside på SVT Play och nu väntar spel i Hockeyallsvenskan med Vita Hästen för den 20-årige backen.

Jakob Stöffling utanför Tegera arena i Leksand.
Foto: HENRIK HANSSON

Förra säsongen var desto tuffare. Flera skador höll honom borta från isen under hösten och samtidigt skilde sig hans föräldrar.

– Det blir mycket tankar och man går inte och snackar om det öppet, inte då i alla fall. Det blev att man satt inne på lite grejer och ville inte visa utåt att man hade det jobbigt, berättar han.

I stället vände Jakob sig till spel och betting online.

– När jag var lite nere fanns spelet där för en hemma på kvällarna.

– Jag satt och spelade i flera timmar och ville inte träna eller vara i hallen, jag ville hem och spela. Sedan satt jag och spelade på lektionerna i skolan också.

”Svårt att förstå hur starkt det är”

Om han ska beskriva det kortfattat: det är det enda man tänker på. Och man gör allt för att komma åt det.

– Det är kanske lite svårt för någon som inte har haft ett beroende att förstå hur starkt det är, säger Jakob.

Påverkade spelandet din hockey?

– Framför allt tyckte jag inte att hockeyn var lika kul. Jag tyckte spel var roligare, det var ju det roligaste som fanns. Jag var inte riktigt närvarande på träningar eller matcher, jag var i andra tankar. Jag tänkte på gårdagens spelande och vad jag skulle göra i kväll, i stället för att tänka på hockey och samma sak i skolan, jag satt och tänkte på såna grejer i stället.

Jakob Stöffling är fostrad i Leksands ungdomslag
Foto: NISSE SCHMIDT / TT NYHETSBYRÅN

Uppvuxen i Falun flyttade han till Leksand för att gå på stans hockeygymnasium och under bortaresorna med laget började Jakob att spela.

– Man har ju ett pokerbord längst bak i bussen, så när det är långa roadtrips brukar man sitta där bak och spela mot varandra. Det var verkligen inga höga insatser, det var mer för att fördriva tiden. 

Pokerbordet i bussen byttes efter ett tag ut mot spelsidor på nätet. Och det var där Jakobs spelande senare snabbt skulle trappas upp.

– När man spelade på bussen var man några stycken som spelade online också. Då ville man prova det också och så fördrev man tiden på så sätt. Jag började spela lite mer när jag kom hem på kvällarna, efter träning och så vidare, för att man tyckte att det var kul, berättar 20-åringen.

Spel var nästan det enda vi pratade om

En rapport som Karolinska institutet gjorde 2017 visar att manliga elitidrottare och idrottsgymnasieelever löper större risk att hamna i spelmissbruk än den genomsnittliga befolkningen.

I snitt fyra till fem spelare i varje herrelitlag i sporterna ishockey, fotboll, innebandy och basket bedöms ha stora problem med spelmissbruk, enligt rapporten.

”Spel var nästan det enda vi pratade om”, berättar Jakob.
Foto: HENRIK HANSSON
”Nu har jag varit spelfri ett ganska bra tag”, säger Jakob.
Foto: HENRIK HANSSON

Jakob Stöffling är en av dem som har valt att prata öppet om sitt beroende.

– Jag tycker inte att det är så konstigt att prata om såna här saker. De flesta bär på eller har varit med om något som är jobbigt. Att prata öppet om mina problem hjälper ju mig, men det hjälper andra också. 

Hur vanligt är det att man pratar om spel inom hockeyn?

– Det cirkulerar ju mycket spel runt sporten hockey överlag. Det blir mycket snack om spel i omklädningsrummet också. Om du går på en a-lagsmatch kommer det upp odds på jumbotronen, det är spel hit och dit, även hemma är det spelreklamer hejvilt på tv. 

– Det blir rätt mycket snack om det, när vi höll på som mest var det nästan det enda vi pratade om. ”Jag har lagt det här bettet och i går vann jag det här, så här har han spelat nu”.

För Jakob var inte ensam om att tycka om att spela. Men han kände alltid suget av att vilja spela mer.

– De flesta klarade väl säkert av att gå hem och lägga sig och känna att det var slutspelat för i dag. Men det kunde inte jag. Hade man vunnit där körde man online, man ville alltid vinna mer. Och om man förlorade ville man vinna tillbaka sina pengar. Det är så där det fungerar, säger han och berättar hur spelandet gick ut över hans sociala liv:

– När vissa i laget skrev att de skulle hänga och laga käk ihop ville inte jag vara med, för jag drogs till spelet. Oavsett vad det är vill du spela. Jag var rätt så mycket för mig själv bara för att spela och gjorde inga övriga grejer. Hockeyträningarna och skolan behöver man vara på men utöver det ville jag bara hem och spela.

Så kan du söka hjälp om du är spelberoende

Vad är spelberoende? 

Är du spelberoende har du förlorat kontrollen över ditt spelande. Spelandet går ut över dina relationer, din ekonomi, ditt arbete och du klarar inte av att sluta spela. 


Hur söker jag hjälp? 

På www.stodlinjen.se kan du göra ett anonymt test om du är spelberoende eller ligger i riskzonen för att bli det. 

Du kan också kontakta Stödlinjen på 020 – 81 91 00 oavsett var du bor i landet. Du kan vara anonym och det kostar ingenting. 

För att få hjälp kan du också kontakta en vårdcentral, en beroendemottagning, socialtjänsten i din kommun eller företagshälsovården på din arbetsplats. 


Källa: Vårdguiden 1177

Fick hjälp från sin lärare

Vändningen kom när en lärare skjutsade Jakob till socialtjänsten, även om han först åkte dit motvilligt.

– Jag ville inte dit, för man märker inte själv att man har ett problem. 

– Nu i efterhand tycker jag det är hur snällt och fint som helst. Jag kan inte riktigt tacka henne med ord. Man vet inte annars om det hade eskalerat mer, antagligen hade det gjort det för man själv förstår som sagt inte att man har ett problem när man är inne i det.

Jakob Stöffling är en av dem som har valt att prata öppet om sitt beroende.
Foto: HENRIK HANSSON

I tio veckor gick han och pratade med sin kontaktperson på socialen, och det gjorde skillnad.

– I början var man lite nervös och kände att man inte riktigt hörde hemma där. Jag sa inte så mycket de första gångerna, jag ville inte öppna upp mig helt för en random person. Men han kunde sitt jobb och gjorde att jag öppnade mig, och det hjälpte.

Kunde du prata med dina vänner om det då?

– Jag har jättefina kompisar. De stöttade mig när jag gick till socialen och hade lite frågor om hur det var. När de var intresserade blev det ingen pinsam grej att prata om, utan de ville att jag skulle gå dit för mitt eget bästa.

När jag kom dit spärrade jag mig på alla spelsajter och det var flera av dem som också spärrade sig som stöd, och för deras egen skull, säger Jakob.

Ville inte göra mamma och pappa oroliga

Men det dröjde längre tid innan han berättade om sina problem för sin familj.

– Det är klart, de visste väl att jag spelade, men de visste inte för hur mycket pengar. De fick veta någon gång när jag vann ganska mycket pengar i början, och när du vinner mycket vill du vinna mer. Du blir pengablind, du vet inte hur mycket pengar är värda.

– Jag höll undan information om hur mycket jag egentligen spelade, jag ville inte göra mamma och pappa oroliga.

Till sist fick även familjen veta om Jakobs spelberoende och han beskriver det som att det gjorde att de kom varandra närmare.

– Det tog några gånger för man är lite nervös och det är inget samtal man vill ta. Men det var ändå skönt att få det sagt. De var lite besvikna till en början, sedan ville de bara hjälpa till.

– Nu är vi mer öppna med varandra. Vi hade inte den relationen innan att vi kunde prata med varandra om såna grejer, men nu kan vi det.

Halkade tillbaka i spelandet igen

Att ta sig ur något man älskat att göra och är beroende av är tufft. På bortaresorna lämnade Jakob pokerbordet och flyttade längst fram i bussen, och timmarna på vägarna tog dubbelt så lång tid. Några gånger halkade han också tillbaka.

– Men då är det verkligen viktigt att man är ärlig mot sin kontakt så man kan få hjälp. När jag halkade tillbaka kunde jag prata med mina lagkompisar också. Att bara prata och få ur sig lite från sin ryggsäck, då känns det helt plötsligt bättre och jag klarade att vara ifrån det lite längre. Och nu har jag varit spelfri ett ganska bra tag, säger han.

Jakob stängde av sig från alla spelsajter.
Foto: HENRIK HANSSON
Jakob inför matchen mellan Leksand och Tingsryd i hockeyallsvenskan 2018.
Foto: NISSE SCHMIDT /TT / TT NYHETSBYRÅN

Testet hos Socialtjänsten visade att Jakob var i högsta riskzonen, men han hade inte hunnit spela för de riktigt stora pengarna. I dag är han glad för att han fick hjälp så pass tidigt.

– Det man är positiv till nu i efterhand, är att det inte hann eskalera, att jag inte spelade bort alla mina sparpengar. Men till den lönen och pengarna jag får var det alldeles för höga summor jag spelade för. Det var för mycket.

De pratade med oss om att vi borde minska på spelandet

När säsongen drar i gång gör Jakob Stöffling det som seniorspelare i Hockeyallsvenskan. Och han gör det med ambitionen att prata öppet om de problem en del hockeyspelare brottas med.

– Förra säsongen kom några grabbar från a-laget ner och snackade med några andra som spelade mycket. De pratade med oss om att vi borde minska på det och att de själva haft lite strul, spelat för mycket och att det kan leda till dåliga saker. Vi ser upp till dem och det blir självklart att vi gör som de gör, säger han och fortsätter:

– Och om vi fortsätter med det och kan snacka öppet om såna saker kommer det sprida sig vidare.