RF-basen Björn Eriksson sitter på dubbla stolar

Rikspolischef, regeringens huliganutredare, Riksidrottsförbundets ordförande.

Björn Eriksson har haft många framträdande roller i det offentliga Sverige. 

Men en av de mindre omtalade är hans arbete som framgångsrik lobbyist för vaktbolagen. Via sitt privata bolag har Björn Eriksson sedan 2011 dragit in 8,5 miljoner kronor på uppdrag som styrelseproffs och föreläsare om säkerhetsfrågor, vid sidan av sin roll som ordförande för Riksidrottsförbundet.

Som ordförande för vaktbolagens lobbygrupp ”Säkerhetsbranschen” har han propagerat för samma vision gång efter gång: De privata vaktbolagen bör ersätta polisens arbete i olika sammanhang. Samtidigt har Eriksson i egenskap av ordförande i Riksidrottsförbundet tagit plats i en fram till nu okänd grupp med stor makt över idrottsrelaterade säkerhetsfrågor.

Tillsammans med bland annat Rikspolischefen fattar han beslut och diskuterar hur lagstiftning och säkerhetsarrangemang ska se ut.

Frågan är i vems namn: Idrottens eller vaktbolagens?

Målet: fotbollsarenor helt utan poliser

Mars 2013. Efter en lång och utdragen arbetsprocess presenterar regeringens nationella samordnare mot idrottsrelaterad brottslighet, Björn Eriksson, äntligen sin så kallade ”huliganutredning”. 

Rapporten har många slutsatser – men i huvudsak säger den att svensk fotboll bör sträva efter ”polisfria matcher”.

Sen händer något oväntat.

Mindre än en månad efter att Eriksson presenterat sin huliganrapport för regeringen rekryteras han som ordförande för en nystartad lobbygrupp som ska företräda vaktbolagens intressen: Säkerhetsbranschen. 

I oktober samma år, när rapportens slutsatser ska diskuteras och omsättas i politiska förslag, är en medarbetare i lobbygruppen till Eriksson, Åke Andersson, på plats på en ”hearing” hos regeringen som företrädare för vaktbolagens lobbygrupp. 

Efter politiker, supporterorganisationer och myndigheter är det dags för Säkerhetsbranschen att säga sitt om sin egen ordförande Björn Erikssons förslag:

”Säkerhetsbranschen framhåller att det är dyrt för samhället att polisen närvarar vid idrottsevenemang och menar att en del av det enklare arbete som polisen i dag uträttar inne på arenan i stället kan göras av medlemmar i Säkerhetsbranschen. Polisfria arenor bör i framtiden vara normen menar Säkerhetsbranschen.”

Infekterat mellan polis och supportrar

Den 18:e april 2019, sex år efter att huliganutredningen presenterats, går startskottet för en sällsynt upphettad konflikt inom svensk idrott. 

Polisen i region Nord meddelar den allsvenska fotbollsklubben Gif Sundsvall att så kallade over-head-flaggor kommer att förbjudas på läktarna lagom till lagets hemmamatch mot Kalmar FF.

Förbudet markerar inledningen på en synlig schism mellan polisen och fotbollen som under april och maj eskalerar över hela Sverige.

Men låt oss börja ett år innan konflikten utbryter, 2018.

Polisens inriktning med hårdare tag började redan för ett år sedan med en överenskommelse mellan Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson och rikspolischefen Anders Thornberg, kan SportExpressen avslöja.

Ur den överenskommelsen föddes en ny handlingsplan.

I handlingsplanen framgår tydligt att tillämpningen av den så kallade villkorstrappan ska genomföras mer aktivt.

Ett år senare känner sig både klubbar och supportrar tagna på sängen av de nya, striktare kraven och polisen möter hård kritik. På en säkerhetskonferens inför säsongen, på Hotel Foresta på Lidingö i Stockholm, berättar man för allsvenskans säkerhetschefer att en upptrappning är att vänta.

Man motiverar i flera intervjuer flaggförbudet i Sundsvall och flera liknande förbud mot andra klubbar i allsvenskan med villkorstrappan, ett verktyg man använt sig av sedan 2016 för att ställa högre krav på arrangörer av offentliga tillställningar, och som nu används mer offensivt.

Syftet, säger man, är att få bort användningen av pyroteknik – som är ett brott mot ordningslagen – från svenska läktare. Sedan tidigare har man använt både reducerad publikkapacitet på ståplats och hårdare visitationskrav för att komma åt eldandet av bengaler.

Med flaggförbudet vill polisen omöjliggöra att någon ska kunna maskera sig i skydd under en OH-flagga. Polisen varnar även för att myndigheten i ett nästa skede kan komma att förbjuda tifo-verksamhet.

Under våren, i samband med den mer offensiva tillämpningen av villkorstrappan, sprids filmer på poliser som slår med batong i ryggen på supportrar och hotar att bryta deras fingrar.

SportExpressen avslöjade tidigare i maj att ett par av filmerna visar poliser från den ökända och ifrågasatta enheten ROG, regionala ordningsgruppen, som syns i klippen.

Samtidigt ökar ilskan och frustrationen i den svenska supporterrörelsen, som protesterar allt mer synligt och ljudligt.

Upptrappningen ser inte ut att avta.

Polisens nationella idrottsråd har nu i ett inriktningsbeslut bestämt att arrangörens egna vakter ska ingripa på läktare där pyrotekniska pjäser används, något som polisen under många år själva avstått från, på grund av risken för en upptrappad konflikt med supportrar.

Ansvaret håller i allra högsta grad – i linje med Björn Erikssons önskan – på att flyttas från polis till privata vaktbolag. 

De högre kraven syns redan: Till derbyt mellan Helsingborgs IF och Malmö FF på söndag, den 2:a juni, ligger en annons ute där hemmalaget söker flera nya visitationsvärdar.

Polis förbjuder flaggor före formellt beslut

SporExpressen kan nu avslöja att flaggförbudet infördes utan ett formellt beslut från polisens nationella idrottsråd. Beslutet fattades först en månad efter att flaggorna förbjudits på flera läktare. 

Beslutet fattades i idrottsrådet den 17 maj, dagen efter att SportExpressen begärt ut samtliga beslut om polisens arbete med fotbollsmatcher.

Beslutet fattades av Polismyndighetens rättschef Martin Valfridsson. Han var statssekreterare till den tidigare justitieministern Beatrice Ask, M, när Björn Eriksson presenterade slutsatserna av ”huliganutredningen”. Då nämnde Valfridsson hanteringen av läktarfrågor i England som ett framgångsrikt exempel:

”I England har man arbetat hårt för att minska det idrottsrelaterade våldet, bl.a. har man tagit bort ståplatsläktare, minskat på alkoholserveringen, infört personliga biljetter, samt valt att spela matcher på dagtid. Problemen har som en konsekvens av dessa åtgärder minskat.”

Men hans beslut i egenskap av rättschef har inte med hans tidigare roll som statssekreterare att göra, säger han.

Ni har fått kritik från klubbar, spelare och supportrar. Varför tror du att det är så?

– Det kommer kritik från en del, men vi får också mycket positiva reaktioner från sådana som upplever att man inte vågat gå på fotboll med sina barn, med risken för att det kastas bengaler och barnen riskerar att andas in giftig rök. 

Har det här senaste beslutet löst problemen?

– Jag kan inte garantera att vi inte kommer ha ordningsstörningar i samband med idrottsarrangemang och fotbollsmatcher. Men vi arbetar i alla fall på ett mer enhetligt sätt för att förebygga det. 

Drar in miljoner som vaktlobbyist

En branschorganisations främsta och enda syfte är att verka för sina medlemmars bästa. 

Det finns tydliga exempel på när Björn Eriksson opinionsbildat för vaktbolagens räkning. En av hans mest framgångsrika lobbykampanjer för vaktbolagen är det så kallade ”Kontantupproret”, vars ändamål var att bankerna inte ska avskaffa kontanter som betalmedel.

Då satt han i styrelsen för vaktbolagens lobbygrupp tillsammans med vd:ar för bolag som är beroende av intäkter från kontantvärdetransporter. 

Hans intresse för säkerhet går tillbaka flera år. Redan när Eriksson utnämndes till regeringens nationella samordnare för att motverka brottslighet i samband med idrottsarrangemang satt han i styrelsen för säkerhetsbolaget Gunnebo.

Eriksson har de senaste åren även återkommande propagerat för att polisen ska överlåta delar av sitt arbete till de privata vaktbolagen i landet, bland annat i en debattartikel i SvD från december 2017 med rubriken ”Låt vakter ta över en del av polisens jobb”. 

Artikeln undertecknas av Eriksson i egenskap av både före detta rikspolischef och nuvarande ordförande för lobbygruppen Säkerhetsbranschen. 

Han uttrycker en liknande önskan i en krönika i Corren tidigare samma år: ”Den privatiserade polisen”. Exemplen på liknande debattartiklar är flera.

Björn Eriksson bakom avtal med polis

Dagens situation kan härledas till en ett år gammal överenskommelse mellan den då nytillträdda rikspolischefen Anders Thornberg och Björn Eriksson, i sin roll som ordförande för Riksidrottsförbundet. Båda ler, lyckliga, på bilden som togs efteråt och som skickades ut tillsammans med ett pressmeddelande om överenskommelsen, som handlar om säkerhetsfrågor inom idrotten.

Beslutet fattades efter möten i det hittills okänt råd högre upp i hierarkin än idrottsrådet, där strategiska beslut och inriktningar diskuteras och beslutas. 

Tack vare sin roll som ordförande för Riksidrottsförbundet har vaktbolagens lobbyist Björn Eriksson fått tillträde till den exklusiva samlingen av chefer i det svenska rättsväsendet: rikspolischefen, riksåklagaren och chefen för Brottsförebyggande rådet. 

I den nya inriktning som varit konfliktens kärna under våren 2019 ska den polisfria visionen snabbas på – och det finns en tydlig vinnare: Vaktbolagen och dess ägare.

Eriksson står på polisens sida

Det finns mer som tyder på att Riksidrottsförbundet och Björn Eriksson varit drivande i de senaste månadernas utveckling.

Redan i början av april fick organisationen skarp kritik för sina nya visitationsdirektiv som förmedlades till klubbarna i en videofilm. 

Ytterligare kritik uttrycktes av Svensk Elitfotbolls, Sef:s, ordförande Lars-Christer Olsson efter Erikssons uttalande till SVT, där han säger att kritik mot polisen inte är rätt väg att gå.  

I ett irriterat inlägg på Sef:s hemsida frågar Ohlsson vad Eriksson menar och undrar hur så ”förödande konsekvenser kring matcherna” kunnat uppstå.

Eriksson fick därefter mer kritik av Svenska Supporterföreningsunionen (SFSU) när ett klipp från en föreläsning inför Norrköpings supporterorganisation, Peking Fanz, från februari 2019 spreds. I klippet pratar Eriksson om att hålla Sef utanför dialogen med polisen.

Samtidigt som Björn Eriksson vill hålla elitklubbarnas företrädare utanför dialogen har han under flera år opinionsbildat för vaktbolagen när han i enskilda möten träffat tidigare rikspolischef Dan Eliasson för att ”bygga upp en samverkan” mellan polisen och de privata intressen som Eriksson företräder.

Björn Eriksson: ”Hahaha”

Men trots att Björn Eriksson under flera års tid suttit på dubbla stolar och företrätt helt olika intressen, ser han inga problem med sitt eget agerande:

– Hahaha, nej, det gör jag faktiskt inte eftersom jag inte har med de besluten att göra, säger han när Expressen frågar honom om de dubbla uppdragen. 

Han poängterar att han i dag är hedersordförande eftersom han under våren lämnade över ordförandeklubban och blev hedersordförande.

– Det var bra att du påpekade att jag är hedersordförande. Jag är inte kopplad till Säkerhetsbranschen.

Du har varit ordförande under en lång period (2013-2019).

– Ja, det är helt korrekt, men jag ser inte var kopplingen kommer in eftersom de beslut som du pratar om, de har jag inget inflytande över. 

Trots att Björn Eriksson under lång tid har haft både dubbla roller, en för Riksidrottsförbundet och en för vaktbolagens lobbygrupp (Säkerhetsbranschen), ser han alltså inte någon intressekonflikt.

– För det första företräder jag inte Säkerhetsbranschen. Jag tror att det är lite svårt att kasta det där på mig. Du hör på mitt sätt att formulera mig, det är väldigt viktigt att ha klart för sig att varje sport sköter sina egna frågor.

Han tillägger att rådet med honom själv, rikspolischefen, riksåklagaren och chefen för Brå beslutar om tillämpning av ordningslagen på ett strategiskt plan.

För mig låter det tydligt att tillämpningen av ordningslagen är central för det som just nu händer runt svenska fotbollsarenor.

– Det är inte bara en fråga för fotbollen. Det är lika viktigt för bandyn och ishockeyn. All idrott, eller mycket av arenaidrotten, har den sortens problematik. Det är flest fall inom fotbollen, en tredjedel. Men det vore konstigt om man inte skulle samla den generella idrottsbilden, utan bara säga att det är en ren fotbollsfråga. 

Björn Eriksson upprepar än en gång att han inte ser någon intressekonflikt.

– Jag ser inte riktigt problemet om jag ska vara ärlig.

”Kan avlasta polisen från enklare uppdrag”

I april 2019, sex år efter att han trädde in i rollen som ordförande för Säkerhetsbranschen, lämnar Björn Eriksson över ordförandeposten och blir i stället hedersordförande.

Vid sitt avträde från ordförandeposten skriver han ett sorts avskedsbrev, om att han kommer fortsätta att kämpa för branschens intressen. 

”Väktare och ordningsvakter kan avlasta polisen från enklare uppgifter och frigöra resurser till gagn för polisens kärnuppdrag”.

”För egen del är ambitionen att även fortsättningsvis delta i debatten och aktivt medverka för en sund säkerhetsbransch och ett tryggare samhälle.”

Den 26 maj i år omväljs han som ordförande för Riksidrottsförbundet.

LÄS MER: Fem punkter som avslöjar Björn Eriksson.