Mejl om ”pojkkroppar”, hot om bestraffningar och bojkotter – här är striden om lägret i Halmstad

Den allvarsamma leken, del 2: Svensk fotbolls djupa spricka

Det råder politiskt kaos i svensk fotboll.

Under ytan är Sveriges största idrottsrörelse i ett krigsliknande tillstånd: Mejl om "pojkkroppar" avlöser hot om bestraffningar och bojkott av spelare från vissa delar av landet. 

Hösten 2018 har Fotbollförbundets generalsekreterare kallats in som diplomat.

SportExpressen granskar ungdomsfotbollen.

Del 2: Striden om lägret i Halmstad.

Text: Noa Bachner
Publicerad 1 nov 2018 kl 07.11

Varför är alla så arga?

Det är frågan jag ställer mig. Telefonsamtal efter telefonsamtal, möten, mejl och sms. Ingen gång är det lika tydligt som när jag tittar in i skärmen och ett helt bedrövat mejl stirrar tillbaka. Det är daterat till den 5:e februari 2018, och det ger en inblick i svensk fotbolls mest ilskna rum.

Anders Nordén, kanslichef på Gestriklands Fotbollförbund, har skickat det till ett par kolleger.

undefined

Utdrag från Anders Nordéns mejl.

Han verkar lika orolig som många andra. En djup spricka har uppstått: Tre distrikt vägrar delta på det så kallade utvecklingslägret, tidigare kallat elitlägret, i Halmstad, där Sveriges bästa 15-åringar samlas varje sommar. Hallands FF, Västergötlands FF och Skånes FF bojkottar det som en protest mot selektering i tidig ålder. De lutar sig mot forskningsresultat – men de tycker inte att de får gehör.

Reaktionerna är starka. Vissa föreslår att bestraffningar ska utfärdas. Hallands FF skickar skrivelser till fotbollsförbundet med klagomål om mötesanteckningar som försvunnit. Om några månader ska det bli värre: Pia Sundhage ska anklaga de tre distrikten för att vara “illojala” och struntar sedan i att ta ut spelare från dem när hon väljer sitt F15-landslag.

I svensk fotbolls kulisser pågår ett krig, och det handlar om en gräns: När är det lek, och när är det allvar?

Om de stora klubbarna drar åt olika håll i frågor om selektering och tidig elitsatsning, har samma avvägning blivit ett huvudämne i fotbollens politiska korridorer – och alla är arga.

 

LÄS MER: DEL 1: Talangerna rangordnas och ratas – som barn. 

 

•••

Silver i OS 2016 för damerna. Kvartsfinal i VM 2018 för herrarna. Dessutom firar svenska ungdomslandslag framgångar som aldrig förr. Herrarnas U21-landslag missade förvisso EM 2019 efter sin förlust mot Belgien i oktober, men har gått till två raka turneringar dessförinnan och vann ett guld 2015, samma år som F19-landslaget vann EM. P19-landslaget gick till EM för första gången 2017, P96-landslaget tog sig till både EM och VM för 17-åringar.

Det låter inte direkt som om tiden är inne för en stor felsökning vad gäller svensk landslagsfotboll, eller hur?

undefined

Guldlaget från U21-EM 2015.

Foto: CARL SANDIN / BILDBYRÅN

Men det är inte riktigt en felsökning den här frågan handlar om, utan snarare ett vägval. Till vilket pris bedrivs ungdomsfotboll i Sverige? Vem missar man med nuvarande metod? Var hittar man balansen mellan lek och allvar? Och hur skulle fotbollen kunna se ut om man gjorde annorlunda?

6 procent födda sista kvartalet

Graham Potter brukade prata om en “konventionell ram”, en fotboll där spelare med vissa egenskaper uppmuntrades, passade in och slussades fram, men andra inte. Han tog ofta upp Brwa Nouri som exempel, en spelare som ratades av klubbar högre upp men plockades upp av Östersund och blev en av allsvenskans bästa mittfältare.

Som SportExpressen kunde visa i den första delen av den här granskningen är svenska landslagsspelare i huvudsak födda under årets första halva. I våras uppmärksammade Radiosportens Richard Henriksson att bara två av de 100 spelare som tagits ut i de svenska pojklandslagen för spelare födda 1999, 2000 och 2001 var födda under det sista kvartalet. Jag sammanställer själv de 288 spelare som senast togs ut i de senaste landslagen på både herr– och damsidan, från A-landslag ned till 15-åringar.

undefined

77 procent av Sveriges manliga landslagsspelare är födda första halvåret, 40 procent redan första kvartalet. Försvinnande få – ynka 6 procent – är födda sista kvartalet. På damsidan har statistiken likheter men är inte lika extrem: 61 procent är födda första halvan av året, 16 procent sista kvartalet.

Att det ser ut så här, vilket också konstateras i den tidigare publiceringen, är ingen överraskning, det gör det i många länder och har gjort ganska länge. En hel del forskning har dessutom gjorts på fenomenet ”relativ ålderseffekt”, ett begrepp som beskriver en snedfördelning som syns inom många områden, även utanför idrottens värld: Personer som är födda tidigt på året gynnas av sin tidiga mognad i många avseenden i många olika sammanhang.

undefined

Arkivbild från elitlägret i Halmstad 2015.

Foto: ROBERT BOMAN/BILDBYRÅN

 

•••

Det finns en annan viktig punkt i den unga fotbollsspelarens liv: Enligt Svenska fotbollförbundets siffror inträffar det stora tappet av spelare när barn och ungdomar är 12-13 år. I den senaste mätningen från 2017, som SportExpressen tittat på, sjönk antalet utövare från 32 053 till 23 604 inom det tidsspannet.

Det är siffror som föder ännu fler frågetecken.

Det är ju enkelt att vinna matcher med stora spelare när man är barn

Jag frågar idrottspsykologen Johan Fallby, som bland annat arbetat för SvFF, Djurgården och FC Köpenhamn, vad han tänker om eventuella konsekvenser av “relativ ålderseffekt” på svensk fotboll.

– Man glömmer hälften. Jag vet inte med säkerhet, och detta borde du egentligen fråga en duktig fotbollstränare, men om man tar de fysiskt och kognitivt, socialt mest utvecklade spelarna tidigt kan det möjligen ge en mer likriktad fotboll, en mer fysisk fotboll som spelas tidigt. Det är ju enkelt att vinna matcher med stora spelare när man är barn. De lagen som är framgångsrika i unga åldrar har ju ofta stora spelare. Det blir enklare fotboll. Det är enkelt att spela sig tidiga framgångar så, säger han.

undefined

Johan Fallby

Foto: MARCUS ERICSSON / BILDBYRÅN

Fallby nämner flera orsaker till att det ser ut som det gör i Sverige. Han pratar om kommersialiseringen av fotbollen, om stora klubbar som elitsatsar och selekterar tidigt, men han ställer sig även frågande till den nuvarande utformningen av SvFF:s utvecklingsläger i Halmstad.

– Jag tror inte att det finns en lösning som passar hela landet. Jag är väldigt tveksam till den funktion som det har i dag, säger han.

– Det finns så mycket bra forskning, bra och goda exempel. Jag har stor respekt för de tre distrikten som har visat att de inte vill ha varit med. Man borde ha en saklig, icke-känslomässig diskussion om vad som är bäst för svensk fotboll.

 

•••

Finns det en sådan? Jag vet inte vad jag ska kalla det som framträder när jag börjar fråga runt i ämnet. 

Det påminner om en diskussion, eller debatt, men nog är den känslomässig.

I somras skulle Pia Sundhage i sin nya roll som förbundskapten för svenska ungdomslandslag ta ut sin första trupp bland flickor födda 2003, 15-åringarna. På damsidan, precis som herrsidan, plockas 15-åringarna från ett läger i Halmstad som förbundet arrangerat för flickor varje sommar sedan 1981, för pojkar sedan 1956. Det har länge hetat ”Elitlägret” men kallas numera ”Utvecklingslägret”.

undefined

Pia Sundhage.

Foto: CARL SANDIN / BILDBYRÅN

Svensk fotboll är uppdelat i 24 distrikt. Till lägret samlar varje distrikt ”de 16 spelarna som hunnit längst i sin utveckling”, enligt förbundet. Men när Sundhage skulle ta ut sitt lag var det inte som vanligt. För första gången hade inte alla 24 distrikt skickat sina spelare: Västergötland, Skåne och Halland ville inte vara med.

När F15-landslaget väl plockades ihop var Sundhage kritisk. Hon gick till öppet angrepp på de tre uteblivna distrikten och anklagade dessa för att inte vara ”lojala med förbundet”.

– Jag ser det som att jag väljer spelare från de som har tagit sig till Halmstad. Jag vet alltså inte vad som finns i Västergötland, Skåne och Halland. Vem ska jag plocka ut och vad ska jag jämföra med?, sade hon till GP.

– Vi kollade på utvecklingslägret och så tog vi de bästa spelarna därifrån. Det är uppenbarligen tre distrikt som inte är lojala med förbundet, vilket jag personligen tycker är konstigt.

Bakgrunden till de tre distriktens beslut är en konflikt som går många år tillbaka.

Motstånd mot lägret i Halmstad hänger nära ihop med kritik av selektering bland barn- och ungdomar. En av de ivrigaste kritikerna har varit Tomas Peterson, professor vid Malmö högskola, som undersökt både lägret i sig, pojk- och flicklandslag och under en lång tid dragit paralleller till den snedvridna fördelningen vad gäller födelsedatum som presenteras ovan. Peterson har till och med sagt att han tror att “hälften av alla svenska talanger faller bort” som en konsekvens av selektering.

I maj 2017 publicerade magasinet Offside ett reportage om elitsatsningar efter att förbundet skrotat resultaträkning för barn upp till tolv år. Både Petersons teser och Umeåforskarna Andreas Stenling och Stefan Holmström – som också är motståndare till lägret – lyftes fram.

 

•••

Det var just den forskningens indikationer på hur selektering påverkar barn och ungdomar som fick Johan Johqvist, ordförande i Hallands FF från 2012 fram till förra året, att bli en av Sveriges mest högljudda röster i frågan.

– Vi såg snedfördelningen av födelsedatum och frågade oss: Gör vi rätt? Vi började titta på elitlägren och vad forskningen sa i frågan. När vi hade på fötterna skickade vi en sammanställning till SvFF med alla forskningsresultat vi hade samlat ihop. Vi frågade varför vi fortsatte göra så här? Sverige har gjort på samma sätt sedan 1956 på herrsidan och 1981 på damsidan utan att utvärdera det, säger Johqvist.

Enligt studier och forskning går det inte att identifiera elitspelare så tidigt

I Skånes FF frågade man sig samma sak. När Claes Ohlsson, före detta ordförande i Helsingborgs IF, blev ordförande började man föra ett resonemang med Hallands FF. Tillsammans gick man till förbundet och bad om en utredning av frågan.

– Vi vill bredda verksamheten och fånga upp fler spelare som utvecklas senare. I den gamla strukturen behöver vi selektera bort spelare redan när de är 13 år för att hinna få fram 16 pojkar och flickor som vi kan skicka på Halmstadlägret. Enligt studier och forskning går det inte att identifiera elitspelare så tidigt. Det ser man även på utvärderingar från Halmstad. De spelarna byts ut och det är väldigt få som når elitfotbollen, trots resurserna de får, säger Ohlsson.

– Det är inte rimligt, utifrån vårt uppdrag, att vi ska selektera ned så många spelare till 16 personer när vi vet att många av spelarna blommar ut senare. Vi kan heller inte jobba på samma sätt som exempelvis Gotland eller Dalsland. 16 spelare där är en betydligt högre andel. Det som är så fel är att vi har kanske 2 500 ungdomar, men ska ta fram 32 spelare?

Även Västergötland ställde sig frågande till poängen med syftet med utvecklingslägret.

Johan Johqvist menar att man inte fick tillräckliga svar.

– Vad är syftet med lägret? Vi började ställa den frågan till Svenska fotbollförbundet. Vi har fortfarande inte fått svar, inte mer än att det är en manifestation för svensk fotboll där vi ”går tillsammans”. Skulle det vara de bästa 15-åringarna per distrikt? För 24 distrikt? Det är ju bullshit, säger han.

undefined

Foto: BILDBYRÅN

 

•••

Svenska fotbollförbundet bestämmer sig för en översyn. Man sjösätter två olika projekt, ett som ska titta på pojksidan, ett som ska titta på flickfotbollen. Utvärderingen sköts sedan av något som ska kallas ”Fotbollsgruppen” och leds av Norrbotten FF:s ordförande Jörgen Eriksson, med hjälp av bland annat Claes Eriksson, utbildningsansvarig på SvFF.

Ut på andra sidan kommer ett strategidokument som heter “Spelarutbildning – En helhet”, där SvFF bland annat tar ställning mot selektering bland ungdomar under 15 år. “Elitlägret” byter samtidigt namn till “Utvecklingslägret”, men behålls i samma form och gäller fortfarande för 15-åringar. P15-landslagen kompletteras med något som kallas “Future Team” för att fånga upp spelare som inte är lika fysiskt mogna. 

Efterlyste ”pojkkroppar” i mejl

Men när SvFF ska berätta om initiativet skickar man ut ett mejl till distrikten där man frågar efter spelare med “pojkkroppar”.

Man möter hård kritik och tvingas snart be om ursäkt.

"Vi beklagar dessa ordval, och förstår att de har väckt reaktioner. De spelare som kan vara aktuella för future team har en sen fysisk, muskulär utveckling för sin ålder. Det är så vi borde ha uttryckt oss", skriver SvFF på sin hemsida.

Ett gäng förändringar träder i kraft – men i Halland, Skåne och Västergötland är man inte speciellt imponerade.

SvFF har bland annat kallat till ett möte med en arbetsgrupp där forskare och representanter från olika distrikt fått möjlighet att diskutera frågan om ett läger för 15-åringar eller om åldern ska höjas till 16. Hallands FF upplever att deras invändningar överhuvudtaget inte noteras och skickar en skrivelse till SvFF med klagomål.

Rädslan bottnar till viss del i en märklig lojalitet

Johan Johqvists efterträdare som ordförande i Hallands FF, Cristel Brorsson, som varit del av Hallands FF under lång tid, ställer sig tveksam till processen.

– Man tog inte hänsyn till vår input vad gäller 15-åringarna när man tog fram sitt underlag, det stämmer. Det gjorde man inte. Det är därför vi inte hakar på den delen. Det här verkar ha blivit väldigt personligt och vinklat på Johan Johqvist, men jag har varit med i Hallands FF hela tiden. Det fanns ingen forskning på området förut, men det gör det nu, säger hon.

Ni anser inte att Future Team åtgärdar problemet med bortfall av spelare som utvecklas senare?

– Nej, man selekterar fortfarande bland 15-åringar. Man kommer inte åt problemet. Det har varit låsta positioner, man har inte vetat hur man ska hantera det. Det finns distrikt som tycker att vi gör helt fel – medan andra vill låta oss prova något annat. Nu kan man säga att förbundet har öppnat för samtal med oss. Det tycker vi är positivt.

I ett mejl till SportExpressen skriver Johan Johqvist:

“Jag ser detta som en totalt utebliven process där oliktänkande ska vara tysta eller tycka som de som driver denna fråga. Det finns, upplever jag, en rädsla att tycka annorlunda eller olika. Den rädslan bottnar till viss del i en märklig lojalitet. Man verkar vara ute efter en titel, ett uppdrag eller en tenniströja snarare än att adressera faktiska problem."

 

•••

“Svensk fotboll ska hålla ihop!”. 

Så lyder en av slutsatserna från SvFF-dokumenten från processen som SportExpressen har tagit del av. Just detta, att tre förbund inte visar sig lojala mot samma metod som övriga distrikt, verkar irritera många, inte bara Pia Sundhage.

Kort efter att Skåne, Västergötland och Halland har meddelat att man inte skickar några spelare till lägret i Halmstad kommer ett mejl från Jörgen Eriksson, ordförande i Norrbottens FF, till ett antal andra distrikt. 

Han vill diskutera “vettiga konsekvenser” för de tre avhopparna.

undefined

Jörgen Erikssons mejl.

I svaret från Gästriklands kanslichef, Anders Nordén, framträder mer oro och irritation. Sommaren 2018 följer även Pia Sundhages beslut att strunta i spelare från Skåne när hon tog ut sitt landslag.

– Jag förstår inte den här reaktionen. Vi bjöd in representanter, däribland Pia Sundhage, till att titta på våra spelare i vårt numera kraftigt utökade läger för 15 åringarna. De valde att inte komma. Det ska vara ett samarbete, det finns spelarutvecklare som följer spelare i distrikten. Jag förstår inte Pias argument, säger Claes Ohlsson.

Här är det enkelt att haja till.

Bestraffningar och bojkott av spelare från vissa delar av landet. Hur kan det här ämnet leda till så mycket osämja?

Hur ska jag göra i Hälsingland? Ska jag åka dit också? Så fungerar det inte

När jag får tag i Pia Sundhage står hon fast vid sin förklaring.

– Den som förlorar är spelaren. När jag var 15 år och spelade min första landskamp fick jag en känsla av att vara i ett omklädningsrum med de bästa spelarna. Skitsamma vad som händer fem år senare, men att få vara med de bästa och spränga gränser, den miljön har stor betydelse. Därför tycker jag att det är viktigt att man är lojal och tar ett samlat grepp om det här.

Skånes FF menar att du och ni var inbjudna för att titta på spelare.

– Hur ska jag göra i Hälsingland? Ska jag åka dit också? Så fungerar det inte. Vi har spelarutvecklare ute i landet. Man har tagit ett beslut på SvFF. Det som händer om man inte är lojal mot det, det är att sådana som du ringer till mig. Det är orättvist.

– Sakfrågan är däremot spännande, att man tycker att selekteringen sker för tidigt. Det kan mycket väl stämma. Men ska vi då skilja på pojkar och flickor? Flickor mognar tidigare, fysiskt, socialt och emotionellt, säger hon.

 

•••

Claes Eriksson, spelarutbildningsansvarig på förbundet och en av de drivande i Fotbollsgruppen, tycker att lägret i Halmstad har fått “alldeles för stor medial betydelse”.

– Syftena med det är flera. Det är att skapa ett underlag för det första landslaget. Det är att stimulera spelare som just nu är långt fram i sin utveckling, ut i Sveriges alla hörn, säger han.

Men de här distrikten menar att de måste påbörja selekteringsprocessen redan bland 12-åringar, att det är stora distrikt som inte kan jobba på samma sätt som till exempel Gotland eller Dalsland.

– Börjar man selektera bland 12-åringar får man göra det bättre. Och rätt. Det finns de som klarar av det. Stockholms FF klarar det utmärkt, det är 20 procent av svensk fotboll. Det minsta distriktet, Gotland, klarar det. Uppland, Västmanland och Örebro också. Så var ligger problematiken?

De här distrikten menar också att man kom med forskningsunderlag som man bad er titta på, men att det inte togs hänsyn till detta. Det är därför de vill gå en annan väg.

– Vi var en grupp som tittade. De fick komma till tals. De har fått möjlighet att presentera sina tankar och idéer. Min uppfattning är att det inte finns någon forskning som tyder på att det här skulle göra att fotbollsspelare slutar spela. Det finns ingen forskning på det. Men känner de sig inte hörda bör du vända dig till Jörgen Eriksson.

undefined

Claes Eriksson

Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Samtidigt tar han tydligt avstånd från selektering i ung ålder.

– Den starka selekteringskulturen vad gäller barnidrott är förkastlig. Ingen gynnas av det. Barnidrott är upp till 12 år. Ett landslags underlag startar ju först vid 15 års ålder. Men det är i klubbarna som den stora verksamheten sker. Är det snedfördelat där kommer landslagsverksamheten också att bli det, säger han.

Jag ställer frågan till Jörgen Eriksson.

– Vi vet inte om den forskningen de framhållit är så relevant på svensk ungdomsfotboll. Vi har inte sagt att den är felaktig. Men vi har ju själva startat upp ett forskningsprojekt vid Umeå Universitet tillsammans med Peter Brusvik (utbildningsresurs på förbundet, red. anmn.) för att få ett svenskt perspektiv. Vi har inte försökt trycka undan något eller inte låta någon komma till tals. Att man inte tycker likadant? Så ser ju livet ut, invänder han.

När det gäller förslag om bestraffningar slår han först ifrån sig.

– Jag kommer inte ihåg att jag har frågat de andra distrikten någon typ av konsekvenser. Däremot har vi distriktsanslaget som kräver en del motprestationer, bland annat att man ska medverka vid utvecklingsläger. De andra distrikten har inte varit på krigsstigen. Det tycker jag inte. De har varit mer oroliga över att de här tre inte är med.

Men jag har ju ett mejl framför mig här där du frågar efter “vettiga konsekvenser för distrikten som uteblir” eller om det “bara ska få passera”. Det kan lätt uppfattas som en bestraffning.

– Det kan jag köpa. Det är säkert ingen bra formulering.

 

•••

Finns det en lösning i sikte? Jag vet inte.

Sommaren 2018 är konflikten på väg att spåra ur. Förbundsstyrelsen ger generalsekreterare Håkan Sjöstrand i uppdrag att försöka lappa ihop saker och ting.

– Det var ett tydligt uppdrag: Försök få någon form av samsyn. Någon sorts samordning, minns han.

För att splittringen varit så stor?

– Vi kan ju enkelt konstatera att situationen som är nu inte är bra. Det här lägret har funnits sedan 1950-talet. Mitt uppdrag är att göra en utvärdering av det och ta fram underlag för beslut om hur ett framtida genomförande ska se ut.

– Oavsett om vi ska ut ett landslag eller klubblag måste vi hitta ett sätt att stimulera de som kommit långt och vill något extra samtidigt som alla får vara med. Det är en utmaning att hitta den balansen, säger Sjöstrand.

Vi är alla överens om att situationen vi har nu inte är bra

En del i uppdraget: Att följa en forskningsstudie som SvFF bedriver vid Umeå Universitet – och en annan, som initierats av Johan Johqvist och genomförs på uppmaning av de avhoppade distrikten: Västergötland, Skåne och Halland.

Du ska bevaka en forsknings-battle alltså?

– Det har tagits ett initiativ av de tre distrikten som vill titta på varför man fortsätter eller slutar spela fotboll. Det kommer en forskningsstudie. Det arbetet kommer vi att vara involverade i, vi behöver fånga det ur ett riksperspektiv, säger Sjöstrand.

Men hur blir det på lägret 2019? Enligt Sjöstrand kommer Svenska fotbollförbundet att på egen hand plocka spelare från Halland, Skåne och Västergötland till utvecklingslägret.

– Ja, i form av en princip om lika behandling. Vi kommer även att ha ett uppsamlingsläger för ett antal spelare under första kvartalet 2019, säger han.

Medan Sjöstrand förklarar slås jag av samma undrande tanke igen: Varför blir alla så arga på det här?

Sjöstrand suckar tungt.

– Det drar en hel del energi. Vi måste kunna ha olika uppfattningar, men vi måste kunna kompromissa. Vi är alla överens om att situationen vi har nu inte är bra.

 

LÄS MER: DEL 1: Talangerna rangordnas och ratas – som barn.