Ekonomernas dom – när skräcksiffrorna granskas • Del 2: Vad händer när pengarna tar slut?

”Då kommer vi att ha cirka 3 000 arbetslösa spelare”

Allsvenskan är nere för räkning.

Även om serien kan börja i juni, även om publiken gör comeback i september: 

Alla klubbar utom en kan stå inför konkurshot.

Det är domen när flera ekonomer synar coronakrisens siffror.

SportExpressen kartlägger svensk fotbolls historiska kris i tre delar.

Del 2: Vad händer när pengarna tar slut?

Text: Noa Bachner
Publicerad 29 apr 2020 kl 04.04

Permitteringar, Swish-kampanjer, biljetter till matcher som inte spelas – åtgärderna för att bromsa den ekonomiska kraschen i svensk fotboll har duggat tätt under mars och april månad. Injektionerna har varit många och initiativen värmande.

Men hur länge går det att hålla sig flytande med hjälp av insamlingar?

Hur många matcher kan man sälja biljetter till utan att det finns någon läktare att sitta på?

Desto djupare man färdas in i krisen, desto mindre hjälper det att släcka bränder, och desto mer skrämmande blir omfattningen av coronapandemins ekonomiska konsekvenser.

undefined

Dennis Andersson, generaldirektör för Gothia Cup, berättar att turneringen ställs in i år.

Foto: ADAM IHSE/TT / TT NYHETSBYRÅN

Är det ren och skär alarmism att tala om ett existentiellt hot riktat mot svensk elitfotboll?

En kollapsad transfermarknad och svår lågkonjunktur puttrar i bakgrunden. Allsvenskans klubbar läcker på flera håll samtidigt. Det är svårt att överblicka storleken på skadeverkningarna, både på kort och på lång sikt. 

SportExpressen kan nu presentera två uppskattningar av det som väntar. Till vår hjälp har vi tagit Kristof Vogel, som driver den välrenommerade fotbollsekonomiska bloggen ”Osynliga handen”, och EY:s revisorer Mikael Bergsten och Carlos Esterling, som är författare av revisionsbyråns årliga rapport ”Hur mår svensk elitfotboll?”, på uppdrag av Svensk Elitfotboll.

Slutsatserna? 

Det hela beskrivs bättre med siffror än bokstäver, men när vi är klara drar Kristof Vogel situationen till sin spets.

– Det går inte att spela allsvenskan om det bara finns fyra klubbar kvar.

***

Alltså, det kommer inte finnas några pengar där ute.

För att förstå vad som väntar svensk fotboll måste man dels förstå vad som väntar europeisk fotboll, men även resten av samhället.

Den uppstannade ekonomin gör att problemen hopar sig nationellt som internationellt. Många företag går redan på knäna. På morgonen den 23:e april släppte Konjunkturinstitutet Barometerindikatorn, en rapport som kommer en gång i månaden och ger en bild av det aktuella konjunkturläget i Sverige. 

Nedgången på 34 procentenheter var den största som någonsin uppmätts. Alla näringslivets sektorer som undersöktes bidrog till den dystra lägesbilden, och det är bara ett av många mått som indikerar vart vi är på väg. Omfattande arbetslöshet är ett annat.

undefined

Finansminister Magdalena Andersson under en pressträff med anledning av covid-19.

Foto: JESSICA GOW/TT / TT NYHETSBYRÅN

Hur slår tvärniten mot fotbollen?

Den spanska ligan har aviserat planer på ett ungefär 5,4 miljarder stort räddningspaket till klubbarna i sina två högsta ligor. I Tyskland säger Deutsche Fussball Ligas vd Christian Steifel att hela fotbollsetablissemangets kollaps måste undvikas. Man har upprättat en solidaritetsfond där pengar ska fördelas från ett antal förmögna klubbar och strösslas över seriesystemet. 

Det engelska förbundets ordförande Greg Clarke talar om samma scenario.

”Fotbollen står inför ekonomiska utmaningar bortom makthavarnas vildaste fantasi”, skriver han i ett öppet brev.

En rapport från revisionsbyrån KPMG talar om att Europas fem stora ligor står inför förluster på 44 miljarder kronor om säsongen 2019/20 inte kan spelas klart, vilket nu är fallet i både Holland och Belgien. Även om så blir fallet blir intäktsbortfallet gigantiskt.

– Alltså, det kommer inte finnas några pengar där ute, säger Kristof Vogel. 

– Tänk att de europeiska klubbarna har tappat all lösbiljettförsäljning under sitt sista kvartal nu. Ett annat problem: Om en månad börjar de vanligtvis sälja säsongskort till nästa säsong. Just nu finns det ju ingen produkt att sälja. Det pratas om tomma läktare i Europa hela hösten. Det rör sig säkert om mellan totalt fem och tio miljarder kronor i uteblivna kassaflöden under sommaren. 

***

Vad kommer att hända med svenska fotbollsklubbar?

I del 1 av den här serien kunde SportExpressen berätta om ödesdatumen som blir avgörande för bland annat tv-avtalet – men rättigheten som Discovery betalat flera miljarder för utgör endast 11 procent av seriens totala intäkter per säsong. De pengar som kan gå förlorade från den källan är bara toppen av ett isberg om man blickar framåt.

För att göra en riskanalys av hela den svenska fotbollsekonomin bollar jag upp ett scenario till både Kristof Vogel och EY:s revisoerer Mikael Bergsten och Carlos Esterling, som i aprils början gav ut rapporten ”Hur mår svensk elitfotboll?”. 

En ensam supporter utanför Tele 2 arena när Hammarby spelar internmatch under coronakrisen.

Foto: MAXIM THORE / BILDBYRÅN

Foto: JOHANNA LUNDBERG / BILDBYRÅN

Scenariot går i grund och botten ut på en övergripande frågeställning: Hur mycket kan intäkterna falla utan att klubbar går omkull?

Jag får tillbaka två analyser, en från EY och en från Vogel.

”Alla utom en klubb kan stå inför konkurshot”

EY är ett brittiskt-amerikanskt revisionsbolag med säte i många länder. Bolagets svenska avdelning har sedan ett par år tillbaka ett samarbete med Svensk Elitfotboll där man presenterar rapporter om fotbollens ekonomiska tillstånd och verksamheternas samhällsnytta.

I 2020:s upplaga av ”Hur mår svensk elitfotboll?” presenteras hela allsvenskans intäktskaka enligt följande:

* Tv-rättigheter: 11 procent

* Entrébiljetter: 21 procent

* Reklam- och sponsring: 23 procent

* Övrigt: 45 procent

Från Carlos Esterling och Mikael Bergsten får jag en analys baserad på ett antal antaganden om hur dessa intäktsströmmar förändras. De tittar främst på hur klubbarnas eget kapital kan komma att påverkas under 2020:

* De allsvenska klubbarna har vid årets början 892 miljoner kronor i eget kapital. Med nuvarande kostnadsbild förändras detta under året enligt följande:

* Publiken återvänder till de allsvenska arenorna i september. Lagen spelar sju hemmamatcher med publik denna säsong, en minskning på 53 procent. I analysen är hänsyn även tagen till att publiksnitten troligen är lägre på de matcherna än gångna säsongen.

* 30 procent av reklam och sponsring bortfaller till följd av den ekonomiska effekt krisen har på näringslivet.

* 50 procent av intäkterna från ”Övrig omsättning” försvinner då evenemang och kringförsäljning på matcher försvinner.

* Spelarförsäljningar äger rum till ett 80 procent lägre belopp än tidigare år. Detta baserat på de signaler EY får från den internationella marknaden samt att det pressade läget kan tvinga svenska klubbar att sälja till underpriser.

De nya centrala avtalen (Unibet och Discovery) vad gäller sponsring och tv-rättigheter utgår från tidigare nivåer, alltså ingen förändring. Detta för att det är ”osäkert hur den uppkomna situationen är reglerad och hur det kan påverka”. EY hänvisar till situationen i Frankrike där utbetalningar skjuts på tiden och ”tror inte att det kommer påverka årets balansräkning förutsatt att hela säsongen spelas”. Uppskjutna matcher påverkar däremot likviditeten, något man inte beaktar i analysen.

Konsekvenserna av detta blir blodiga och visar på behov av extrema besparingsåtgärder i allsvenskan.

Grafen nedan visar hur intäktsbortfallen skulle slå mot klubbarnas gemensamma egna kapital förutsatt att kostnadskostymen förblir densamma

Det är den europeiska fotbollens och allsvenskans största ekonomiska kris någonsin.

Grafen visar hur eget kapital subtraheras med den intäktsström stapeln avser. Den ska utläsas såsom att klubbarna har 566 miljoner kronor i aggregerat eget kapital efter att de minskade intäkterna från entrébiljetter, reklam och sponsring och tv-rättigheter är subtraherade.

Därefter subtraheras intäkter från övrig omsättning – Uefa-ersättningar och egna arrangemang som exempelvis BK Häckens Gothia Cup – och spelarförsäljningar.

undefined

EY:s analys av hur det allsvenska kollektivets egna kapital förändras av tappade intäkter.

Illustration: Grafik: Helen Rasmusen / Källa: EY

Hur intäktsbortfallen slår mot klubbarna skiljer sig eftersom de är olika känsliga beroende på vilken intäktsström som påverkas. 

EY kommer till följande slutsatser utifrån nuvarande kostnadsbilder och intäktssammansättning:

undefined

EY:s analys av hur allsvenska klubbarna påverkas av coronakrisen.

Foto: Grafik: Helen Rasmusen / Källa: EY

”I ”Hur mår svensk elitfotboll?” gjorde vi, med hänvisning till till Folkhälsomyndighetens förbud mot större publika sammankomster, en riskanalys för att visa hur ett bortfall av publik påverkar de allsvenska klubbarnas ekonomi. Den visade att nio av de 15 undersökta klubbarna inte skulle klara en hel säsong utan publikintäkter utan att få negativt eget kapital”, skriver Bergsten och Esterling i en kommentar.

”Här har vi inkluderat fler intäktsströmmar. Detta för att den utveckling vi sett inom fotbollen blivit än mer allvarlig. Resultatet är inte helt oväntat mer negativt. 14 av 15 klubbar i analysen skulle enligt vårt scenario uppvisa negativt eget kapital om de besitter den kostnadskostym de nuvarande bär. När sista omgången skall spelas av allsvenskan 2020 är det endast Malmö FF som står stadigt med ett positivt eget kapital. Övriga klubbar från 2019:s allsvenska upplaga kan komma att stå inför konkurs om inte det tillkommer kapitaltillskott från ägare, privatpersoner med klubbhjärtan, sponsorer, centrala partners eller dylikt.”

Hammarby, vars egna kapital drabbas väldigt hårt enligt EY:s beräkningar, är dock inte oroliga för så pass stora konsekvenser, säger klubbens vd Henrik Kindlund.

undefined

Henrik Kindlund, Hammarbys vd.

Foto: ANDREAS L ERIKSSON / BILDBYRÅN

– Det kommer inte att hända. Det man måste ha med sig in i det här är bland annat att vi har stora kostnader på matchdagar i form av arenahyra och säkerhetsorganisation. Vi har vidtagit en mängd åtgärder och kommer att vidta ännu fler åtgärder. Vi kommer inte att göra en förlust på 100 miljoner kronor. Det kommer inte att hända, säger han.

– Intäktsanalysen kan man göra, men resultat och kapital kan man inte säga mycket om. Vi planerar för spelarförsäljningar på max två miljoner kronor för resten av året. En stor del av värdet på våra sponsoravtal är aktivering i form av exponering. Risken på sponsorsidan är mer att företag går i konkurs, sponsorer till svensk fotboll kan gå under. Men de flesta sponsorer vi har har varit med oss hur länge som helst. De vill inte se Hammarby gå i konkurs. Nu är det en kinesisk fladdermus som har ställt till det, inte en dålig affärsmodell eller inkompetens. Våra sponsorer förstår det och vill vara med oss på resan tillbaka.

Kindlund är samtidigt tydlig med att situationen är allvarlig.

– Det är den europeiska fotbollens och allsvenskans största ekonomiska kris någonsin. Förhoppningsvis kommer alla klubbar levande ur det här, men det blir tufft för alla. Oss också. Stora intäkter försvinner. Kassaflödesfrågan har vi redan diskuterat i Sef. I oktober-november kommer det att vara tomt på kistbotten hos de allra flesta klubbarna i allsvenskan och superettan. Många kommer att behöva låna pengar. Sannolikt vi också. 

”Blir likviditetskris hos majoriteten av klubbarna”

Kristof Vogel har analyserat och kommenterat fotbollens ekonomiska utveckling på sin blogg ”Osynliga handen” i många år, i synnerhet svenska klubbars.

Vogels analys bedömer effekterna på kassaflödet. Han utgår från 2019:s rörelseresultat för det allsvenska kollektivet. Det negativa kassaflödet hamnade då på 300 miljoner kronor, ett resultat som inte tar hänsyn till spelarförsäljningar och avskrivningar.

I sin analys av säsongen 2020 och coronakrisens effekt räknar Vogel på ett scenario där rörelseresultatet blir detsamma, minus 300 miljoner kronor, men där ett antal antaganden från mig adderas: Tv-avtalet faller med 20 procent, publiken uteblir från läktarna ”under en längre period” och intäkterna från sponsorer och reklam minskar med 30 procent. Dessutom försvinner stora summor i spelarförsäljningar.

Det ger följande konsekvenser enligt honom:

* Totalt 80 miljoner kronor i missade publikintäkter

* Totalt 90 miljoner kronor i missade sponsorintäkter

* Totalt 80 miljoner kronor i uteblivna tv-intäkter

Sammanlagt får allsvenskan då ett negativt rörelseresultat på ytterligare 250 miljoner kronor, totalt 550 miljoner kronor.

Summan kan dock mildras av ett antal aspekter:

* Spelarförsäljningar uppgår till 100 miljoner kronor för hela 2020. Vinterförsäljningarna av Marcus Danielson (Djurgården), Nikola Djurdjic (Hammarby) och Simon Skrabb (IFK Norrköping), som sammalagt uppgick till ca 60 miljoner kronor, ingår i den summan.

* 70 miljoner kronor kan sparas genom uteblivna värvningar (sign-on-bonusar)

* 70 miljoner kronor kan sparas genom permitteringar (Vogels preliminära uppskattning är att man kan spara ca 47 miljoner kronor på spelarnas kontrakt, 23 miljoner kronor på övrig personal)

* 50 miljoner i tv-pengar som kan ha tagits upp i resultaträkningen för 2019 när klubbarna medvetet ökade sina kostnader tack vare vetskapen om ökade tv-intäkter från och med 2020.

Sammantaget ger detta ett negativt kassaflöde på totalt 260 miljoner kronor under 2020 för det allsvenska kollektivet.

undefined

Kristof Vogels analys av allsvenskans kassaflöde

Foto: Kristof Vogel / Grafik: Helen Rasmusen

Worst-case-scenariot är däremot som en tsunami som drar över mer eller mindre allt.

Det finns samtidigt ett antal stora osäkerhetsfaktorer som bör tas i beaktning för detta scenario:

* Det allsvenska klubbkollektivet har i närheten av 80 miljoner kronor i fordringar från utländska klubbar. Vogel bedömer dessa som ”osäkra” i nuläget.

* Publikintäkterna kan med stor sannolikhet falla med långt mer än 80 miljoner kronor.

* Tv-avtalet kan komma att betalas ut till fullo.

* Spelarförsäljningar på ytterligare 40 miljoner kronor är en lika hoppfull som osäker prognos.

Vad betyder ett scenario av den här sorten för klubbarna?

– Många, majoriteten, kommer under året att drabbas av ett akut likviditetsbehov. Det betyder att klubbarna behöver få in pengar för att kunna betala sina räkningar samt löner till spelare och övriga anställda. Blir det en mild kris kan klubbarna kanske hantera det själva med hjälp av olika lokala räddningsinsatser samt finansiärer, men det kommer att bli likviditetskris hos flera klubbar om man inte kan börja spela fotboll inför publik. Minst hälften av klubbarna, säger han.

– Worst-case-scenariot är däremot som en tsunami som drar över mer eller mindre allt. Man har ju permitterat och fått ned ganska stora kostnader under våren, dessutom håller säkert många på så många fakturor de kan. Men du kan inte göra det hur länge som helst. Börjar man spela matcher får man utgifter, säger Kristof Vogel.

Han drar slutsatsen att det vi ser framför oss ska betraktas som en kollektiv kris, inte en som bara drabbar varje klubb enskilt. 

Den 31 december 2019 hade allsvenskans klubbar totalt 440 miljoner kronor i kassan. Malmö FF hade 50 procent av den summa och tillsammans med tre andra klubbar hade man 75 procent av allsvenskans likvida medel. 

De 260 miljoner kronor som krisen enligt detta scenario kan orsaka i negativt kassaflöde är med största sannolikhet mer jämt fördelade än den kollektiva kassan.

– Så allt som allt: Några klubbar kan klara sig, men majoriteten troligen inte. Min analys är att det inte spelar så stor roll vilka fyra, fem eller sex klubbarna det är som klarar av det här. Resten kommer rimligen att dra med sig dem i fallet. Det går inte att spela allsvenskan om det bara finns fyra klubbar kvar. Då blir det här är ett kollektivt problem som kräver en kollektiv lösning, säger han.

***

Om varje klubb i de högsta ligorna under Uefas paraply minskar sina trupper med i snitt fyra spelare har vi ungefär 3 000 arbetslösa spelare i slutändan

Hur skulle en kollektiv lösning se ut? Vem kan finansiera den?

I Tyskland fungerar prognoserna och försöken att starta upp den professionella fotbollen som föregångare till många andra länder. Där har även en solidaritetsfond upprättats.

DFL, den tyska ligan, har satt upp en gemensam kassa där Bayern München, Bayer Leverkusen, Borussia Dortmund och RB Leipzig samlar ihop över 200 miljoner kronor för att hjälpa klubbar längre ned i systemet, men även på damsidan.

I Sverige skulle en liknande lösning behöva se annorlunda ut.

– Den kollektiva lösningen i Sverige behöver inkludera fler intressenter än klubbar och spelare. Till exempel stora sponsorer och partners. En lösning skulle kunna vara en räddningsfond som man finansierar med framtida intäkter från centrala tv-avtal och centrala sponsorer, säger Kristof Vogel.

undefined

Kristof Vogel, som driver bloggen ”Osynliga handen”.

Han tror att det behövs omfattande omförhandlingar av spelarnas kontrakt för att hålla klubbarna vid liv.

– För spelarna är det ju viktigt att allsvenskan och klubbarna finns kvar. Annars blir de arbetslösa. Det är ju inte så att det kommer att finnas jobb i andra ligor. Vanligtvis går ju duktig talang uppåt i näringskedjan, medan pengar går nedåt och finansierar en del av den svagare talangens löner på lägre nivå i systemet. Nu kommer det att bli annorlunda. Klubbarna kommer att minska sina trupper för att minska sina kostnader. Talang kommer att vandra nedåt i näringskedjan i stället. Om varje klubb i de högsta ligorna under Uefas paraply minskar sina trupper med i snitt fyra spelare har vi ungefär 3 000 arbetslösa spelare i slutändan, säger han.

– Spelarna borde med andra ord ha incitament att kollektivt sätta sig ner med klubbkollektivet och förhandla om sina löner och villkor.

Han menar även att både Discovery och Unibet kan ha anledning att allsvenskan lever kvar. 

– Som partners är de inne på första året av en lång relation. Om de fortfarande ser ett värde i den relationen borde de vara en del av den kollektiva lösningen också, säger han. 

– Det här är en mycket komplex diskussion som kräver väldigt mycket från alla. Framför allt kräver det att man börjar planera för det värsta redan nu. Alternativet som jag ser det, och det gäller hela den europeiska fotbollspyramiden, är att den professionella fotbollen konsolideras. Med andra ord skulle vi få färre professionella klubbar än vad som finns i dag. Kanske behöver ligor organiseras annorlunda då, eventuellt över landsgränserna. 

***

Om inte klubbarna och sponsorerna kan lindra effekterna – kan staten?

Idrottsminister Amanda Lind har hittills aviserat ett paket på 500 miljoner kronor som ska gå till hela idrotts-Sverige.

Men EY:s Carlos Esterling och Mikael Bergsten poängterar att krisen i den svenska fotbollsekonomin sträcker sig utanför klubbarnas intressen. 

De menar även att fotbollen med enkelhet kan motivera större stödpaket från staten.

– Fotbollsklubbarnas insatser har ett stort socialt och ekonomiskt värde. Klubbarna gör ett fantastiskt och viktigt arbete inom hållbarhet och samhällsengagemang varje år, inte minst för barn och ungdomar. Då det är just evenemang och publik som är påverkade i störst grad har klubbar med stora sådana intäktsströmmar större känslighet mot ett bortfall. Risken är att klubbarna minskar sina kostnader genom att dra ner på ideella engagemang såsom barnidrott och cuper, säger dem.

- Allsvenskan ser till att Sverige mår bra genom att skapa intäkter till statskassan i form av skatter och avgifter för verksamhet och personal. Under 2019 uppgick detta bidrag till 539 miljoner kronor. Till det kan vi också inkludera den beräkning vi tidigare gjort ”Hur mår svensk elitfotboll?” om fotbollens bidrag till samhället: Det totala uppskattade värdet för Allsvenska fotbollsklubbarnas bidrag, inom områdena hälsa och välbefinnande, inkludering genom sysselsättning samt ideella insatser uppgår till 485 miljoner kronor.

– Därför ser vi det som förödande att låta annars välmående klubbar gå i konkurs. Här kan man sätta regeringens stödpaket till hela idrottsrörelsen på 500 miljoner kronor i relation till den dryga miljarden – lågt räknat – som bara allsvenskan generar i form av skatteintäkter och bidrag till hälsa och välbefinnande.