Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Norska dopingbråket: ”Galet att upphäva”

Foto: JUSSI HELTTUNEN / Ilta-Sanomat
Foto: JUSSI HELTTUNEN / Ilta-Sanomat
Foto: JUSSI HELTTUNEN / Ilta-Sanomat
Jakob Ingebrigtsen.
Foto: VEGARD WIVESTAD GRØTT / BILDBYRÅN
Kåre Geir Lio.
Foto: VEGARD WIVESTAD GRØTT / BILDBYRÅN NORWAY

TOKYO. Familjen Ingebrigtsen och de andra förkämparna fick rätt – efter att ha varit förbjudet i 18 år är nu höghöjdstält tillåtna i Norge på nytt. 

Debatten har dock varit lång och hätsk och stundtals utmynnat i rena dopingbråk. 

– För mig är det så nära en EPO-spruta man kan komma, säger det norska handbollsförbundets president Kåre Geir Lio enligt TV2

Svenske Kalle Berglund, som tidigare använt sig av ett höghöjdtält, är dock tveksam till effekterna. 

– Jag prövade det seriöst några veckor för två-tre år sedan, därefter la jag ner det. Om det gett någon positiv effekt… då har inte jag känt av den, säger han.  

Det var i början av 2021 som debatten tog fart på allvar. Gjert Ingebrigtsen, pappa och tränare till löparbröderna Henrik, Filip och Jakob var en av förespråkarna för att häva förbudet mot höghöjdstält i Norge kort innan sommaren, ett förbud som funnits sedan 2003. 

På sin sida hade de bland andra det norska friidrottsförbundet, ledningen i det norska idrottsförbundet samt dess utövarkommitté och det norska skidskytteförbundet. 

– Huruvida höghöjdstält är en moralisk gråzon eller inte, vi bryr oss inte, säger Ingebrigtsen till NRK.

– Det vi bryr oss om är att det ska vara lika för alla. Vi kan inte ha specialregler för vartenda land i världen. Så länge vi har internationella organ som styr vilka regler som gäller så tycker jag det är fair. 

Han och de på hans sida vann. I slutet på maj röstades det igenom att höghöjdstält, eller annan simulerad höghöjdsträning, på nytt är tillåten i landet. 

Hätsk debatt innan nya avgörandet

Detta efter en lång och hätsk debatt. De värsta belackarna i landet rasar mot att nyttjandet av tälten är att röra sig i en etisk gråzon. 

– En toppidrott med slangar och masker är oacceptabelt och onormalt, säger den världsberömda dopingjägaren Rune Andersson enligt Dagbladet

Andersen menar att brukandet av höghöjdstält uppfyller två av Wadas tre definitioner av doping: den går emot idrottens etiska värden och kan öka prestandan på konstgjort sätt. 

Den norska längdskidåkningskommitténs ledare Torbjörn Skogstad var emot att upphäva förbudet just av etiska skäl. Han menar att användandet av dem skickar fel signaler till barn- och ungdomsidrottare. 

– Vi anser att det är helt galet att upphäva förbudet, för barn och unga kopierar det de ser toppidrottare göra, säger han till NRK

Hårdast i sin kritik är handbollsförbundets president Kåre Geir Lio. 

– För mig är det så nära en EPO-spruta man kan komma utan att faktiskt ta den. Det här handlar om att sätta gränser – om vad idrotten ska stå för, säger han enligt TV2

Gamla norska kritiken mot Finland

Norge var tämligen ensamt i världen om att totalförbjuda höghöjdstält, eller så kallad simulerad höghöjdsträning, när de gjorde det för 18 år sedan. Det är förbjudet i Italien, men italienska utövare kan göra det i ett annat land. En norsk utövare får inte göra det någonstans. 

Det norska idrottsförbundet (NIF) menade när förbudet infördes att användandet av dessa tält var ”passivt tilltag för att uppnå prestationshöjande effekter”. Fram till förbudet hade tälten, precis som i övriga världen, varit fria att användas och gjordes det av bland andra legendaren Björn Dählie. 

Den internationella antidopingbyrån Wada föreslog, mot samma bakgrund som NIF, ett totalförbud mot höghöjdstält 2006. Men förslaget stötte på hård kritik och Wada la ner sitt förslag. 

I Finland har man i flera sporter och i många år använt sig av simulerad höghöjdsträning. 

De skrattar åt de norska kritikerna. 

– Jag fuskar verkligen inte. Sånt snack är obegripligt när det är tillåtet internationellt, säger gångaren Aku Partanen, som använder sig av höghöjdstält, till IltaSanomat. 

– Det är en helt tillåten metod och i toppidrotten gäller: det som inte är förbjudet, det är tillåtet. 

Kalle Berglund har använt sig av höghöjdstält

Den svenske medeldistanslöparen Kalle Berglund har tidigare använt sig av höghöjdstält. 

– Jag har ett, men använder inte det längre. Jag tycker att jag sover för dåligt i det, säger han. 

När du har kört det, har du känt att du fått någon effekt? 

– Det jag har känt är att jag sover för dåligt. Det låter jävligt och man ligger ju i ett tält. Det blir varmt och obehagligt. 

Berglund tror inte att användandet av tälten ger några fördelar, i alla fall inga positiva. 

– Jag vet inte… Som sagt, min erfarenhet är att sömnen påverkas väldigt negativt. Om det gett någon positiv effekt… då har inte jag känt av den. Jag har inte använt mitt så många gånger. Jag prövade det seriöst några veckor för två-tre år sedan, därefter la jag ner det.  

Men vad gör de här tälten då – och ger de en positiv effekt? 

Det tälten ska göra är att simulera träning på hög höjd, något som främjar producerandet av hormonet EPO i kroppen, vilket hjälper syreupptagningsförmågan. Att träna på hög höjd är därför vanligt bland uthållighetsidrottare. 

Enligt den norska vetenskapssajten Forskning.no är det otvivelaktigt så att träning på hög höjd, eller simulerad höghöjdsträning, ger positiv effekt om man ska tävla på hög höjd. Däremot är det mer tvivelaktigt om det ger önskad effekt när man tävlar betydligt färre meter över havet. 

Sajten skriver att de bäst kontrollerade vetenskapliga studierna säger att höghöjdsträning inte ger någon effekt när man tävlar på låg höjd, medan andra studier visar att uthållighetsidrottare får viss positiv effekt. Dock ”bara” att jämföra med en vanlig formtopp. 

Så planerar norrmännen att använda höghöjdstält

Så, nu när norrmännen får lov att använda sig av höghöjdstält – kommer de göra det? I många fall ja, men antagligen inte till OS. 

Henrik Ingebrigtsen, som var en av förespråkarna, ska börja först till hösten. Han menar att det inte är rätt läge att införa något nytt i träningsvardagen just nu. 

– Till hösten börjar jag. Just nu är det tillräckligt för mig att hålla mig till planen säger han till NTB.

Inte heller längdskidåkarna, som har en OS-säsong som väntar, kommer att använda dem nu. Therese Johaug vill inte experimentera inför ett stort mästerskap. 

– Sju månader innan OS känner det ganska inaktuellt att börja med höghöjdstält. Jag vet inte hur kroppen kommer att reagera på det, även om jag upplever att jag får en boost när jag tränar på hög höjd, säger hon till Aftenposten


GUIDE: OS dag för dag – här är hela programmet 

LÄS MER: Jessica Almenäs om OS-jobbet, familjelivet och influencer-inkomsten 

LÄS MER: ”Antisex-sängarna” ska stoppa samlagen på OS