Det är prispallsceremoni på damernas 87+ kilosklass på Pacific Games 2019.
I Faleata Sports Complex i Samoas huvudstad Apia kliver de två hemmalyftarna Iuniarra Sipaia och Feagaiga Stowers upp på var sin sida av guldvinnaren Laurel Hubbard från Nya Zeeland.
Bilden på prisvinnarna skulle i vanliga fall aldrig nå utanför Oceanien, men den här gången är det annorlunda.
Guldvinnaren Laurel Hubbard är transkvinna och kommer att skriva historia i Tokyo när hon på måndag blir första transkvinna någonsin att tävla på ett OS.
Hennes seger 2019 blev startskottet för en hätsk debatt.
Hubbard, 43, föddes som man på Nya Zeeland och genomgick sin könsbekräftande behandling 2013. Hon hade tävlat i tyngdlyftning innan sin behandling. Då slog hon flera juniorrekord i Nya Zeeland, men lyckades aldrig ta sig hela vägen till elitnivå.
Efter att Hubbard genomfört sin könsbekräftande behandling återvände hon till sporten i damklassen 2017.
Samma år tog hon silver på VM och stötte redan då på kritik, men den kritiken intensifierades kraftigt efter guldet i Pacific Games 2019, då hon blev en kandidat till OS i Tokyo.
Tuaopepe Jerry Wallwork, tränare för de samoanska tyngdlyftarna, menade att det var orättvist att Hubbard fick tävla.
– Det är som att låta en enskild utövare dopa sig, det blir inte rättvist, säger han enligt Reuters.
Därför får Hubbard tävla på OS
Hubbard fick tillåtelse att börja tävla med damerna sedan hon visat tillräckligt låga testosteronnivåer.
Internationella olympiska kommittén (IOK) tillåter transpersoner att tävla om deras testosteronvärden är tillräckligt låga, under 10 nanomol per liter. Det kriteriet uppfyller Hubbard och är en del av 87-kilosklassen (den tyngsta) på OS. Hon har det femte bästa personbästat i startfältet.
Beslutet att tillåta Hubbard att medverka i OS har ifrågasatts, bland annat av hennes medtävlande.
Den belgiska tyngdlyftaren Anna Vanbellinghen sa att låta Hubbard tävla på OS var orättvist mot kvinnor och kallade situationen för ”ett dåligt skämt”.
– Jag stöttar transrörelsen helt och fullt, men detta handlar om något annat. Alla som har sysslat med tyngdlyftning vet att det här är orättvist, säger hon.
Tracey Lambrechs petades från Nya Zeelands landslagstrupp till Commonwealth Games 2018 till förmån för Hubbard och beskrev känslan som ”själadödande och hjärtekrossande”.
Den svenska tyngdlyftaren Patricia Strenius tävlar i 76 kilosklassen på OS och kommer således inte att ställas mot Hubbard som tävlar i 87+ kilosklassen.
Det är hon glad för.
– Det är en jättespeciellt situation. Jag är glad att vi inte kommer att tävla mot varandra för att jag tycker att det känns lite orättvist. Samtidigt har hon fått ett okej, och då ska hon få tävla, säger Stenius.
– Men jag tror att det kommer att bli något som kommer att diskuteras och lyftas ännu mer när hon väl tävlar.
Att det är just i en sport som tyngdlyftning hon tävlar, gör det frågan än mer speciell?
– Jo, men så är det ju eftersom man har en så stor fördel av vilken fysik man har och hur man är byggd.
Svenska forskningen: ”Kan vara ett viktigt tillägg”
Kritikerna menar att IOK inte tar hänsyn till vad man anser är fördelar av att ha genomgått puberteten som man.
Inför friidrotts-VM 2019 kunde SportExpressen berätta om en studie om personer som genomgått könsbekräftande behandling framtagen på Karolinska institutet i Stockholm.
Forskarna hade bland annat mätt deras kroppssammansättning, muskelmassa och muskelstyrka. De kom fram till att män i genomsnitt har 35-40 procent mer muskelmassa på benen än var kvinnor har. Transkvinnorna i deras studie kom ner under den tillåtna testostrongränsen och höll sig där i ett år, helt i linje med nuvarande regelverk. Men muskelmassan på benen minskade bara med 5 procent. Och muskelstyrkan minskade inte alls.
– Många har kanske trott att transkvinnorna tappar mer än vad vi ser att de faktiskt gör. Det kan vara ett viktigt tillägg i den här frågan, sa Tommy Lundberg, en av forskarna som genomförde studien, då.
Den bilden delas av intresseorganisationen Save Women's Sport Australasia, som arbetat mot att transpersoner ska få tävla mot andra kvinnor.
– Män har en stor fördel baserad på deras biologiska kön, säger grundaren Katherine Deves till Reuters.
Hubbards egna ord om historiska OS-stunden
Alla delar inte den bilden. Tony Bruce, professor i idrottsociologi vid Auckland universitet menar att Hubbard i dag inte har någon fördel av att hon föddes som man.
– Vad folk inte förstår är att hennes kropp har förändrats på många sätt efter sin behandling, säger han till sajten Stuff.nz.
Kereyn Smith, chef för Nya Zeelands olympiska kommitté kallade Hubbard inkludering i OS-truppen för ”en historisk stund”.
Dessutom hyllas Hubbard för sitt mod att ställa upp på OS, trots den högljudda kritik som riktats mot henne.
– Hon har visat stort prov på mod och varit orubblig i sin övertygelse, säger IOK:s medicinska chef Richard Budgett till The Guardian.
Vad säger Hubbard själv då? Hon är en väldigt privat person som väldigt sällan ger intervjuer. När hon blev klar för OS gav hon ett uttalande via Nya Zeelands olympiska kommitté.
– Jag känner mig väldigt tacksam över den godhet och det stöd som många nya zeeländare har visat mig.
2017 gav hon en intervju med tv-kanalen RNZ där hon bemötte den kritik som riktats mot henne.
– När människor får se något nytt och annorlunda så är det deras instinkt att blir defensiva. Men det är inte mitt jobb att förändra hur de ser på saker, vad de känner eller vad de tycker.
IOK ser över regelverket för transpersoner
Måndagens historiska debut kan bli en enskild händelse. Richard Budgett berättar att IOK håller på att se över regelverket gällande transpersoners deltagande på OS.
Budgett säger att de i framtiden, förutom testosteronvärdet, ska ta hänsyn till saker som ”rättvisa och säkerhet”.
– Framför allt när det kommer till säkerhet har vi ett ansvar att ta hand om den enskilde utövaren, säger han till Insidethegames.
Budgett uppmanar samtidigt alla enskilda förbund att själva ta fram egna regelverk.
Både Hubbard och de runtomkring henne är beredda på att det kommer komma starka reaktioner när hon gör sin OS-debut på måndag.
Oavsett hur det går önskar Tracey Lambrechs, som petades av Hubbard ur landslaget, att de kritiker som finns kan fokusera på regelverket snarare än Hubbard själv.
– När allt kommer till kritan har det här inte varit enkelt för Laurel. Jag hoppas att det här slutar med att rättvisan i damidrott upprätthålls samtidigt som transpersoner kan delta i idrottsevenemang, på vilken nivå som helst, utan att bli mobbade eller utsatta för trakasserier, säger hon till Yahoo Sports.
Hubbard var inne på samma sak redan i intervjun 2017.
– Jag hoppas att människor kan se saker i större perspektiv, snarare än att gå på sin första magkänsla. Och jag tänker inte på mig själv som någon förebild. Utan jag gör vad jag gör och om folk blir inspirerade av det, då är det jättebra.
– Men jag är bara mig själv.
GUIDE: OS dag för dag – här är hela programmet
GUIDE: Allt om fotbollen i OS • Tider och program
GUIDE: Allt du behöver veta om simningen i OS 2021 • Tider och program
GUIDE: Allt du behöver veta om friidrotten i OS 2021 • Tider och program
