Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hyllningen: ”Jag är ingenting utan dem”

Foto: JOEL MARKLUND / BILDBYRÅN
Foto: JOEL MARKLUND / BILDBYRÅN

TOKYO. Han låg sömnlös av pressen han kände inför mästerskapet.  

Och känslorna kom i kapp honom när han fick krama om sina föräldrar på läktaren. 

Med darr på rösten tackar den nyblivna OS-guldmedaljören Armand Duplantis mamma Helena och pappa Greg. 

– Utan dem är jag ingenting, säger han. 

Armand Duplantis var sex år gammal när han för första gången berättade för sina föräldrar att han drömde om att bli olympisk mästare. 

Duplantis själv beskriver det som att det varit hans dröm ”sedan han kunde formulera en tanke”

– När han sa det första gången tänkte jag: ”jo, visst, det är bra att du har en dröm”. Men sen går han och gör det. Det är helt otroligt, säger pappa Greg Duplantis. 

När amerikanen Chris Nilsen misslyckades i sitt tredje försök på 6,02 stod det klart. Armand Duplantis var den ende som klarade den höjden och är olympisk mästare i stavhopp. 

Han klev upp på läktaren för en kram med sina föräldrar, Greg och Helena. 

– Jag tror inte jag kan sätta ord på känslorna jag kände när jag fick krama om Mondo på läktaren. Det var en kombination av ren glädje och lättnad. Jag tänkte på allt vi gjort för att nå hit, allt han gjort för att nå hit, säger Greg. 

Duplantis om pressen – och tacket till föräldrarna

Armand, 21-åringen vars skratt nästan alltid är blott en mening bort, berättar att stunden då han fick krama om sina föräldrar, det var då det kändes äkta. 

– Jag minns inte riktigt vad vi sa till varandra...vi skrek, tror jag. Vi kanske smög in ett ”jag älskar dig” där. Det skulle inte förvåna mig, säger Duplantis och tystnar en kort sekund. 

– Det var en speciell känsla. Det händer nästan aldrig att jag kan ha båda mina föräldrar där...men det känns mer rätt när båda är där. För utan dem är jag ingenting. Det är stunder som denna som får en att inse vad de har gett upp för en. Från den stunden jag visade dem att jag menade allvar med att jag ville bli bästa i världen, så har de gjort allt i sin makt för att hjälpa mig nå dit. Och nu står vi här. Vi gjorde det. 

OS-guldet var inte förvånande, inte sett till hur resultaten sett ut. Duplantis är ensam i världen med att ha hoppat över sex meter i år och är världsrekordsinnehavare. 

Men det har inte bara varit betryggande för honom. Allas förväntan på seger vägde stundtals tungt på Duplantis. På presskonferensen inför OS sa 21-åringen att han kände ”vikten av Sveriges förväntningar på sina axlar” och avslöjar nu att han ofta låg sömnlös på nätterna under förlägret i Fukuoka. 

– Det var nätter där jag inte kunde stänga av min hjärna. Jag var stor favorit och all press var på mig, det var tufft stundtals, och det har varit två stressiga veckor, men jag har försökt att vara lugn, säger han. 

Hur tacklade du de tankarna på natten?

– Jag lyssnade på musik och försökte tänka på annat, men det är svårt när man är i OS-byn och med all press som fanns... Det blev ännu värre av att OS sköts upp ett år, för det ledde till att vi pratade om OS ett år till. Det känns som att jag aldrig kunde sluta prata om det här, men nu kan jag äntligen göra det, det är över, det är skönt.

Armand Duplantis och flickvännen Desire Inglander.
Foto: Instagram

Duplantis ord om flickvännen: ”Saknar henne”

En annan person som varit ett stort stöd för ”Mondo” är flickvännen Desiré Inglander. När guldet var i hamn skrev hon: ”Alltid stolt över dig älskling” på Instagram. 

Duplantis ler stort när hon kommer på tal. 

– Jag saknar henne väldigt mycket. Det har varit tre långa veckor från varandra. Det hade varit härligt att ha henne här. Nu går det inte, förstås. Såna här stunder, när man bara kan tänka på OS är hon den bästa tillflykt man kan ha. Jag kommer få träffa henne snart, det känns bra, säger han. 

Men först ska det här guldet firas. Det är lite oklart exakt hur dock. Pappa Greg säger att det ska lösas ”på något sätt”, men att det stora firandet sker när de lämnar Japan. 

Och sen då? Duplantis har nu vunnit allt utom VM, vad motiverar honom framåt är frågan? 

Mamma Helena säger att ”Mondo” siktar på OS 2036, något som får 21-åringen att skratta.

– Det är bara något bullshit jag sagt. Vi är med varandra 24 timmar om dygnet, så ibland bara säger jag saker. 

Ska sanningen fram, så orkar inte Duplantis tänka så långt. 

– Jag vill bara njuta av det här nu i en vecka i alla fall, sen får vi se. Så länge jag är bra och tycker det är roligt att hoppa kommer jag nog göra det.  


LÄS MER: Hatet mot Duplantis i USA: ”Det är löjligt och småaktigt”

LÄS MER: Duplantis fick superskor inför OS – tog inte med dem 

LÄS MER: Angelica Bengtsson i tårar efter kvalet: ”En krigszon”

LÄS MER: Stjärnan slipper bestraffning – efter gesten på prispallen

LÄS MER: Montler missade medalj – med 1,4 centimeter: ”Fruktansvärt”

GUIDE: Allt du behöver veta om friidrotten i OS 2021 • Tider och program