Foto: OLLE SPORRONGFoto: OLLE SPORRONG
 Foto: OLLE SPORRONG
Foto: JOEL MARKLUND / BILDBYRÅNFoto: JOEL MARKLUND / BILDBYRÅN
 Foto: JOEL MARKLUND / BILDBYRÅN
Foto: NILS JAKOBSSON / BILDBYRÅNFoto: NILS JAKOBSSON / BILDBYRÅN
 Foto: NILS JAKOBSSON / BILDBYRÅN

Wassberg om Gunde: "Var min största fiende"

Publicerad

Med sin urkraft och enorma rimfrostskägg åkte han sin egen väg. 

Rakt in i hjärtat i det svenska folkhemmet.

För Expressen berättar Thomas Wassberg om sin otroliga skidkarriär. Om succén i "Let's Dance". Om att han inte hann ta farväl av Sixten Jernberg. Och om sina fosterbarn, två ensamkommande flyktingar från Afghanistan.

- Det känns fantastiskt att kunna hjälpa till att fostra barn till det svenska samhället, säger Thomas Wassberg, 61.

Thomas Wassberg är född 1956.

Han tillhör den gyllene årgången av svenska idrottare med Björn Borg, Ingemar Stenmark, Frank Andersson, Linda Haglund, Stefan ”Lill-Lövis” Johansson, Peter ”Pekka” Lindmark och Kent Nilsson. Hjältar som skrivit osannolika kapitel i den blågula idrottshistorien.

Första kapitlet om Thomas Wassberg skrevs en vinterdag den 27 mars när han kom till världen av den 19-årige skogsarbetaren Olof och hans ett år yngre fru Gunnel.

Thomas växte upp i en idyll i värmländska Lennartsfors, i Årjängs kommun, intill den norska gränsen.

Två år senare föddes systern Brittmarie. 

I Lennartsfors byggdes en vattenkvarn redan på 1500-talet, ett vattendrivet sågverk på 1600-talet, ett järnbruk vid Räkneforsen 1840 och slussar intill Dalslands kanal 1865. 

Den lilla orten med några hundra invånare präglades av människor med både nyfikenhet och nybyggaranda. Skidåkning var en stor passion.

Olof och Gunnels sons karriär stakades ut tidigt. Innan Thomas började i skolan åkte  Olof med sin son de 14 milen till Oslo för att visa upp skidmeckat Holmenkollen.

Wassberg: "Hockey var inget för mig"

Thomas Wassberg skulle komma tillbaka till Holmenkollen som stjärna och vinna den klassiska femmilen tre gånger, 1980, 1982 och 1987.

Hur var det att växa upp i Lennartsfors?

- Det var bra, speciellt när det blev snö så jag kunde åka skidor, säger Thomas Wassberg.

Under den halvan av året gick han mest omkring i sina pjäxor. Och så fort han fick tillfälle gav han sig iväg på en tur med sina träskidor.

- Jag åkte skidor till och från skolan. Det var inte särskilt långt, en dryg kilometer. Men det blev en del mil, vi åkte på rasterna också.

Höll du på med någon annan idrott?

- Nä, men mina kompisar spelade hockey. Men det var inget för mig.

Hur mycket tränade du?

- Det minns jag inte riktigt. Men vi hade tränare som förde in ett annat tänk. Åke Wingskog betydde mycket för oss barn och ungdomar. Vi tränade fys. intervaller och åkte mycket skidor. Senare blev det också rullskidor på sommaren.

Thomas Wassberg var bra  – men långt ifrån bäst.

- Det fanns några andra duktiga åkare i grannbyarna och även där jag kom ifrån. Många av de bästa pojkarna började också tävla före mig, säger han.

 

LÄS MER: OS 2018 – här är programmet dag för dag.

Missade OS-pallen med minsta marginal

Thomas Wassberg var ikapp och förbi när han fyllde 15. Sedan var karriären i gång på allvar.

Som 16-åring flyttade han till skidgymnasiet i Järpen och fyra år senare blev han då vår yngste vinterolympier någonsin 1976 i Innsbruck. 

Thomas Wassberg kom på 15:e plats på 15 kilometer och missade prispallen med minsta marginal i OS-stafetten över 4x10 kilometer.

Det skulle komma fler OS för den tystlåtne och kraftfulle åkaren som tävlade för Åsarna IK i Jämtland.

Som söndagen den 17 februari 1980 i Lake Placid, USA. 

Det var 18 grader kallt och ett gnistrande skidföre när Thomas Wassberg vaknade den här morgonen för att tävla i OS över 15 kilometer. 

Vid skidstadion i Mount van Hovenberg chansade den skäggprydde och kraftfulle svensken med att välja ett par nya superlätta skidor, som vägde 400 gram mindre än de han brukade åka på.

Wassberg startade som nummer 63. Sist i fältet.

- Jag fick tidrapporter hur jag låg till, säger Thomas Wassberg. 

Redan efter tre kilometer var svensken ikapp norrmannen Ove Aunli, som startade en  halv minut före i spåret. Wassberg drog fram norrmannen till OS-bronset. Aunli var slagen med 31 sekunder i mål.  

Kampen om guldet kom att stå mellan Wassberg och den väldige finländaren Juha Mieto. Nästan två meter lång och 100 kilo tung.

Vägrade ta emot Bragdguldet

Juha Mieto ledde större delen av loppet med några sekunder. Men 400 meter kvar fick han höra att Wassberg ledde loppet med en sekund.

Finländaren gav allt och flög fram på upploppet och fick tiden 41,57,63. Det blev en nervös väntan för den blåvita stjärnan.

Thomas Wassberg visste att det handlade om sekunder i jakten på OS-guldet. Det slutade med en hundradels segermarginal.

En skillnad på 4,3 centimeter. Två centimeter mindre än en liten tändsticksask. Thomas Wassberg hyllade Juha Mieto efteråt och ville dela guldmedaljen. Det fick han inte.

Det var också här som den tystlåtne värmlänningen åkte rakt in i svenska folkets hjärtan. För sitt OS-guld belönades Wassberg med Svenska Dagbladets Bragdmedalj. Men den nye stjärnan vägrade att ta emot medaljen. Han tyckte inte att det var någon större bragd och dessutom hade kompisen Sven-Åke Lundbäck inte fått priset två år tidigare trots sina VM-guld på femmilen och i stafetten i Lathis.

I december 2013 tog Thomas Wassberg emot sin medalj. Efter 33 år.

"Inte speciellt att vinna OS-guld"

Thomas Wassberg gjorde fyra olympiska spel i rad. Efter Innsbruck och Lake Placid väntade Sarajevo 1984 och Calgary 1988. Han vann fyra OS-guld, tre VM-guld, tre VM-silver och ett VM-brons innan karriären var över en vårdag i Kiruna 1988. Då hade den svenske stjärnan fyllt 32 år och tappat motivationen.

Vilken av alla dina segrar värdesätter du högst?

- Stafettguldet i OS 1984 i Sarajevo. Det är speciellt att tävla i ett lag, att få vinna tillsammans. Sverige hade heller inte vunnit en stor stafett på sex år.

Thomas Wassberg körde startsträckan och lade grunden till den svenska triumfen där också Benny Kohlberg, Janne Ottosson och Gunde Svan ingick i laget. Det skiljde drygt tio sekunder till tvåan Sovjet. 

Är det speciellt att vinna OS-guld?

- Nej, det tycker jag inte. För mig är VM lika stort och framför allt lika svårt att vinna.

I Sydkorea hålls de 23:e olympiska spelen.

Thomas Wassberg ser mästerskapet hemma i soffan i Åsarna.

- Jag tror att Charlotte Kalla och Stina Nilsson har stora chanser att ta medaljer. På herrsidan ser det lite jobbigare ut, men man vet ju aldrig, säger Thomas Wassberg.

För 40 år sedan var Thomas Wassberg var på ett skidläger i österrikiska Ramsau när hans liv förändrades.

På ett diskotek träffade han Ulrike Wieser. Så började kärlekssagan, som nu pågått i över fyra decennier. I slutet av januari 1987 födde paret sonen Björn som i dag bor i Åre.

Nu har Thomas och Ulrike blivit föräldrar igen.

För fyra år sedan blev de fosterföräldrar till två ensamkommande barn från Afghanistan.

De flesta av de ensamkommande flyktingbarnen som kommer till Sverige blir placerade i HVB-hem av kommunen.

Har tagit emot flyktingbarn

Vid särskilda behov får barnen bo i svenska hem.

Ulrike Wieser jobbar på en gymnasieskola i Svenstavik, några mil norr om Åsarna. Hon hade länge lagt märke till hur dåligt tonårsflickor kunde må. Hon och Thomas började prata om att öppna upp sitt hem för ungdomar med behov.

Och gott om plats fanns det ju också i det 2,5 våning stora gamla röda huset med vita knutar, som ursprungligen var en flerfamiljsbostad där Thomas bodde som ung.

Familjen Wassberg köpte loss det nästan 300 kvadratmeter stora huset i området som heter Tyskland och som ligger några stavtag från sjön Hålen i Åsarna, sju mil söder om Östersund.

Paret Wassberg-Wieser fick frågan om att ta emot flyktingbarn. Mohammed och Ali hade inte fyllt 15 år när de flyttade in hos familjen.

Det var som att få barn på nytt.

- Det var ovant för oss alla i början. Det är en kulturkrock, säger Thomas Wassberg.

Flyktingbarnen hade tidigare upplevt både rädsla, sorg och traumatiska händelser.

- Många barn som kommer hit har heller aldrig fått gå i skola, de är analfabeter. Vi jobbar för att de steg för steg ska ta sig in i den svenska kulturen och integrera dem i vårt samhälle, säger Thomas Wassberg.

"Han är svensk medborgare nu"

I dag bor bara Ali kvar på gården i Åsarna. Mohammed flyttade för en tid sedan.

- Det är en politisk fråga, kommunen här där vi bor bestämmer, men vi vet att han har det bra nu och bor nära sina bröder som också anlänt till Sverige, säger Thomas Wassberg.

Hur var det för Mohammed och Ali att komma till Norrland och se snö för första gången?

- En minst sagt annorlunda upplevelse, det var många nya intryck att ta in.

Och du lärde förstås pojkarna att åka skidor?

- Ja, det var inte enkelt till en början. Man ser då att skidor är en teknisk sport. Nu är båda grabbarna duktiga åkare.

Ali kom till familjen Wassberg i åttan, nu går han andra året på gymnasiet.

- Han är svensk medborgare nu, säger Thomas Wassberg med en stolthet i rösten.

Wassberg: "Det största felet jag gjorde"

Gillar Ali idrott?

- Ja, mer nu än när han kom, det finns knappt någon idrottskultur där han föddes.

Nu fick Ali en fosterpappa som en gång i tiden var världens bäste skidåkare. En riktig kändis.

- Han visste inget om mig, men nu har han lärt sig vem jag och vad jag har gjort i skidspåren, säger Thomas Wassberg. Jag är glad att vi öppnat upp vårt hem, det känns bra och rätt att hjälpa barn som har det svårt.

Skidkarriären avslutades med seger en vårdag i Kiruna 1988. Thomas hade då en meritlista längre än tio barns önskelista i väntan på tomten.

Motivationen var slut efter nästan 15 år i världseliten.

Den hårda träningen hade satt sina spår.

- Jag var trött på att träna, säger Thomas Wassberg.

Under de snart 20 år som passerat efter skidavslutet har Thomas Wassberg provat på det mesta.

- Det största felet jag gjorde var att jag inte siktade in mig på ett visst mål direkt. Att få en fast punkt i tillvaron.

Därför tackade Wassberg ja till Let's Dance

Den gamle skidkungen har varit med i olika reklamkampanjer, varit lärare på sitt gamla skidgymnasium i Järpen, jobbat i skogen, kört pistmaskin i skidspåren för sin klubb Åsarna. Arbetat som expertkommentator för Radiosporten. Och varit spårchef under skid-VM i Falun.

Och inte minst har han varit med i flera stora tv-succér. Som ”Det stora Äventyret” 2013 på TV4, ”Mästarnas Mästare” 2009 på SVT – och ”Let´s Dance” 2016 på TV4.

Vem kunde tro att Thomas Wassberg skulle dansa inför svenska folket i direktsändning?

- Det trodde inte jag heller, säger Thomas Wassberg och skrattar.

Hur gick det till när du tackade ja?

- Oj, det är en lång historia. Jag lärde känna en tjej på ett produktionsbolag när jag var med i ”Mästarnas Mästare”. Hon låg på mig, tjatade och tjatade.

Du gjorde dig känd i skidspåret som en tjurskalle, som gick dina egna vägar och vägrade att ge vika för påtryckningar. Men det gjorde du nu. Hur kom det sig?

- Jag vet inte. Jag blev övertalad och till slut kunde jag inte stå emot.

Var det roligt?

- Ja, det kan man väl säga, intressant, svårt – och framför allt nervöst. Jag kunde inte ta många danssteg innan jag ställde upp. Men min partner Malin Watson var duktig och lärde mig mycket.

 

MISSA INTE! Få största nyheterna från OS – testa SportExpressens bot gratis

"Jag var inte bra i Let's Dance"

Den folkkäre skidhjälten dansade sig in till semifinal innan han åkte ut. Schlagerdrottningen Elisa Lindström vann.

Har du haft någon nytta av det du lärde sig under tiden i ”Let´s Dance”?

- Jag minns inte ett steg som jag lärde mig. Allt gick så snabbt. När ett program var över började vi att nöta in en nu dans.

Men nåt steg har väl fastnat?

- Ja, nån grej sitter nog det. Jag får väl plocka fram det om det bli aktuellt att gå ut på ett dansgolv igen.

Överraskad att du gick så långt i tävlingen och slutade trea?

-  Jag var inte särskilt bra men fick röster från tv-publiken som hjälpte mig genom tävlingen. Men dom rösterna räknades också.

Thomas Wassberg kastades in i en okänd, men framför allt en obekväm miljö. Att dansa direkt inför publik och miljoner tv-tittare gjorde till och med den lugne och trygge forne skidkungen till ett darrande asplöv.

- Jag var riktigt nervös, speciellt de tre första programmen, men det släppte lite efter ett tag. Men riktigt bekväm blev jag aldrig.

I ”Mästarnas Mästare” 2009 blev Wassberg sexa, den 21 år yngre skidstjärnan Per Elofsson vann.

- Jag ska inte skylla ifrån mig, men det året hade jag ont i ett knä och kunde inte prestera det jag ville under tävlingen. Jag hade nog inte vunnit allt, men det hade säkert gått lite bättre.

Ett samtal med Thomas Wassberg innehåller så mycket mer än bara valla, pjäxor och skidor. 

Wassberg om Svan: "Han var fienden"

Det går inte att undvika att prata om Gunde Svan.

När Svan kom med i landslaget var den sex år äldre Wassberg den ledande stjärnan.

Duellerna var många och hårda. Stjärnorna drev varandra till stordåd.

Gunde Svan, som vann fyra OS-guld och sju VM-guld, var livrädd att Thomas Wassberg skulle sluta eftersom han då inte visste hur han skulle kunna motivera sig och fortsätta ensam i spåren. Han behövde någon att jaga. En Thomas Wassberg.

I ett SVT-program för ett år sedan som bland annat handlade om Thomas Wassberg grät Gunde Svan när han pratade om sin gamle rival.

- Vi får aldrig svaret på om jag någonsin skulle kunna ha presterat det jag gjort om han inte har varit med, sa Gunde Svan i SVT-intervjun 

Vem var din största fiende i spåret, Thomas?

- Det var Gunde. Det växte ju fram med tiden. Han var nära mig hela tiden och vi sporrades av varandra.

Vem är historiens bäste skidåkare på herrsidan?

- Oj, det är svårt. Det finns så många. Gunde Svan förstås. Norrmannen Björn Dählie ska också vara med. Och Sixten Jernberg.

Du själv då?

- Nej. Jag ska inte vara med där.

Vem rankar du som nummer ett på damsidan?

- Marit Björgen från Norge. Hon är överlägen.

"Jag hann inte ta farväl av honom"

Thomas Wassberg växte upp i en tid då Sixten Jernberg från Lima var världens bäste skidåkare. Den tjurskallige masen vann fyra OS-guld och lika många VM-guld.

- Vi blev vänner när jag blev äldre. Jag och Sixten pratade om allt och hade en bra relation, säger Thomas Wassberg.

Hur ofta träffades ni?

- Lite då och då. Jag skulle hälsa på Sixten en sista gång på sjukhuset i Mora, men jag hann inte ta farväl innan han gick bort.

Thomas Wassberg har haft mycket att göra under senhösten och i början av vintern.

- Jag jobbar ju med lite av varje. Hemma håller jag på att bygga om köket, vissa dagar tar jag det lite lugnare och är lite pensionär.

Hur mycket skidor åker du i dag?

- Det blir tre, fyra gånger i veckan. Jag är ute en timme åt gången. Mina fyra fågelhundar ska ha motion. Det är jakthundar. Jag har jagat sedan jag lade av med skidåkningen.

Vad jagar du?

- Mest ripa, men en del älgjakter har det också blivit.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag