Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Larmet: Hundarna slaktas – blir mat

VARNING FÖR STARKA BILDER OM DU BLÄDDRAR VIDARE. Foto: THE KOREA OBSERVER/COEXISTENCE OF ANIMAL RIGHTS ON EARTH (CARE)
Bilderna avslöjar att flera av de inburade hundarna har skador. Foto: THE KOREA OBSERVER/CARE
Bilderna avslöjar att flera av de inburade hundarna har skador. Foto: THE KOREA OBSERVER/CARE
Hundarna sitter fångna i trånga och rostiga burar. Foto: THE KOREA OBSERVER/CARE

GIMPO. Bilderna visar hur hundar i Sydkorea plågas, hängs och klubbas ihjäl för att sedan ätas.  

Nu vädjar sydkoreanska djurrättsaktivister till Charlotte Kalla och andra svenska idrottsstjärnor att bojkotta OS. 

– Jag kan visa dem hundköttsfabrikerna vid OS-byn om de vågar titta, säger Nami Kan som räddar hundar från slaktare. 

I ett litet hörn i djurrättsaktivisten Nami Kims sovrum ligger en skräckslagen hund och försöker göra sig så liten som möjligt. 

Julie är en av de 300 hundar som den pensionerade läraren Nami Kim och medlemmarna i Save Korean Dogs och Korean Dogs, bara de senaste året, räddat från hundköttgårdar.

Flera djurrättsorganisationer, bland annat Humane Society International, har larmat om att många av hundarna lever i fruktansvärda förhållanden under uppfödningen, hopträngda i smutsiga gallerburar utan tillräckligt med mat och vätska eller värme på vintern. Man har också upptäckt valpar med sår för att de ramlar genom hål i gallerburen. 

Nio av tio av de här hundarna skulle bli kött.
Hundarna lever under fruktansvärda förhållanden. Foto: THE KOREA OBSERVER/CARE

Nära Nordkorea-gränsen

Det tar tid att lära en hund som fötts upp under sådana förhållanden att lita på människor. 

– De första tre månader kunde ingen närma sig Julie. Hon började skaka väldigt mycket. Och hon är fortfarande livrädd för människor. Det tog tre månader att få röra henne, säger Nami Kim. 

Kenneln ligger på landsbygden bara några kilometer från den nordkoreanska gränsen. Utanför på gården har hon drygt 30 hundar. 

– Jag har Julie i mitt sovrum i stället för utanför på kenneln för hon är så traumatiserad. Jag vill att hon ska lära sig hur vi människor egentligen är. Jag vill att hon en dag ska våga komma fram till min säng. När jag tog hit henne första gången så gömde hon sig hela tiden bakom vattenslangen. Nu äter hon från min hand och jag får till och med lov att röra henne. 

Vad skulle ha hänt om du inte räddat henne? 

– Om jag inte hade räddat Julie hade hon slutat i en kokande gryta, säger Nami Kan.

– Nio av tio av de här hundarna skulle bli kött. 

Hundkött serveras som mat. Foto: THE KOREA OBSERVER/CARE

Hundar hängs och klubbas ihjäl

Hundkött är en stor industri i Sydkorea. Det finns över 17000 gårdar som varje år föder upp över 2,5 miljoner hundar, enligt Independent

Köttet används till mat, framför allt under sommaren, men också till alternativ hälsokost. Hundkött tros ge energi, trots att ingen vetenskap stöder uppfattningen. 

Hundarna man föredrar är främst rasen jindo, men även vanliga husdjursraser som labrador och beagle. Blandraser föds också upp som kan ge extra mycket kött.

De senaste åren har dock unga sydkoreaner vänt hundkött ryggen för att i stället äta mer kyckling. 

Stor debatt

Nya dokumentärer som ”The dog meat professionals” av Korean Observer och ”The dog meat exposé” har också skapat en debatt om förhållandena på hundköttsfarmer. I filmerna ser man inte bara exempel på djurplågeri utan även hur hundar slaktas genom att hängas. Andra filmbilder visar hur hundar klubbas ihjäl. 

I filmen filmen visas hur hundar klubbas ihjäl. Foto: THE KOREA OBSERVER/CARE

I ett filmklipp upptäcker en uppfödare hur det ligger en död valp vid en köttkvarn. 

Hundar klassificeras som boskap i OS-arrangörslandet Sydkorea.

Om Nami Kim ska kunna rädda hundar krävs det att uppfödarna saknar tillstånd eller bryter mot regler för uppfödning. 

– Så länge de har sina papper i ordning kan jag inte göra så mycket för djurrättsskyddet är så svagt i Sydkorea, säger hon. 

En slaktare hotade att döda mig, Han satte en kniv här mot min hals.

"Det är bara skinn och ben"

När hon väl lyckas stänga en olaglig hundköttsgård brukar hon övertala ägaren att lämna över hundarna. 

– Det är bara skinn och ben på hundarna när jag räddar dem. Man brukar se flugor, avföring och råttor bland hundarna. Och hundar som blöder. Om du visste vad det stinker. Det finns inget avlopp och när de slaktar hundarna är det väldigt ohygieniskt, säger hon och skakar på huvudet.

Inte sällan ringer människor och ber henne ta hand om hundar som rymt. De är oroliga att hundarna ska attackera människor och djur. Ofta lyckas hundarna rymma för att galler brister när många hundar placeras i en för gammal och sliten bur. 

Hon tystnar och vänder bort ansiktet.
– Jag har sett saker jag aldrig kommer kunna förtränga, säger hon sedan. 

Hon betalar aldrig för hundarna. 

– Då skaffar de bara nya som de hoppas att jag ska köpa, säger hon.

Hennes arbete mot hundköttsindustrin är inte okontroversiellt. 

Hon har vant sig vid hat och hot från slaktare och uppfödare. 

Nami Kim tar fram sin telefon. Hon visar en film där en restaurangägare som serverar hundkött skäller på henne. 

– Han hotar med stryk, säger hon.

– Och en slaktare hotade att döda mig, Han satte en kniv här mot min hals. 

Vädjar till Charlotte Kalla

Nami Kims Save Korean Dogs och systerorganisationen Korean Dogs hoppas att OS i Pyeongchang ska sätta strålkastarljuset på hundköttsindustrin i Sydkorea.

Man kampanjar för att OS-stjärnor som Charlotte Kalla ska bojkotta spelen. Man har skickat samma bojkottuppmaning till alla deltagande länders OS-trupper.

Nami Kim inser att det är svårt att få idrottare att hoppa av ett OS, men hoppas att flera av de svenska idrottarna i stället engagerar sig på andra sätt. Snowboardåkaren Gus Kenworthy, som vann OS-silver i slopestyle i i Sotji har bland annat tillsammans med konståkaren Meagan Duhamel och snowboardstjärnan Lindsey Jacobellis spelat in en informationsfilm med djurrättsorganisatonen Humane Society International där man protesterar mot hundköttshandeln i Sydkorea. 

– Vi har uppmanat till bojkott, men man kan agera på många sätt. De svenska OS-stjärnorna, kanske ledaren för truppen, skulle till exempel kunna skriva ett brev till IOK och be dem utreda hundköttmarknaden och vad som händer bakom alla vackra kulisser. Det skulle vara betydelsefullt, säger hon.

Nami Kim med hunden Tara. Foto: ROBERT BÖRJESSON

Vi sitter i hennes kök. Nami Kim undrar hur många som ingår i den svenska truppen. Hon har ett erbjudande till svenskarna som reser till Pyeongchang. 

– OS ska anordnas i ett naturskönt snörikt område som kallas ”Snölandet”, men det är faktiskt hundslakthus i området och om den svenska truppen vill se ett slakthus eller köttfarmer, kan jag ge dem en guidad tur, bara för en dag. Om, de är beredda att se det, säger hon.

Hon blir inte förvånad om de flesta i truppen tackar nej. 

– Massor av människor vänder bort blicken för det är en mardröm, de vill inte se vad de hört talas om. De vill inte behöva konfrontera det, men om någon från Sveriges vill se det med egna ögon, så är jag beredd att ta dem till en av köttfarmerna. Men jag tycker själv att det är jobbigt att se. 

För de här hundarna är det människan som är ett monster.

"Människor är djävulen"

Ute på gården exploderar en kör av skall när vi kommer för att mata hundarna.

– De känner inte igen dig, säger Nami Kim. 

De hundar som räddas från hundköttfarmer är inte bara extremt folkskygga. De är också aggressiva och attackerar varandra. 

Hundarna matas på köttfarmen. Foto: THE KOREA OBSERVER/CARE

Nami Kim har vant sig vid att vakna på morgonen och upptäcka hundar som bitits ihjäl. Det är tuffa stunder. 

– Folk vet inte hur det känns att vakna på morgonen och se att en hund ligger död eller blöder. Den senaste hunden som attackerades blödde så mycket att när vi kom till veterinären var hon redan död. Veterinären sa att även om vi kommit tidigare så hade hunden dött. 

Hon fortsätter.

– Under en tremånadsperiod blev kanske 20 hundar attackerade, 15 hundar dog, två överlevde, en blev handikappad och två hundar var vi tvungna att avliva. 

Hon pekar på en hund med namnet Monstret. 

– Det här är ett stulet husdjur tror jag för den lyder order. Hon heter Monstret. 

Varför heter hon Monstret?

– Hon brukade vara ett monster så jag kallade henne monstret. Hon dödade fyra hundar, men nu håller hon på att bli en väldig fin hund. 

Nami Kim tror att Monstret en dag, precis som folkskygga Julie och de andra traumatiserade hundarna, ska kunna skickas vidare till fosterföräldrar.

– Men det tar lång tid att få dem att anpassa sig till normalt liv. Bara för att få dem att lita på oss, att få komma nära dem, att få lov att ge dem mat och extra omsorg, är en enorm utmaning. För de här hundarna är det människan som är ett monster, säger hon.
Inne i sovrummet igen får hon ett tecken på att arbetet ger resultat. 

– Titta, jag får pussa Julie! 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!