OS i Stockholm – vi är snart där

Publicerad

PYEONGCHANG. Vinter-OS i Stockholm?

För en vecka sen hade jag tänkt och trott att det var en utopi och bortkastade pengar.

Men det räcker med tre dagar i Pyeongchang för att inse att det faktiskt är väldigt möjligt.

2026 är målet.

Det låter som en hiskeligt overklig siffra, men tiden har dragit iväg och om åtta år så är vi faktiskt där.

När Stockholm vill – eller ja, Sveriges Olympiska Kommitté, vill framförallt – arrangera OS.

För inte särskilt längesen så hade det varit en utopi, ett skämt som vi lätt hade kunnat vifta bort av framförallt två synnerligen avgörande skäl:

1) Det skulle kosta alldeles för mycket. Sverige hade inte haft anledning att kasta bort miljarder på ett mastodontlikt evenemang, alldeles oavsett hur mycket goodwill och PR som genererats.

2) Snö. För en inte helt ovidkommande ingrediens under ett vinter-OS är att staden som arrangerar kan erbjuda snö. Det är inte alls säkert att Stockholm kan göra det i februari. Kanske, men kanske inte.

Men det är, som sagt, nya tider och idag kan du med relativ enkelhet producera snö så att det räcker och blir över till det som krävs för att arrangera tävlingarna. Även i worst case scenario, med mildväder i luften.

Här i Pyeongchang, där jag befinner mig för att göra tv åt Discoverys kanaler, är det svinkallt. Väderleksrapporterna om Sydkoreas monsterkyla kan inte ha undgått någon.

Men det finns väldigt lite snö.

 

Fråga mig inte hur det går ihop, men gator, trottoarer, tak, stora fält och fria ytor är snöfria.

Snön kan ha blåst bort, säger någon. Ja, kanske det. Men inte så jäkla mycket, va? Och vart har den hamnat då?

Snön har åtminstone inte tinat bort, det kan jag intyga efter att ha åsamkats diverse mildare sköldskador under en vecka.

Även i Pyeongchangs monsterkyla har man alltså tvingats producera snö för alla skidtävlingar.

***

Det kostar förstås en del, men bara en piss i Mississippi i jämförelse med vad ett helt OS går lös på.

Men den stora och väldigt viktiga skillnaden är att IOK 2014 fördubblade sina arrangörsbidrag och idag får en OS-stad drygt åtta miljarder kronor.

Det är överhuvudtaget väldigt mycket tydligare och sundare riktlinjer kring ett arrangörskap i dag än från Samaranch-tiden när IOK var mutkolvarnas paradis och då städer valdes utefter hur mycket som skickats in på diverse IOK-medlemmars bankkonto.

Det visade sig vara ganska mycket. Och det visade sig också att OS-arrangörer dansade på en väldigt slak lina; riskerade astronomiska ekonomiska förluster och fina rodelbanor som förföll och till slut stod kvar som spöklika skelett i naturen.

Så är det inte längre.

Det är fortfarande riskfyllt men inte tillnärmelsevis det hasardspel det en gång var.

Spelar Stockholm korten rätt så skulle ett OS snarare kunna inbringa ett överskott på cirka tre miljarder kronor.

 

Men är det en praktiskt möjligt?

Ja, varför inte.

I år är vi sydkoreanska Pyeongchang som inte ens är en stad, utan snarare en kommun eller ett län.

Det är som att Blekinge arrangerar ett OS och pytsar ut grenarna till Karlshamn, Karlskrona, Sölvesborg, Asarum, Saxemara och en invigning på Strandvallen i Hällevik.

Mycket större än så är inte omgivningarna här i Pyeongchang.

Jag bor själv i en liten by som heter Alpensia, mindre än småländska Markaryd, som har en TV-by (IBC), ett mediacenter, en bob- och rodelbana och skidskytte ute i skogen.

Några kilometer bort, i en annan håla som heter Yongpyong, är det alpint.

Långt härifrån, vid kuststaden Gangneon, med termometerantal som nästan står på plus, ska Tre Kronor spela hockey.

 

Och allting annat är utspritt lite här. Lite där.

Det är så det är, det finns extremt få städer som kan erbjuda alla OS-grenar på ett och samma ställe.

Nästa vinter-OS går i Bejing.

Det är ju inte direkt så att de kommer åka störtlopp inne i stan, bergen finns en bit därifrån.

Och du kan producera snö, bygga backar och hitta lösningar för såväl skridsko-ovaler och OS-byar.

Men berg bygger du inte tillräckligt höga hur du vill.

Därför får Stockholms vinter-OS ha de alpina tävlingarna i Åre, vilket IOK numera köper rakt av, det finns inte längre samma krav på att allting ska vara centrerat.

Pyeongchang är dessutom ett tydligt exempel på att det inte ens behöver vara en stad längre.

 

Jag har studerat förslaget till Stockholm 2026 närmare och det är rimligt.

Det är en del som behöver byggas, men det är också anläggningar som vinteridrotts-Sverige är i behov av.

Vi behöver bli bättre i backhoppning, hastighetsskridsko och en del andra OS-grenar där vi ligger efter. Kan Norge kan Sverige, men det måste skapas förutsättningar och just nu behöver de bli bättre.

Och med den ekonomiska stabiliteten i grunden ser jag den här eventuella OS-ansökan som den mesta rimliga och relevanta som Sverige har gjort.

Det ligger dessutom i tiden.

Norden borde ligga bra till, Lillehammer var ett tag sen nu.

Kan Pyeongchang få det så borde Stockholm ha alla tänkbara möjligheter.

2026, alltså. Vi är snart där.

Håll med om att det vore rätt häftigt.

Och möjligt. På riktigt.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag