Foto: ÖRJAN SÖDERLUND / NWTFoto: ÖRJAN SÖDERLUND / NWT
 Foto: ÖRJAN SÖDERLUND / NWT
Foto: SÖREN KARLSONFoto: SÖREN KARLSON
 Foto: SÖREN KARLSON

Svenske ikonen på dödsbädden

Publicerad

Prostatacancern har spridit sig till skelettet.

- Jag vet inte hur länge jag lever, säger Jonny Nilsson, 75.

Det här är historien om bondpojken från Värmland som blev världens bäste skridskoåkare, Sveriges populäraste person – och amatörernas största fiende. 

Den 8 februari invigdes OS i Pyeongchang i Sydkorea. Dagen efter fyllde Jonny Nilsson 75 år.

Han är en av våra stora OS-hjältar.

1964 i den charmiga österrikiska staden Innsbruck krossade han sina konkurrenter. Den unge svensken vann guldet på 10 000 skridsko med 16 sekunder.

54 år senare sitter Jonny Nilsson i sitt hem i Hindås några mil utanför Göteborg.

Han är svårt sjuk i cancer.

Sjukdomen upptäcktes i somras.

- Jag hade problem att tömma blåsan. Jag trodde att det var en förstorad prostata, säger Jonny Nilsson.

Även hans rygg smärtade.

 - Jag har haft problem med ryggen nästan hela livet och trodde att det var diskbråck, säger Jonny Nilsson.

"Cancern har spridits – är obotlig"

En dag i juli kände sig den olympiska mästaren sjukligt trött och sökte läkarvård.

- Jag skickades på magnetkameraundersökning, säger Jonny Nilsson.

Det var ett chockartat besked från läkarna.

- Redan i kontrollrummet såg jag att personalen där tittade så konstigt på mig, säger Jonny Nilsson.

Han hade flera tumörer i sin ryggrad och metastaser i höften och skallbenet. Ett PSA-test visade att Jonny Nilsson drabbats av prostatacancer som hade spridit sig i kroppen.

- Värdet var tusen. Nu har cancern spridit sig i kroppen så den kan inte botas. 

Jonny Nilssons pappa gick bort i prostatacancer, även hans bror blev sjuk.

Jonny Nilsson, skridskolegendar, som har både OS-guld och VM-guld på meritlistan.Foto: LISA OLAISON / NWT

Ringde direkt till vännerna efter cancerbeskedet

Han skaffade all kunskap han kunde om prostatacancer och om PSA-provet som visar om man drabbats av sjukdomen.

- Jag bestämde mig för att inte göra något prov, säger Jonny Nilsson.

Varför?

- Risken är stor för komplikationer vid en operation eller strålning av prostatacancer.

Ångrar du att du inte gick och testade dig?

- Nej, det var en chansning. Men komplikationerna är så stora vid en behandling. Risken var uppenbar att jag skulle bli impotent eller inkontinent.

Sjukvården kan inte heller garantera att det inte blir komplikationer.

- Hade sjukvården kunnat erbjuda mig en säker operation utan biverkningar hade jag tagit PSA-provet redan för 15 år sedan, säger Jonny Nilsson.

- Jag och min fru Marianne har haft ett fantastiskt samliv. Jag ville inte ta några risker att det skulle upphöra.

Nu har cancern spridit sig och kan inte längre botas.

I dag får Jonny Nilsson kastreringsmedicin, antihormoner, injektioner med kvinnligt könshormon för att bekämpa det manliga könshormonet testosteron.

- Jag får även cellgifter, säger Jonny Nilsson, som katetrar sig själv för att kunna tömma sin kissblåsa.

Hur reagerade du när du fick cancerbeskedet?

- Jag ringde direkt till alla mina vänner och berättade att jag var sjuk. Läkarna berättade också för mig att det inte fanns något att göra.

LÄS MER: OS 2018 – här är programmet dag för dag.

Jonny Nilsson: "Jag tränade hårdare än alla"

Jonny Nilsson är en av våra mest folkkära idrottshjältar. Snygg, färgstark, kontroversiell – och frispråkig.

Han växte upp i ett kristet hem med mamma, pappa och fyra äldre syskon på en bondgård i Forshyttan, 23 kilometer nordväst om Filipstad i Värmland.

 - Min mamma Mina var piga och min pappa Ragnar var dräng när de träffades och köpte bondgården. De gick i kyrkan och var inte intresserade av idrott, säger Jonny Nilsson.

När föräldrarna sov smög sig den unge framfusige och målmedvetne bondpojken i väg för att träna.

Han fick klättra över stängel på den stängda idrottsplatsen för att kunna åka sina skridskor.

- Jag åkte och åkte, jag tränade hela tiden, säger Jonny Nilsson.

Kompisen Göran Johanssons pappa var tyngdlyftare.

- Så jag och Göran började lyfta vikter. Det var 200 kilo i benböj och 130 kilo bänkpress. Under sommaren sprang jag också mycket, det kunde bli rundor på tre mil.

- Jag tränade hårdare än alla andra skrinnare, speciellt i de senare tonåren, säger Jonny Nilsson.

1962 tog han några kraftfulla skär – rakt in i världseliten.

På Leninstadion i Moskva inför 100 000 åskådare vann den unge starke svensken VM-loppet över 10 000 meter och kom tvåa på 5 000 meter. Jonny Nilsson var inte lika bra på 500 och 1 500 meter och slutade som total VM-tia.

Under de fem kommande åren dominerade den 60 kilo lätte, men urstarke värmlänningen, på isarna över hela världen. 

Jonny Nilsson på skridsko-VM i Göteborg 1966.Foto: FOLKE HELLBERG / DAGENS NYHETER

Satte tre världsrekord i Japan

I VM i japanska Karuizawa satte Jonny Nilsson tre världsrekord och blev världsmästare totalt.

- Sigge Ericsson blev världsmästare totalt i Moskva 1955 och jag i Karuizawa åtta år senare. Ingen annan svensk har klarat det i skridskohistorien.

Prins Bertil tog emot när han landade på svensk mark. Jonny Nilsson fick Svenska Dagbladets bragdmedalj för sina fantastiska lopp.

Hysterin var total.

Den unge svenska stjärnan röstades fram till Sveriges populäraste person.

- Kungen, Gustaf VI Adolf kom tvåa. Inte klokt egentligen, säger Jonny Nilsson.

Flickorna flockades runt den nye idolen. 

I januari 1964 när de nionde olympiska spelen i österrikiska Innsbruck närmade blev Jonny Nilsson förförd av en norsk skönhet.

- Det är lätt att vara klok så här i efterhand, jag skulle inte ha följt med henne, säger Jonny Nilsson. Det känns som allt var riggat, att jag skulle bli sjuk.

En hel nation krävde att den blågule superskrinnaren skulle åka till OS och ta tre guld.

När mästerskapet närmade sig började Jonny Nilsson känna sig dålig.

Hans starka kropp som han byggt upp under så många år var plötsligt helt kraftlös.

Svensken åkte in som sexa på 5 000 meter. En klar missräkning.

Svaret på guldfavoritens bleka insats visade sig vara könssjukdomen gonorré.

- Jag blev smittad av flickan jag tillbringat natten med några veckor tidigare, säger Jonny Nilsson.

Så skulle 10 000 meter avgöras. Jonny Nilsson lottades att gå i första paret.

När kvällen var slut och alla konkurrenter åkt sina 25 varv stod det klart att Jonny Nilsson utklassat alla. Silvermedaljören Fred Anton Maier från Norge var 16 sekunder efter.

Hade eget tv-program

Jonny Nilson satte fem världsrekord, vann både VM, OS och 17 SM-guld under sin karriär.

Jonny Nilsson hade både ett eget tv- och radioprogram.

Hans popularitet visste inga gränser. Samtidigt var Jonny Nilssons intensiva låga för skridsko på väg att släckas.

- Jag var trött mentalt när jag var 23 – och slutade några senare. Jag satsade på OS 1968, men blev influensasjuk före mästerskapet, säger Jonny Nilsson.

Ångrar du att du slutade så tidigt?

- Nej, jag kunde inte försörja mig på min skridsko, vi amatörer fick ju inte tjäna pengar, vilket jag redan i början av min karriär tyckte var fel.

Pengar under bordet var vanligt bland dåtidens idrottsstjärnor.

Efter den fantastiska karriären utbildade sig superskrinnaren från Forshyttan till fastighetsmäklare. Ett yrke som följde honom genom hela livet fram till pensionen.

När Jonny Nilsson var som bäst och en bit in på 1970-talet hängde amatörregeln fortfarande blytungt över världsidrotten.

Dåtidens idrottsstjärnor fick inte tjäna pengar.

- Jag tyckte att det var orättvist och fick idén till en proffscirkus med 16 av världens bästa skrinnare, säger Jonny Nilsson.

Han hade etablerat sig som fastighetsmäklarare i Göteborg och skaffat sig många kontakter.

- Jag träffade stjärnskrinnarna i smyg, han fixade också flera tunga amerikanska finansiärer och sjösatte min proffsplan 1972, säger Jonny Nilsson.

Han var amatöridrottens fiende nummer ett.

Men snart började problemen. En av stjärnorna hoppade av – och allt vände till något negativt.

Jonny släppte självbiografin "Sikta mot stjärnorna" 1963.

"Jag hade en livskris"

Bondpojken från Forshyttan utmanade etablissemanget med den mäktige IOK-bossen Avery Brundage i spetsen.

- Plötsligt hade proffsåkarna inte tillträde till någon bana. Vi fick börja om från början och komma igång igen. Jag orkade bara driva allt ett år, säger Jonny Nilsson.

Han var helt slut.

- Jag hade en livskris och förlorade också mitt aktiekapital som jag hade satsat. Jag är fortfarande bitter att jag blev så motarbetad.

Några år senare började amatörlagen att luckras upp och stjärnorna fick tjäna pengar på sin sport.

- 1992 fick jag ett erkännande av dåvarande IOK-presidenten Juan Antonio Samaranch. Han tackade mig för att jag drog i gång allt. Det var opinionsbildning som också banade iväg för en avskrivning av amatörlagarna. Men jag fick ta hela smällen.

Jonny Nilsson har ingen kontakt med skridskosporten i dag. 

- Men jag kommer förstås att se tävlingarna från Sydkorea.

Hur ser du på framtiden?

- Jag vet inte hur länge jag lever och tar en dag i taget. Jag har haft ett bra liv och en fantastisk fru som jag träffade 1971. Vi gifte oss 1977. Jag har två fina barn och även tre gulliga barnbarn.  

MISSA INTE! Få största nyheterna från OS – testa SportExpressens bot gratis

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag