Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Lars Nelson: "Det är nästan overkligt"

Lars Nelson.
Foto: Gepa Pictures/ Ross Burton

SOTJI. Lars Nelson, 28, sitter på medaljpodiet och skiner.

För några år sedan var han på botten av karriären, nära att ge upp och genomgick en stor personlig sorg.

Nu flockas han av reportrar, har lett det svenska OS-laget till guld och har blivit "lord Nelson" med hela svenska folket.

– Det är nästan overkligt. Det betyder väldigt mycket – och det kommer betyda mycket framöver, säger Nelson.

Eldar Rönning står och svär i mixade zonen.

Skidorna har varit usla och han har sumpat Norges guldchanser.

Han har svårt att ta in vad som har skett.

– Vad fan är det som händer? Lars Nelson slår mig med 26 sekunder. Jag skulle slå honom med flera sekunder.

Rönnings ord beskriver Nelsons succé ganska väl.

Alla har pratat om Sveriges bredd, om Marcus Hellner på sista sträckan och om hur Johan Olsson ska spräcka fältet på den tredje.

Sveriges svaghet?

Ja, även enligt Nelson själv fanns den på den första.

– Rädslan fanns där. Jag kände mig ändå som det svagaste kortet. Det var ändå tre nyblivna OS-medaljörer på individuella sträckor som jag åkte med. Skräcken var att jag skulle tappa på min sträcka, säger han.

"Det känns overkligt"

Men frånsett att Nelson tappade skidan under första minuten, tappar han ingenting under sin sträcka.

Tvärtom.

Nelson gör sitt livs lopp, skakar av sig Norge och Ryssland och ger Sverige ett läge som senare ger guld.

– Det känns overkligt. Det roligaste av allt kanske är att jag gjorde ett starkt bidrag till det här guldet, att jag inte bara åkte av sträckan, säger Nelson efteråt, sittandes på podiet, omgiven av reportrar.

Vad tycker du om att sitta här?

– Jag tycker att det är kul, säger han.

– Det är kul att få uppmärksamheten. De andra har dragits med det lite längre.

"Gick så jäkla dåligt..."

Lars Nelson har länge varit doldis i den svenska landslagstruppen.

Att han överhuvudtaget är med var för några år sedan ingen självklarhet.

Ett tag var han nära att ge upp längdåkningen.

– Jag hade några år som senior då jag egentligen inte trodde på mig själv. Jag behövde någon som verkligen pushade mig till att göra saker ordentligt, så jag tog tillbaka min tidigare tränare Lars Selin. Han är en stor nyckelperson till hur bra det har gått.

– En stor anledning till att jag inte satsade för fullt, var att det inte kändes möjlighet att komma upp till de här, säger han och pekar på lagkamraterna.

Om det här är höjdpunkten på karriären, när var det som tyngst?

– Det var en säsong när jag var 22 år som det gick så jäkla dåligt. Jag var långt efter i en skandinavisk cup i Norge och kände att nu vill jag ta en paus och inte tävla mer.

"Min mamma gick bort"

Nelson berättar att han övertygades att fortsätta, men att det fanns tankar i huvudet att ge upp helt och hållet.

Dels för att resultaten var så dåliga, men också för att han gick igenom en svår period i livet.

– Samma säsong gick min mamma bort i cancer. Jag tog det ganska bra, men det gjorde inte att man blev mer taggad till att satsa. Men jag kan ärligt säga att jag nog hade varit i samma situation nu ändå.

Har du lyckats dra någon styrka från den perioden?

– Ja, absolut. Jag tror att jag har lärt mig kontrollera känslor på ett sätt som nästan kan verka känslokallt. Men jag har bra koll på huvudet inför tävlingar, att jag inte får panik inför ett uppdrag som i dag.

Tänker du tillbaka på det i dag?

– Ja, det är klart att jag gör. Det är klart att det hade varit kul om hon hade fått uppleva det här. Hon var ju med på alla tävlingar, precis som pappa. En typisk idrottsmamma.

"Har hört att folk hissar flaggorna"

Lars Nelson har upplevt sorg och svaga placeringar i skandinaviska cupen.

Nu lämnar han förmodligen OS för att åka världscupen.

Nelson är 52:a i totala cupen, varit elva som bäst och aldrig stått på en stor prispall.

I dag har han vunnit guld i en OS-stafett – är hela svenska folkets hjälte.

– Det är nästan overkligt. Det är varje svenska skidåkares dröm att få åka en OS-stafett. Det betyder väldigt mycket – och det kommer betyda mycket framöver.

Förstår du att folk hyllar dig hemma?

– Nej, det har jag ingen koll på än. Men jag har hört att man har hissar flaggorna hemma i Bruksvallarna.