Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Finspångs dubbla guldglädje i Moskva

Två unga män från Finspång åkte till Moskva 1980 för att simma OS. Både Pär Arvidsson och Bengt Baron kom hem med guld runt halsen.

- Från en liten ort från Finspång kan man väl egentligen inte förvänta sig ett OS-guld, och så kom det två på samma OS, säger Pär Arvidsson.

Pär Arvidsson

Född: 27 februari 1960 i Finspång, Sverige.

Längd: 183 cm.

Vikt (som aktiv): 74 kg.

Bor: Woodside (Kalifornien), USA.

OS-meriter: Guld (100 meter fjäril) i Moskva 1980.

Bengt Baron

Född: 6 mars 1962 i Finspång, Sverige.

Längd: 193 cm.

Vikt (som aktiv): 83 kg.

Bor: Järfälla.

OS-meriter: Guld (100 meter rygg) i Moskva 1980 och OS-brons (4x100 meter frisim) i Los Angeles 1984.

Bengt Baron var 11 år gammal och Pär Arvidsson 13 första gången de kamperade ihop under ett träningsläger med Finspångsklubben SK Korrugal.

Och det skulle inte bli den sista.

Duon sporrade varandra under otaliga träningstimmar i simbassängen i det östgötska samhället ända fram till 1977, då Arvidsson 17 år gammal fick ett stipendium att åka över och träna i USA. Efter det blev mötena färre, men väl så betydelsefulla.

- Han (Arvidsson) kom hela tiden hem med de senaste rönen. Vi visste hela tiden hur hårt man tränade där borta. Så fort det var skollov och han kom hem och tränade med oss var det en superinspiration, säger Baron.

Inför OS i Moskva tillhörde den då 20-årige Arvidsson de stora medaljhoppen. Den 18-årige Baron sågs på sin höjd som lovande, även om förbundskaptenen Sven von Holst inför mästerskapet flaggat för att han kunde uträtta stordåd.

När det var dags för Arvidsson att simma sin första final, på 200 meter fjäril, misslyckades han med att infria förväntningarna och slutade sjua.

- Jag visste egentligen att det inte skulle gå så bra på 200. Jag hade ett magvirus i maj och gick ner 10 kilo i vikt. Jag blev frisk sex veckor före OS men kom aldrig upp i min matchvikt igen. Jag brukar inte prata om det men jag skulle väl egentligen inte ha simmat 200-metersloppet för det tog så pass mycket på krafterna. Men i sådana lägen kan man inte visa att man har några svagheter, säger Arvidsson.

I stället var det Baron som ställde till med en rejäl sensation i finalen på 100 meter ryggsim.

- Jag visste att ryssen Viktor Kuznetsov, som haft den bästa tiden i semifinalerna, var ganska självsäker så jag var helt inställd på att det skulle bära eller brista. Jag skulle med ut och se om jag kunde störa honom i alla fall första 50. Då var jag före honom in i väggen och gjorde en bra vändning, sen var det bara att köra så långt man kunde och sälja sig dyrt, säger Baron.

Visste du att du hade vunnit när du gick i mål?

- Nej, det visste jag inte. Jag visste att jag var före Kuznetsov så jag hade mina aningar i och med att han varit så pass överlägsen i försöken, att det åtminstone skulle räcka till medalj. Sen såg jag en stor etta bredvid mitt namn och då blir det nästan chockartat.

Två dagar efter Barons triumf - och på samma bana fem - lyckades så även Arvidsson hitta farten i bassängen och simmade hem guldet på 100 meter fjärilssim.

- Det var inget perfekt lopp för mig. När jag var klar kollade jag upp på resultattavlan där platssiffran stod efter bana. Jag minns att jag tänkte "var jag på bana fem, ja det var jag"... "och det står en etta där". Sen var känslan inte att det var jättekul direkt, jag var trött både fysiskt och mentalt. Det var en mer dämpad lyckoreaktion. Det här stora smilet som man kan se på idrottsmän som lyckats kom en halvtimme senare, säger Arvidsson.

Efter den dubbla Finspångtriumfen i Moskva ville den lilla kommunen fira sina stora söner när de återvände till Östergötland.

- Jag och Pär kände lite grann att "oj, det här kan bli pinsamt, 50 pers ute längs vägarna". Sen åkte vi runt och såg att det stod folk längs hela vägen och det var ett antal tusen på torget i centrum. Då började vi fatta att det här är stort. Med tiden började det sjunka in att OS berör mer än något annat, det berör inte bara de idrottsintresserade, säger Baron.

- Det är en sån sak som man aldrig någonsin kommer att glömma, säger Arvidsson.

SK Korrugals simtränare Björn Larsson hade tidigt uppmanat Arvidsson och Baron att inte glömma bort studierna trots den hårda simträningen, simningen skulle de nämligen aldrig bli rika på. Och de båda adepterna hörsammade rådet.

OS-guldet öppnade dörren till de prestigefyllda universiteten i USA även för Baron som kunde välja och vraka var han ville studera på stipendium.

- Det är egentligen det som har varit absolut viktigast för mig. Det har gett mig en puff, disciplin och en biljett in i en ny arena, säger Baron som sedermera tog en MBA-examen (Master of Business Administration) vid Berkeleyuniversitetet och efter simkarriären gjort karriär som vd för bland annat Frionor, Vin & Sprit och nu för tiden godisjätten Leaf.

Arvidsson har studerat vid Berkeley där han tagit en "Bachelor of Arts degree", och vid Harvard Business School där han hämtat en MBA. Han bor sedan länge i Kalifornien och jobbar som investerare och ekonomisk rådgivare.

- Jag är enormt stolt över mitt OS-guld. Men jag är också väldigt stolt över att ha kunnat styra om och bli ganska framgångsrik inom ett helt annat gebit. För mig har det varit jätteviktigt, det handlar inte bara om att kunna simma fort i en bassäng fram och tillbaka, säger Arvidsson.

Båda är överens om att Karin Boye var något på spåren när hon konstaterade att "visst finns det mål och mening med vår färd, men det är vägen som är mödan vär d".

- Det är de här timmarna i bassängen och tillsammans på läger och tävlingar som verkligen betyder någonting. Det förstod man kanske inte då, säger Arvidsson.

- När jag träffar kompisar från den tiden så pratar vi aldrig om tävlingar. Vi pratar om träningsläger, minnen, upplevelser och resor. För mig är guldet mycket mer en symbol för den här resan från tioåringen i Finspång hela vägen till OS och till USA, säger Baron.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!