Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"Det säger jag er: Man kan inte knäcka oss"

MOSKVA. Med bara dagar kvar till OS vinkar president Vladimir Putin av en spillra av det ryska landslaget. Skandal efter skandal har krossat Rysslands friidrottsdröm trots ryska anklagelser om en politisk komplott.

Varsågod: Sport, sprit och spioner – här är dopingavslöjandena som tvingar rysk idrott på knä, och in i en osäker framtid.

Vad tycker ryssar?

Ryssars åsikter om dopinganklagelserna går isär. En opinionsundersökning från det väl ansedda opinionsinstitutet Levada kan i alla fall ge en ledtråd. Undersökningen genomfördes med 1 600 svarande från olika delar av Ryssland.

25 procent säger sig tro att anklagelserna mot friidrottslaget är grundlösa och handlar om allmän fientlighet gentemot Ryssland. 31 procent tror att en del ryska idrottare kan ha använt doping, men att det ”inte varit utbrett”.

9 procent säger sig tro att anklagelserna nog är grundade, 20 procent att de är ganska trovärdiga och 16 procent säger sig vara osäkra.

51 procent, mer än varannan, av de tillfrågade tror att ryska idrottsmän dopar sig i samma utsträckning som idrottare från andra länger. 27 procent tror att det är vanligare bland ryska idrottare, och 4 procent tror att det är vanligare. 18 procent säger sig vara osäkra

73 procent anser att det är oacceptabelt för ryska idrottare att dopa sig medan 14 procent anser det vara ganska acceptabelt. 13 procent är osäkra.

Med sina välkända trumpetstötar blåser den ryska nationalsången i gång, ett arv från Sovjetunionen som Ryssland plockat fram igen med annan text. Moskvasolen blänker till i pokalerna som står framställda på ett litet bord på den gröna gräsmattan. En arrangör väser irriterat till journalisterna att de ska ställa sig upp till nationalsången. Han får mest halvgenerade leenden till svar.

Det är invigningen av den rappt arrangerade tävlingen ”Stjärnorna 2016” på en sliten sportanläggning i norra Moskva. En del stjärnor är onekligen här. Stavhoppsdrottningen Jelena Isinbajeva är på plats, tillsammans med fler från den ryska friidrottseliten.

Många ler, men det är svårt att inte undra hur uppriktigt det är. Det här är nämligen inte den tävling friidrottarna drömt om och tränat inför. Det var inte hit de skulle utan till Brasilien, och Rio de Janeiro. Ja, fram tills att raden av häpnadsväckande dopingskandaler kopplade greppet om Rysslands friidrott, och slog allas OS-drömmar i kras.

Jelena Isinbajeva var på plats när Ryssland ordnade en tävling för friidrottarna som inte får delta i OS. Foto: Pavel Bednyakov / PAVEL BEDNYAKOV

Trots detta försöker många av dem som inte får tävla hålla uppe humöret, eller i alla fall kämpaglöden. Isinbajeva medger att löftet att gå till Europadomstolen för mänskliga rättigheter handlar om att rentvå sitt namn, inte om att få tävla i Rio. Men hon har hårda ord till dem som tror att Ryssland gett upp:

– Jag ska säga er en sak: man kan inte knäcka ryssarna. De har ofta pressat oss, försökt knäcka oss men ingen har någonsin lyckats, säger Isinbajeva till den samlade presskåren som samlats vid den röda löpbanan.

– Det finns ett bra talessätt: ”Det som inte dödar oss gör oss starkare”.

Jelena Isinbajeva talar i egenskap av en av Rysslands största idrottare. Under dopingskandalen har hon dessutom fått en martyrs status eftersom hon förbjudits tävla – trots att hon inte pekats ut för doping. Hon har blivit en symbol för vad som här ses som en orättvis, kollektiv bestraffning. Hon har själv valt att avstå tävlan i "Stjärnorna 2016", det är helt enkelt för känslomässigt jobbigt.

Isinbajeva berättar att hon precis talat med presidenten själv, och att Vladimir Putin försäkrat "att han inte kommer att överge henne". Vad de flesta verkar undra är om hennes karriär nu är slut, eller om det kan bli ännu ett OS.

– Jag vet inte än. När det är OS i Tokyo (2020) kommer jag att vara 38. Låt mig leva genom detta OS nu. Vad som händer om fyra år vet bara Gud.

Det råder på det hela ingen vidare feststämning. För trots sin charm är ”Stjärnorna 2016” inget OS eller ens en riktig idrottstävling i vanlig bemärkelse. Kritiker utomlands har gett den öknamnet ”dopolympiaden”.

 

Vi är i krig med väst, och sporten är ett slagfält i det här kriget. Därför måste vi slå väst i idrott.

 

Det är kanske lite hårt men för de utländska journalisterna här bevakas det inte som ett sportevenemang utan som ännu ett spektakel i dopingkavalkaden. En kavalkad med de rätta (eller felaktiga) ingredienserna: sprit, sport, spioner och skandaler som fått alla känslor i svallning.

Varsågod: Här är den osannolika dopingstoryn som skakar rysk sport i grunden och vi kanske ska ta en kort tillbakablick över vad som har hänt.

Skandal efter skandal

På de tjusiga nattklubbarna i Moskvas stimmiga nattliv skakar bartendrar obrytt fram grogg efter grogg ur ett ändlöst sortiment. För det ryska landslaget i Sotji var drinkmenyn betydligt torftigare, enligt uppgifter från skandalens hjärta.

Varsågod: till de anabola steroiderna blir det whisky för herrarna och vermouth för damerna. Den bokstavliga dopingcocktailen blandas lika delar sprit och steroider, i alla fall om man får tro den långa raden skandaler som skakar rysk idrott i dess fundament.

Det hela enligt det ryska dopinglabbets tidigare chef Grigorij Rodtjenkov. Rodtjenkov är utpekad som en av huvudfigurerna i raden skandaler som skakat rysk idrott i över ett år. Han anklagas dessutom för att ha försökt utpressa idrottare för egen vinning, vilket han till skillnad från dopandet förnekar. Han valde sedan själv att för tidningen The New York Times berätta om sitt fusk och pekar ut ryska regeringen som beställare av dopingprogrammet.

Isinbajeva deltog inte i Rysslands egna OS-tävling - och nu tvekar stjärnan om en fortsättning. Foto: Kin Cheung / AP

Enligt hans eget vittnesmål preparerade han steroidblandningen till många toppidrottsmän i Ryssland inför förra sommar-OS i London 2012 och sedan under vinter-OS på hemmaplan i Sotji 2014. Där ska dussintals idrottsmän varav minst 15 medaljörer har dopats, enligt den tidigare dopinglabbchefens uppgift. De förbjudna substanserna hjälpte idrottare att återhämta sig snabbare efter stora ansträngningar.

Det är en häpnadsväckande kupp som Rodtjenkov beskriver, där antidopingexperter tillsammans med ryska underrättelsetjänsten FSB ska ha bytt urinprover med spår av doping mot rena. Uppemot 100 urinprover ska ha smugglats genom ett litet hål i en vägg för provtagning.

– Folk firar OS-segrare, medan vi sitter och byter ut deras urin, säger Rodtjenkov i den amerikanska intervjun.

– Kan du fatta hur olympisk idrott arrangeras?

The New York Times har betonar att Rodtjenkovs vittnesmål inte kan bekräftas oberoende och här i Ryssland avfärdar många det som ren lögn. Men uppgifterna från den ryske antidopingexperten – eller dopningsexperten om man så vill – stämmer väl överens med flera rapporter från internationella antidopingorganet Wada.

Wada började utreda saken efter att tyska tv-kanalen ARD i december 2014 sände första delen av ”Dopingens hemligheter: Hur Ryssland skapar sina vinnare”. Visselblåsarna Julia och Vitalij Stepanov – hon löpare och han tidigare anställd vid ryska antidopingorganet Rusada – vittnade då om rysk doping. Paret gömmer sig numera på hemlig ort.

Efter ARD:s dokumentär följde sedan en rad avslöjanden som skakade inte bara den ryska idrotten utan också världens. Wadas beslut att den 1 januari i år lägga till läkemedlet meldonium till listan över förbjudna substanser slog sedan hårt mot östeuropeiska idrottare med tennisstjärnan Maria Sjarapova som det förmodligen mest kända ryska exemplet.

Det senaste och kanske hårdast slaget kom bara två veckor sedan. Det var Wadas senaste rapport, den så kallade McLaren-rapporten, som överlag ställer sig bakom Rodtjenkovs och paret Stepanovs anklagelser. Fusket ska ha varit ”styrt, kontrollerat och övervakat” av ryska idrottsdepartementet med direkt inblandning från underrättelsetjänsten FSB och andra tjänstemän.

Många trodde nu att den internationella olympiska kommittén (IOK) helt skulle kasta ut Ryssland från OS. Men i söndags kom beskedet: IOK lämnar det upp till enskilda idrottsförbund att fatta beslut om Rysslands öde. En del av de ryska idrottarna kan alltså ändå få tävla i Rio-OS, om än med något fler regler än andra länder.

Isinbajeva talade inför Rysslands OS-deltagare i förrgår, där president Vladimir Putin också fanns med. Foto: Alexander Zemlianichenko / AP TT NYHETSBYRÅN

Rysslands lättnad över beslutet var stor. Ryske idrottsministern Vitalij Mutko var snabbt ute och uttryckte Rysslands "tacksamhet” över IOK:s beslut. Utomlands kritiserade många i stället IOK:s beslut skarpt.

– Min första reaktion var att man fegat ur. Jag hade hoppats på att IOK skulle göra en rejäl markering och utesluta Ryssland. Nu känns det mer som att man lämnar beslutet med svansen mellan benen till de internationella förbunden, sa svenska Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson direkt efter IOK:s beslut.

Även Patrik Sjöberg, svenske rekordhållaren i höjdhopp, tyckte att IOK:s har fattat fel beslut:

– Det är fegt av IOK. Jag är emot kollektiv bestraffning men i det här fallet finns det så stora bevis om hur kulturen kring doping är i Ryssland, sa han.

Spekulationerna runt varför Ryssland inte portades helt tog snabbt vid.

Ekonomiskt är inte Ryssland av avgörande betydelse för internationell idrott. Däremot kan Ryssland ha en hel del politisk makt i en idrottsvärld som dessutom överlag skyr intern oro och konflikt. Men många såg helt enkelt en sorts kompromiss där de viktiga friidrottarna stoppades, men där IOK inte ville kasta ut Ryssland helt.

För den ryska regeringen räddade IOK-beslutet en hel del av nationens ansikte. För de friidrottare som ändå inte får vara med i OS var det ett klart beskare besked, och det var de som i går samlades för tävlingen ”Stjärnorna 2016” för att göra upp om vad som i bästa fall kan ses som ett tröstpris.

Vad Ivan Drago kan lära oss om utrikespolitik

”Men vadå, det är väl bara sport?” tänker kanske många.

Men att skilja sport från politik är inte det lättaste. Under kalla kriget beskrevs guldmedaljer som bland de mest grovkalibriga vapen som finns i propagandakampen mellan väst och öst. För Vladimir Putin och hans regering är idrottsliga segrar och tunga sportarrangemang del i att vinna Ryssland ära i konkurrens med väst.

Eurovision blev i år också politiskt laddat när Ukraina knep segern framför Ryssland med en sång om stalinismens fasor. En sång som i dagens ljus sågs som en kritik av Rysslands annektering av Krimhalvön två år sedan.

Andrej Kolesnikov, politisk analytiker vid tankesmedjan Carnegies ryska kontor, säger att idrott är en politiskt laddad arena på samma sätt. "Vi är i krig med väst, och sporten är ett slagfält i det här kriget. Därför måste vi slå väst i idrott", beskriver han den ryska sidans syn.

– Så doping är verktyg för FSB och andra myndigheter för att uppnå resultat. Det är samma sak med det här som med Eurovision. Vi måste vinna.

 

 

Alla tror att Ryssland är ett dåligt land och det är inte alla som har bra tankar om Ryssland

 

Internationell idrott har länge varit en spelplan för länders hävdelsebehov. Inte minst för USA och Ryssland. Man kan bara titta på 80-talsklassikern "Rocky 4". Filmen kretsar ytligt sett kring en boxningsmatch mellan amerikanske Rocky Balboa och den sovjetiske boxningsmaskinen Ivan Drago.

Den skrämmande och – förstås – superdopade Ivan Drago, spelad av svenske Dolph Lundgren, har inte många repliker. Det är mest cynisk likgiltighet eller fåordiga varningar som: ”Jag måste krossa dig”. Men poängen går i alla fall fram. Filmen handlar inte om boxning utan om politisk kamp i en tid präglad av kalla kriget. Och på samma sätt som utrikespolitiska experter i dag talar om risken för ett nytt kallt krig laddas på nytt såväl idrott som schlagerkultur allt mer med stormakternas utrikespolitiska fåfänga.

Konflikttänkandet underblåses i Ryssland av statliga medier, säger Olga Chvostunova, rysk journalist och analytiker på tankesmedjan In Modern Russia, som leds av oppositionelle ex-oligarken Michail Chodorkovskijs son.

– Den här skandalen framställs som del av västs försök att undergräva och förstöra Ryssland. Beskrivningen av Ryssland som ett ”belägrat fort” har blivit allmänt accepterad av ryssar och internationell kritik, oavsett dess sanningshalt, avfärdas därför, säger hon.

Det är ett resonemang som fått fäste bland många ryssar. Många tycker sig se klara politiska motiv bakom kritiker mot Ryssland och en av dem är 21-åriga butikschefen Jekatarina:

– All den här pressen kan skada bilden av Ryssland internationellt. Alla tror att Ryssland är ett dåligt land och det är inte alla som har bra tankar om Ryssland, sa hon efter att ha nåtts av nyheten om en av de senaste skandalerna.

Vad har Ryssland sagt då?

Någonstans här kan det vara rimligt att påminna om att anklagelserna mot Ryssland är särskilt allvarliga. Det handlar inte bara om ”gammal vanlig” doping. Det är särskilt uppgifterna om en direkt statlig inblandning från idrottsdepartementet, underrättelsetjänsten och antidopinglabb som upprört, tillsammans förstås med den rapporterade omfattningen.

Ryssland arrangerade "Stjärnorna 2016" för de friidrottare som inte får delta i OS. Foto: Pavel Bednyakov / PAVEL BEDNYAKOV

Med det sagt så ställer Ryssland, kanske inte särskilt överraskande inte upp på alla de här anklagelserna. Ryssland intog tidigare en mycket konfrontativ, för att inte säga arg, hållning och avfärdade sina kritiker bestämt. Skandalerna som drabbat rysk idrott ska vara en del i ett storpolitiskt spel där västländer vill smutskasta stolta Ryssland – inte bara politiskt utan också idrottsligt och kulturellt, lyder tongångarna från Ryssland.

Men i samband med att man i slutet på våren tog in en amerikansk PR-firma blev tonen plötsligt mjukare och mer ursäktande när det stod klart att Ryssland riskerade att helt stoppas från OS, något många fram till dess sett som otänkbart. Ryssland har medgett att det finns problem men förnekar de direkta kopplingarna till ryska myndigheter inklusive underrättelsetjänsten.

Maria Zjelanova, idrottsdepartementets antidopingrådgivare, svarade tidigare nej på frågan om hon anser att Ryssland pekats ut orättvist mycket.

– Doping är ett globalt problem inom idrott men vi erkänner att Ryssland måste ta ansvar för att tackla problemen som finns här, sa hon, innan hon själv stängdes av som del i en utredning.

– Vi är ledsna att idrottsmän som försökt lura oss och världen inte fångats tidigare. Men rena idrottsmän, varav många lagt flera år av sina liv på träning och förberedelser inför OS, bör inte straffas för andras fel.

Det stämmer att doping inte bara förekommer i Ryssland. Även om Ryssland just nu har hamnat i strålkastarljuset. Men det finns så att säga grader i dopinghelvetet, påpekar då Rysslands kritiker.

 

De tävlar inte, de förlorar ingenting. Vi går miste om mycket men de känner inte smärtan som vi känner den

 

Samtidigt som förbund och tjänstemän har kritiserat vad de ser som kollektiv bestraffning mot ryska idrottare har de också baxat över skulden på dem. Idrottare klagar nu högt över att de fått ta hela smällen medan myndigheter som påstås ha känt till alltihop klarar sig oskadda. Inte bara idrottare utan också tjänstemän måste ta större ansvar, säger Jelena Isinbajeva vid gårdagens tävling i Moskva.

En av dem som levererat denna kritik är släggkastaren Sergej Litvinov. Litvinov tog brons vid EM 2014 och har aldrig åkt fast för doping. Precis som Isinbajeva utesluts han ändå som medlem av det ryska friidrottslandslaget. Litvinov har talat ovanligt öppet om problem med doping i Ryssland och behovet av att tackla det, men han har också varit arg över att ryska tjänstemän som de från friidrottsförbundet inte fått ta något av smällen.

– De enda som har straffats är idrottare, inte folk vid federationen. De tävlar inte, de förlorar ingenting. Vi går miste om mycket men de känner inte smärtan som vi känner den, säger släggkastaren.

– Jag tror att det är sant att vi har problem i vårt land men hur kan idrottare påverka det? Vi kommer försöka förändra det men det är ett svårt läge för idrottare.

Att få svar på sina frågor är inte heller alltid det lättaste. Ryska idrottsdepartement har inte velat svara på våra frågor trots flera mejl och telefonsamtal. Ryska antidopingorganet Rusada meddelar via mejl att man inte har möjlighet att svara på några frågor.

Dmitrij Sjljakthin, ordförande för ryska friidrottsförbundet.

Men Dmitrij Sjljakhtin, ordförande för ryska friidrottsförbundet, går med på att tala med oss utanför den ryska olympiska kommitténs högkvarter. Han slår ifrån sig anklagelser om att tjänstemän inte har drabbats. Han själv tillträdde i januari i år som del av förbundets krisarbete efter dopingskandalerna.

– Exempelvis inom friidrottsförbundet, dess styrelse och alla kommittéer så finns det många som fått avgå – över 40 personer, säger han.

På frågan om hur han ser på doping i Ryssland så säger han att det förekommer och att det tidigare funnits problem inom just friidrott. Men han tror också på politisk inblandning i anklagelserna.

– Jag anser också att det finns ett politiskt element och en dubbelmoral i den här frågan, säger han.

– Sättet på vilket ryska friidrottare behandlats har varit väldigt tufft och väldigt samvetslöst.

När ryska olympiska kommittén vinkade hej då till sina OS-idrottare sa dess ordförande Alexander Zjukov att Ryssland kommer ha de renaste atleterna i Rio. Om det ryska laget kommer att vara renare än det svenska vill Sjlijakhtin inte svara på. Men trots alla skandaler säger han sig inte tro att Ryssland har större problem med doping än andra länder.

– I fråga om doping är det här problemet lika stort i Ryssland som någon annanstans i världen. Det är mycket bättre än vad det har varit och vi har inte samma problem som vi brukade ha, säger han.

Men det kommer förstås krävas mycket mer än ord från ryska tjänstemän om förtroendet för rysk sport ska kunna återupprättas. Ryssland kommer nu att få tävla i Rio, men oavsett hur det kommer gå där är den större frågan vad som händer sedan. Vi har av allt att döma långt ifrån sett slutet på den här soppan.

Isinbajeva har kanske rätt – det som inte dödar en gör en starkare. Frågan om det verkligen är styrka Ryssland behöver just nu. Eller om det, som många utomlands menar, är lite ödmjukhet. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!