”Om de säger det kommer jag sluta”

Det är morgon och nio dagar in i februari 2019. Hon har tänkt på det tidigare men nu har hon sett något som gör henne verkligt upprörd och provocerad.

Ulla Gustavsson går in på Facebook och skriver vad hon tycker om bilden hon hittat på hemsidan till ett av Riksidrottsförbundets distriktsförbund. I en annons på förbundets hemsida skjuter en pojke och en flicka med luftgevär. Pojken är blond. Flickan bär hijab.

”Varför normaliserar RF slöjan som ett klädesplagg vilket som helst!?! Detta är för mig fullständigt obegripligt att en rörelse som säger sig stå för jämställdhet och alla människors lika värde visar en bild som denna. Okunskap skadar - Läs på, gör om, gör rätt!”

Ulla Gustavsson är ordförande i svenska simförbundet och det dröjer inte länge innan Sportbladet ringer upp och ber henne utveckla sitt Facebook-inlägg. Hon slår fast att Riksidrottsförbundet genom bilden visar att de gillar hedersförtryck, könsstympning, barnäktenskap och hedersvåld.

– Är slöja ett religiöst uttryck får du välja det efter att du fyllt 15 eller 18 år, säger Gustavsson. 

– Men RF ska inte visa barn med slöja i något material, det är viktigt.

Hon diskuterar också frågan med sin vän Lars Liljegren, som haft uppdrag i Riksidrottsstyrelsen och Stockholms idrottsförbund. Liljegren säger till samma tidning att han tycker bilden ser ut som ”en rekryteringsannons för en militant organisation”.

– Det ger associationer som jag blir väldigt, väldigt, väldigt illa berörd av.

Nu är debatten i gång.

Landslagssimmarna Michelle Coleman och Simon Sjödin vänder sig direkt emot sin ordförande. Coleman säger att det är lätt att sitta på sitt kontor och tycka saker men att Ulla Gustavsson nog aldrig varit i Tensta en söndagskväll – stadsdelen där hon själv engagerar sig för att få fler tjejer att börja simma.

Sehri Sak, ledare i ”Muslimska kvinnors idrottsförening”, säger att en bild på en tjej i hijab bara speglar samhället och att ingen kan förneka hur samhället ser ut.

Det höjs också röster som menar att Ulla Gustavsson har skadat sin trovärdighet som domare vid Örebro tingsrätt, där hon också jobbar.

Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson säger att han inte vill utesluta några barn. ”Alla som idrottar ska få vara med på bild” säger han, för att i nästa andetag påpeka att bilden ”visar på dålig fingertoppskänsla”.

– Jag hade valt en annan bild. Vapen och slöja för tankarna till IS, och så vidare, säger Björn Eriksson till SVT.

Själv säger Ulla Gustavsson att hon mest fått positiva reaktioner på sina uttalanden men tre dagar efter att hon skrivit Facebook-inlägget tar hon ändå bort det. Anledningen är att hennes dotter har fått ta emot hatmejl.

Även det distriktsförbund som först hade bilden på sin hemsida tar bort den och mitt i allt står den förvirrade fotografen Per Groth. Han hade ju bara varit och dokumenterat en ”prova på-dag” i idrott.

– Det verkar märkligt att inte alla tjejer i dagens Sverige skulle få prova på just skytte. Och varför skulle inte jag kunna fota det? Det är ju löjligt, säger han till Sportbladet.

In i debatten kommer också idrottsministern Amanda Lind. Hon är tydlig: alla barn ska känna sig välkomna och kunna gestaltas på bild.

Fem dagar efter Ulla Gustavssons Facebook-inlägg uttrycker en enig styrelse att den inte längre har förtroende för henne. Hon avgår som ordförande för simförbundet. 

Gustavsson fick avgå på grund av sina åsikter om slöjan och stormen drog förbi. Men kvar finns ändå frågan:

Vad har slöjan för ställning i svensk idrott?

”En del av min utrustning”

Strax innan uppståndelsen blossade ett liknande bråk upp inom svenska fotbollförbundet där en person avgick. Detta efter en kollegas ord om att ”alla som bär slöja gör det av förtryck och tvång” och för att förstå debatten kring slöjan räcker det knappast att referera till en eller ett par händelser inom idrotten.

”Och säg till de troende kvinnorna att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet och inte visa mer av sina behag än vad som anständigtvis kan vara synligt; låt dem därför fästa slöjan (khimār) så att den täcker barmen”, står det i islams heliga skrift Koranen. 

Dessa rader tolkas på olika sätt inom olika delar av islam och gör att muslimska kvinnor i Sverige använder alltifrån hijab, som täcker håret och axlarna, till niqab som täcker hela kroppen. Vissa väljer också att inte täcka håret alls.

I och med att klädesplagg som hijab och andra heltäckande slöjor börjat synas allt mer frekvent i den sekulariserade västvärlden har den politiska debatten om religiösa symboler tagit fart. Vad ska vara tillåtet och vad är ens en religiös symbol? I Frankrike infördes redan 2004 ett totalförbud mot religiösa symboler i skolan och sex år senare kom ett förbud mot heltäckande slöjor på offentlig plats. 2012 dömdes två franska kvinnor till böter efter att ha gått runt med niqab. FN hävdade att böterna gick emot de mänskliga rättigheterna men Europadomstolen slog fast: förbudet handlar inte om det religiösa attributet i kläderna och strider inte mot religionsfriheten.

Inte heller Sverige har varit fritt från diskussioner och beslut om slöjförbud. Flera kommuner har klubbat igenom förbud mot slöja i skolan efter valet 2018. Dessutom har arbetsgivare rätt att styra över sin klädkod. De kan bestämma att de anställda inte ska bära religiösa, filosofiska eller politiska symboler under arbetstid.

En av de som använder slöja när hon arbetar är Umeå IK:s 21-åriga anfallare Zabibu Nduwimana. På både träning och match bär hon en hijab som täcker håret och går ner till axlarna. 

Som sexåring flyttade Nduwimana och resten av familjen efter hennes pappa från Burundi till Sverige och Härnösand. Där började hon spela fotboll och fick som 15-åring pris som den mest lovande tjejen i Ångermanland. Redan två år tidigare debuterade hon i division 1 Norrland men att hon skulle bli just fotbollsspelare var inte givet. Hon hade provat på flera olika sporter och när en kompis undrade om hon skulle följa med på en träning blev fotbollen ett bra sätt att lära sig ett nytt språk.

– För mig var det aldrig självklart att jag skulle hålla på med fotboll. Jag började egentligen för att jag skulle lära mig svenska bättre, berättar Zabibu Nduwimana.

– Jag tänkte att jag lika gärna kunde spela fotboll, för då måste man prata. Det var bara svenskar i laget. Det blev att jag fastnade för fotboll och fortsatte.

Det händer att folk uppmärksammar hennes slöja och ställer frågor.

– Det är kul och då får jag svara på frågorna de har. Sedan säger de att jag inspirerar yngre muslimska tjejer, det är alltid kul att höra.

Sedan våren 2018 säljer Nike så kallade ”sports hijabs” men när Zabibu Nduwimana är på planen använder hon slöjor som hon köper när hon är i hemlandet Burundi.

– De Nike släppte är helt okej men jag använder helst den jag själv har, den har två lager. Den jag köpte senast från Nike har ett lager så om någon skulle råka dra av mig den syns ju håret.

Som praktiserande muslim ser hon slöjan som en naturlig del av sin utrustning som fotbollsspelare.

– Alla andra har ju matchställ och pannband och sånt. Slöja är en del av min utrustning. Om de skulle säga att man inte får spela med slöja kommer jag förmodligen sluta.

Fick reglerna att ändras – slöja tillåtet i största sporterna

En naturlig del av utrustningen för Zabibu Nduwimana, men hur naturligt är det för idrottsförbunden att tillåta spel med slöja i sina sporter?

Om Nduwimanas användande av slöja i jobbet som fotbollsspelare varit någorlunda problemfritt kommer en mer komplicerad historia från 2016 när Huddinges då 17-åriga baskettalang Noha Berhan stoppades. Att spela ungdomsmatcher med hijab hade inte varit några problem men när hon skulle registreras för spel i kvalet till basketettan satte svenska basketförbundet stopp. Man hänvisade till det internationella basketförbundet Fibas regler som inte tillät huvudbonader bredare än fem centimeter.

Till sist fick Berhan dispens för att spela kvalmatcherna och hon lät meddela att hon tänkte kämpa för att få Fiba att ändra reglerna. Det fick hon chans att göra senare under hösten när hon inte fick spela i basketettan. Hon startade en petition under hashtaggen #FibaAllowHijab som riktade sig till den dåvarande Fiba-presidenten Horacio Murtore. Över 130 000 personer skrev på petitionen och även svenska basketförbundet uppmanade Fiba att ändra sina regler.

– Slöjan är en del av min identitet. Det är exakt samma sak som att jag frågar någon annan person att ta ifrån en del av deras identitet. Jag ska inte ens behöva bli ifrågasatt, det är en del av mig, sa Berhan i en intervju med SVT.

I november kom till sist ännu en dispens. Den gällde fram till att Fiba till sist fattade ett slutgiltigt beslut om att tillåta slöja i maj 2017.

Noha Berhan lyckades ändra reglerna och fick även Riksidrottsförbundet att ta fram en ny uppförandekod efter en motion från basketförbundet. Den ska ge alla idrottare i Sverige rätt att klä och uttrycka sig som de vill så länge de inte kränker andra.

Basketförbundet skriver numera så här om huvudbonader:

”Den ska inte täcka någon del av ansiktet helt och hållet eller delvis (ögon, näsa, läppar etc.) och får inte vara farlig för spelaren som bär den och/eller övriga spelare. Huvudbonaden ska inte ha öppningsbara/förslutna delar runt ansiktet och/eller nacken och ska inte ha några utskjutande delar från dess yta.”

Goda möjligheter att spela med slöja alltså och hos förbunden till de största sporterna i Sverige verkar det tydligt att det är RF:s uppförandekod som legat till grund för hur reglerna är skrivna.

– Det är tillåtet att spela med slöja på både senior- och juniornivå, så alla är välkomna. Vi är starka i alla samhällsgrupper, säger basketförbundets ordförande Mats Carlsson.

– Det är naturligt att människor med olika kulturer och religioner möts på basketplanen.

– Vi har definitivt ryttare som rider med slöja. Visst är det så, säger ridsportförbundets ordförande Ulf Brömster.

Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson säger att man litar på att de olika sporternas egna förbund följer uppförandekoden när de skriver sina regler.

– Ja, men säkerheten är överordnad. Vi tycker det vore konstigt att ha en annan linje. Om vi driver en linje att alla ska få vara med vore det konstigt att till exempel säga att barn i slöja inte får vara med, säger Eriksson.

Han är glad över att slöjförbudet från Fiba är borta. 

– Den regeln togs bort gudskelov. Hade den varit kvar hade det blivit komplicerat, som det var i boxningen för några år sedan när de hade synpunkter på hur kvinnliga boxare skulle vara klädda. Då ställs man som förbund inför ett problem när det handlar om internationell representation eftersom vi inte äger regelsystemet. Mig veterligen finns det ingen internationell struktur som har den typen av regler längre, vilket är väldigt skönt.

Zabibu Nduwimana har stoppats från att spela på grund av sin slöja en gång. Det var så sent som förra säsongen. Då hade hon bara en vit slöja och eftersom Umeå IK bar sina svarta hemmaställ fick hon inte spela för domaren. Det berodde alltså på slöjans färg snarare än att det var just en slöja.

– Det var en domare som hade varit ganska hård med den regeln som jag träffat på tidigare. Då lät hon mig spela men sen träffade jag på henne igen i en annan match. Då sa hon bara att ”nej, du får inte spela”. Jag hade inget val, berättar Nduwimana.

– Jag var besviken så klart. Jag förstår ju att regeln finns och att hon följer den men det var inte så att jag gjorde det med flit. Jag hade ingen annan slöja då. Nu har jag både en svart och en vit eftersom vi har vita och svarta matchställ.

”Skolan har ett jättestort ansvar”

Det har nu gått mer än ett år sedan Ulla Gustavsson sa ifrån mot slöjan på Facebook och fick avgå som ordförande för simförbundet. Hon minns tillbaka till en uppståndelse som gjorde henne förvånad och hon tycker att det hon sa missuppfattades medvetet.

– Det gjordes medvetna feltolkningar. Självklart ska alla få idrotta, säger Ulla Gustavsson.

– Jag kritiserade en reklambild som RF använde för att locka fler barn till idrotten. Det jag reagerade på var vilka värden den bilden förmedlade. Hijaben är det viktigaste verktyget för att normalisera hedersförtryck, säger Gustavsson som engagerar sig i organisationen GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime).

Hon vill inte gå in på vilka regler som hon tycker ska gälla för idrottande med hijab men tycker att det är en fråga som idrottsrörelsen måste diskutera. Hon säger också att kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck måste öka.

– Hijab är en religiös och sexistisk symbol som synliggör kvinnans underordnade ställning gentemot mannen. Det jag reagerar på är hijab på små flickor. Hijaben visar på ett oskuldsideal som innebär att man sexualiserar små flickor. Det är en värdering som står i motsats till idrottsrörelsens värderingar om jämställdhet och alla människors lika värde som jag ser det.

Ulla Gustavsson får medhåll från flera politiker när hon problematiserar barns användande av slöja i Sverige. I en enkät som TT presenterade i februari i år hade 23 av de 265 svarande kommunerna fått in motioner om slöjförbud. M-ledda Staffanstorp blev först i landet med slöjförbud för skolbarn upp till årskurs sex. Kommunstyrelsens ordförande Christian Sonesson (M) menar precis som Ulla Gustavsson att slöjan är en symbol för hedersförtryck och förbudet finns med under ett avsnitt om just hedersförtryck i kommunens nya integrationsplan. Förbudet innebär dock inte någon omedelbar förändring för Staffanstorps kommun. Det finns nämligen inte några elever där som bär slöja. 

I Skurup har det däremot blivit uppståndelse efter att kommunen infört slöjförbud för lärare och elever i skolan. Konsekvensen har blivit att fler börjat bära slöja trots det nya förbudet. Några påföljder för de som gör det lär det inte heller bli, eftersom rektorerna i kommunen hävdar att förbudet strider mot lagen.

Om ett slöjförbud i skolor faktiskt blir verklighet lär förbudet mot att idrotta i slöja dock stanna vid idrottslektionerna. Att ta det vidare till andra sektioner i samhället ligger inte i kommunernas makt, säger Staffanstorps moderata kommunalråd Christian Sonesson.

– Det stannar vid skolan. Det är verksamheterna som det är kommunalt huvudmannaskap på, säger han.

– Det är inte kommunens uppgifter. Vår uppgift är att ansvara för förskola och grundskola.

Jenny Berglund är professor i religionsdidaktik vid Stockholms Universitet och tror att ett mer strängt slöjförbud i svenska skolor skulle påverka muslimska tjejers idrottande negativt.

– Det skulle ju gälla oavsett om det är matematik eller idrott. Tjejer som vill ha slöja kommer att söka sig till andra skolor och det skulle bli en segregation på så vis. Sedan tänker jag att skolidrotten har en stor betydelse, säger Berglund.

– Skolan har ett jättestort ansvar att introducera personer som inte har det hemifrån till olika möjligheter.

Så länge inte ett slöjförbud breder ut sig och blir ett inslag i den nationella lagstiftningen lär inte heller Riksidrottsförbundet ta upp slöjförbud, trots Ulla Gustavssons uppmaning om att idrottsrörelsen borde diskutera frågan. Ordföranden Björn Eriksson säger att Riksidrottsförbundet inte kommer ha en annan slöjpolitik än den som förs i landet i övrigt.

– I den nationella lagstiftningen finns inget slöjförbud och det är lite svårt att tänka att idrotten ska genomföra det annat än om det handlar om säkerhetstänkande, säger Björn Eriksson.

Han försvarar också sin tidigare kommentar om vilka associationsbanor en bild på en flicka i hijab som skjuter med luftgevär kan ge. Efter att Ulla Gustavsson uppmärksammat bilden sa Björn Eriksson att den förde tankarna till IS.

– Den kommentaren kom helt enkelt av att om det finns en bild av att slöja, vapen och religiös tro har en värdeladdning hos många människor, så kanske man inte skulle ha valt den bilden om man skulle rekrytera folk. Det är inget kriminellt eller felaktigt men det kan ju leda associationsbanorna lite tokigt hos många människor. Det finns väldigt många bilder man kan visa på barn som håller på med idrott men det där kanske inte är förstahandsvalet om det leder tankarna fel hos många människor. 

Blir det inte någon sorts exkludering ändå, om man tänker att man ska välja bort en bild på det sättet?

– Nej, jag sa inte att man måste välja bort den men om man ska dra till sig människor kanske det är bättre att välja en bild som inte gör att vissa får den associationsbanan. Men det är definitivt vare sig olagligt fel eller fel på något sätt. Det är mer hur man själv ser på det hela men jag tror att bland tusentals tänkta bilder så finns det nog många som eliminerar det problemet.

En av de största muslimska idrottarna i Sverige är Farhiya Abdi. Den 28-åriga basketstjärnan är en av fem svenskor som varit proffs i WNBA. Hon har valt att inte bära slöja, varken på eller utanför planen, och hon blir arg när hon hör resonemanget om att slöjan skulle associeras till IS.

– Sånt där tycker jag bara… Då är du inte tillräckligt påläst, inte tillräckligt öppensinnad. Jag tycker det är lite ignorant att dra alla över en kam. Då säger man att alla muslimer skulle ha något band till IS, det är ju bara dumt sagt. Då tycker jag inte man är tillräckligt smart nog. Ska du jämföra någon som vill idrotta med IS, då ser man bara hur långt det har gått. Det säger mer om personen än det säger om själva fallet, säger Abdi.

– Självklart kommer det finnas folk som inte håller med, så är det. Alla kommer inte vara på samma sida och det kommer alltid vara folk som tycker det är en helt dum idé. Men för mig handlar det om att acceptera alla, både de som har slöja och inte. Man ska acceptera de som har valt den vägen och vill praktisera sin religion. Sverige vill ju vara ett land som är öppet för alla och ta emot alla. Då gäller det inte bara på vissa ställen, man kan inte bara välja ”nu ska det vara öppet för det här och för det här”. Jag tycker att om det ska vara så ska man vara öppen för alla som vill idrotta med slöja.

”Kan inte komma något ont från det”

När Nike lanserade sina ”sports hijabs” våren 2018 berättade man att idén kom från den olympiska tyngdlyftaren Amna Al Haddad som besökt företaget i Oregon. Hon berättade då att det bara fanns en hijab som hon kunde ha, som hon tvättade för hand mellan tävlingarna. Företagets förhoppning vid lanseringen var därför att fler kvinnor skulle kunna bli pionjärer inom sin sport, eftersom muslimska tjejer ofta slutar idrotta innan de blir vuxna.

Den brittiska organisationen ”Sporting Equals” har i en sammanställning lyft fram bland annat klädkod, brist på förebilder, språkbarriärer, socioekonomiska problem och klimatet inom sporten som anledningar till att många muslimska tjejer slutar med sin idrott redan som barn. Religionsprofessor Jenny Berglund är också inne på att det hade behövts fler förebilder men ser även ett annat stort skäl till att vi i Sverige ser få muslimska kvinnor på elitnivå.

– Frågan är: har det att göra med att de är muslimer eller finns det andra faktorer? Muslimer är ofta från invandrarkategorier och det är en klassfråga. Det blir ganska lätt att man generaliserar men om man tittar på de familjer som har en medelinkomst på under 30 tusen kronor i månaden är det nog inte så många barn som kan ägna sig åt kostsam idrott, säger Berglund.

– Det där tror jag ofta blir ett problem. Vi säger att det beror på att de kommer från ”det och det stället”. Jag menar, du har ju muslimer som är från precis hela världen och det är väldigt olika vad som råder kulturellt.

Berglund tror ändå att frågan om kläder leder till att muslimska tjejer och kvinnor väljer bort idrotten.

– När du kommer upp på elitnivå tror jag det blir svårare, även om det finns några exempel. I många fall är man också beroende av sponsring och hur många får ”spons” när de har sjal?

Är det någon form av diskriminering?

– Jag kan tänka mig att det är så industrin funkar. Det är ett antagande, men jag är osäker på om ett stort företag skulle gå in och sponsra någon med sjal.

Zabibu Nduwimana kan se sig själv som en förebild, både för sina småsyskon och för andra barn som kommit fram och sagt att det är ”supercoolt” att hon spelar med slöja. Men vad ska göras för att fler tjejer med slöja ska fortsätta spela? Den frågan är svår.

– Det finns de som tycker att muslimska tjejer inte ska spela med slöja. Vissa ser det på ett negativt sätt. Tjejer får inte spela med slöja i vissa länder eller inte spela alls, säger Nduwimana.

– Det handlar om kulturen och vad man har för religion. I de flesta muslimska länderna spelar inte tjejer fotboll till exempel. De ser den som en killgrej. Jag vet inte, men om samhället uppmuntrar muslimska tjejer till att spela på något sätt kanske. Man får aldrig höra något om det.

Basketstjärnan Farhiya Abdi tror också att det behövs fler förebilder för muslimska tjejer och tänker att hon själv kan ses som en förebild till viss del, trots att hon inte använder slöja. Hon tycker sig också se en positiv utveckling med fler som idrottar.

– Jag känner väl att det har blivit fler yngre tjejer som har börjat idrotta och fortsätter, säger Abdi.

Men kulturen och religionen spelar fortfarande roll, påpekar hon.

– Det beror också på var man växer upp. Om jag hade vuxit upp i ett muslimskt land tror jag inte att jag hade idrottat på nivån jag gör nu. Det här med att man inte ska visa hy på samma sätt som i flera andra religioner krockar med idrotten ibland. Sedan har man hittat sätt att inte visa hy och de som använder sjal ska inte behöva ta av sig den för att idrotta, säger Abdi och fortsätter:

– Och jag tror inte att det gör så stor skillnad om det är tio spelare som vill använda slöja och spela basket eller fotboll. Det kan inte komma något ont från det och jag tycker man ska respektera det även om man inte håller med.

Hon tror att fler börjat se chansen att utöva sin sport utan att visa hy.

– Det finns möjligheter att fortsätta vara religiös, följa reglerna, fortsätta praktisera sin religion och idrotta.