Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nya larm om vikthets mot svenska idrottare

Medaljer, mästerskap och framgångar.

Men det finns en annan sida av svensk idrott.

En baksida som handlar om ätstörningar, vikthets och energibrist.

Nu slår flera forskare larm om att situationen är akut, samtidigt som Riksidrottsförbundet inte tar problemet på allvar.

SportExpressen har tittat på ett av svensk elitidrotts allra största problem.

Hit kan du vända dig

Om man är ung kan man vända sig till skolhälsovården, ungdomsmottagningen eller till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) som behandlar barn och ungdomar under 18 år. Som vuxen kan man vända sig till sin vårdcentral. Allt fler landsting har speciella ätstörningsmottagningar. I vissa fall behövs en remiss från vårdcentralen, men på flera ställen kan man själv ta kontakt. Oroliga föräldrar kan också vända sig till dessa mottagningar.

I vissa delar av landet kan man också få bra stöd av frivilligorganisationer som vänder sig till de som har ätstörningar men även till deras närstående, exempelvis Anorexi-Bulimi-kontakt, abkontakt.se och ätstörningszonen.se. Det finns också privata terapeuter och behandlingshem som man kan vända sig till utan remiss, men då måste man betala själv.

KÄLLA: Vårdguiden

Fakta: Ätstörningar

Ätstörningar präglas av ihållande svårigheter rörande födointag och onormal strävan efter att gå ner i vikt samt av upptagenhet med tankar kring vikt och kroppsform. De vanligaste ätstörningarna är anorexia nervosa och bulimia nervosa.

 

Den som har anorexia nervosa kan ha så pass låg vikt på grund av självsvält att normala biologiska funktioner inte kan upprätthållas, som exempelvis menstruation. Viktiga psykiska kännetecken är rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock, störd kroppsuppfattning samt att självkänslan är mycket beroende av vikt och kroppsform. Även om man väger alldeles för lite uppfattar man ofta sig själv som överviktig. Orsaker till sjukdomen är både psykologiska och biologiska. Svåra perioder eller händelser som pubertet, dödsfall eller en familjekris kan också utlösa anorexia.

 

Källa: Hjärnfonden. Läs mer på Hjärnfondens hemsida

Tecken på att man har en ätstörning

Eftersom ätstörningar ofta kommer smygande kan det vara svårt att själv se och förstå när det börjar handla om en sjukdom. Om du känner igen dig i flera av de här punkterna kan det handla om en ätstörning och då bör du söka hjälp:

 

■ Du bantar och blir mer och mer upptagen av dina matvanor och din vikt.
■ Du skjuter upp måltider, äter långsamt eller vill äta ensam.
■ Du äter oregelbundet, hoppar till exempel över frukosten eller äter stora mängder "förbjuden" mat när du är ensam.
■ Du tränar överdrivet mycket.
■ Du har svårt att koncentrera dig i skolan eller på arbetet.
■ Du är kritisk till sin kropp.
■ Du utvecklar olika tvångsbeteenden, som särskilda sätt att äta vissa saker.
■ Du känner dig nedstämd eller har ångest.
■ Du skadar dig själv eller har självmordstankar.
■ Du gör dig av med det du har ätit genom att till exempel kräkas.

 

Källa: 1177.se

Sallad, sallad, sallad.

Angelica Bengtsson funderar.

2012 är hon ett av svensk friidrotts allra största framtidsnamn och spås en lysande karriär.

För att utvecklas ytterligare, både som stavhoppare och människa, flyttar hon ner till Frankrike och tränaren Damien Inocencio, som tidigare även tränat OS-vinnaren Renaud Lavillenie.

Men ett av de allra första råden som Angelica Bengtsson får av sin nye tränare förvånar henne: Du måste gå ner i vikt.

– Han menade att jag skulle bli bättre om jag tappade några kilo och att jag borde tänka på vad jag åt. Sedan fick jag tips om hur jag skulle göra.

– Man skulle inte äta några kolhydrater, man skulle äta sallad tillsammans med kött och på kvällen skulle man antingen äta lite sallad eller gå och lägga sig direkt. Han sa att man inte är hungrig när man sover.

 

"Jag vet inte om det är en riktig ätstörning, men däremot har jag garanterat haft energibrist"

Eftersom Angelica Bengtsson har som mål att bli världens bästa stavhoppare lyder hon rådet från tränaren Damien Inocencio. Men trots det lyfter inte resultaten, i stället börjar hennes kropp i vissa lägen kännas annorlunda.

– Jag har haft perioder då jag bara har ätit sallad i flera månader. Jag vet inte om det är en riktig ätstörning, men däremot har jag garanterat haft energibrist.

Hur kändes det då?

– Det blir att man inte orkar på träningarna och känner sig matt. Jag vet att jag kände stor skillnad när jag kom i väg på träningsläger och åt ordentligt, och tänkte att "vad är det jag har gjort fel?".

Angelica Bengtsson vann brons under vårens inomhus-EM i Prag.Foto: Petter Arvidson
Efter medaljen firade hon med den svenska flaggan.Foto: Valdrin Xhemaj / Epa / Tt
Under karriären har hon kämpat med vikthets från tränare. Efter att hon bytte tränare har hon dock flugit högre än någonsin.Foto: Petter Arvidson

 

"Förekomsten av ätstörningar är mycket, större bland idrottare än vad det är bland befolkningen i stort"

Många gånger syns det inte utanpå, de har inga pinnsmala kroppar. Tvärtom. Idrottarna som lider av en ätstörning ser ofta både vältränade och sunda ut. Men problemet är mycket mer utbrett än vad både idrottsledare, aktiva och läkare tror.

Och det är inte bara bland estetiska idrotter som gymnastik och konståkning som ätstörningar är vanligt förekommande.

I en nyligen gjord studie på Köpenhamns och Lunds universitet undersöktes energibrist och ätstörningar bland svenska och danska kvinnliga uthållighetsidrottare på elitnivå.

Resultatet är skrämmande.

Studien visar att 60 procent av den kvinnliga eliten har relativ energibrist och lika många har menstruationsrubbningar.

Anna Melin, legitimerad dietist och filosofie doktor, har arbetat med idrottsnutrition och ätstörningar inom dansk elitidrott i 20 år och är en av forskarna bakom studien.

Tecken på att man har en ätstörning

Eftersom ätstörningar ofta kommer smygande kan det vara svårt att själv se och förstå när det börjar handla om en sjukdom. Om du känner igen dig i flera av de här punkterna kan det handla om en ätstörning och då bör du söka hjälp:

 

■ Du bantar och blir mer och mer upptagen av dina matvanor och din vikt.
■ Du skjuter upp måltider, äter långsamt eller vill äta ensam.
■ Du äter oregelbundet, hoppar till exempel över frukosten eller äter stora mängder "förbjuden" mat när du är ensam.
■ Du tränar överdrivet mycket.
■ Du har svårt att koncentrera dig i skolan eller på arbetet.
■ Du är kritisk till sin kropp.
■ Du utvecklar olika tvångsbeteenden, som särskilda sätt att äta vissa saker.
■ Du känner dig nedstämd eller har ångest.
■ Du skadar dig själv eller har självmordstankar.
■ Du gör dig av med det du har ätit genom att till exempel kräkas.

 

Källa: 1177.se

– Det är oroväckande höga siffror och något som måste tas på allvar, säger Melin och berättar även om alarmerande resultat från en omfattande undersökning som gjorts på landslagsidrottare i Norge.

– 20 procent av alla kvinnliga landslagsaktiva hade en klinisk ätstörning, bland befolkningen i stort är den siffran sju-åtta procent. Det har inte gjorts någon liknande total undersökning i Sverige men jag har svårt att tro att det skulle vara någon större skillnad, idrottskulturen kring kroppsideal och träningsförhållanden är väldigt lika säger Melin och får medhåll av Petra Lundström som är ansvarig för idrottsnutrition på Riksidrottsförbundet och doktorand på Karolinska Institutet.

– Förekomsten av ätstörningar är mycket, större bland idrottare än vad det är bland befolkningen i stort. Sedan måste man skilja på klinisk ätstörning (anorexi nervosa, bulimia nervosa, atypisk ätstörning UNS) och ett ätstört beteende.

– Att man har ett stört ätbeteende betyder inte att man har en klinisk ätstörning. Många idrottare försöker gå ned i vikt och äta lite kolhydrater för att maximera fettförbränningen för att de hoppas att de ska prestera bättre, säger Petra Lundström och menar att ätstörningar bland idrottare många gånger också kan bero på okunskap.

Anna Melin.
Petra Lundström.Foto: Katarina Löfgren

 

Bland landslagsläkarna i de stora uthållighetssporterna i Sverige, friidrott, längdskidor och simning, är ätstörningar ett känt problem.

Men samtidigt är flera landslagsläkare som SportExpressen talat med inte överens om hur allvarligt och utbrett problemet egentligen är.

– Idrottsanorexin, den vi själva skapar genom klumpiga ledaruttalanden, skulle jag säga i stort sett är borta i dag tack vare att vi utbildat våra ledare. De vet att man inte kan säga till en långdistanslöpare att "i dag var du väldigt lätt i steget". Då kan de koppla det till två hekto viktnedgång utan man får säga att "du sprang med väldigt fint flöde i dag". Man plockar helt enkelt bort alla uttryck som kan associera till viktnedgång, säger Sverker Nilsson, tidigare läkare för friidrottslandslaget och nu ordförande i Svenska friidrottsförbundets medicinska kommitté.

Hit kan du vända dig

Om man är ung kan man vända sig till skolhälsovården, ungdomsmottagningen eller till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) som behandlar barn och ungdomar under 18 år. Som vuxen kan man vända sig till sin vårdcentral. Allt fler landsting har speciella ätstörningsmottagningar. I vissa fall behövs en remiss från vårdcentralen, men på flera ställen kan man själv ta kontakt. Oroliga föräldrar kan också vända sig till dessa mottagningar.

I vissa delar av landet kan man också få bra stöd av frivilligorganisationer som vänder sig till de som har ätstörningar men även till deras närstående, exempelvis Anorexi-Bulimi-kontakt, abkontakt.se och ätstörningszonen.se. Det finns också privata terapeuter och behandlingshem som man kan vända sig till utan remiss, men då måste man betala själv.

KÄLLA: Vårdguiden

Men han menar ändå att man är medvetna om att det finns aktiva inom friidrotten som har ätstörningar.

– I anorexi ingår att träna mer än vad man klarar av med tanke på kostintaget. Och det betyder att de anorektiker som är duktiga på att springa, de kommer till friidrottslandslaget. Vi kommer alltid att ha anorektiker hos oss. Precis som att de anorektiker som är bra på att åka skidor hamnar hos skidlandslaget, cyklisterna hos cykellandslaget och så vidare.

Per "Pliggen" Andersson, läkare för längdskidlandslaget menar att problemet med energibrist och ätstörningar är något man brottas med ständigt.

– Skidor är en av de idrotter där vikten har betydelse för prestationen och vi måste förhålla oss till det. Vi är väl medvetna om att det finns en utmaning här och vi har en delikat uppgift i att hitta balansen till en optimal tävlingsvikt för våra åkare.

– Att tillgodose energikravet är en av de stora utmaningarna vi har, samtidigt vet vi att vi inte kan ha åkare som har en övervikt.

För att försöka vinna kampen mot ätstörningarna och viktproblem har Svenska skidförbundet tagit fram ett särskilt dokument.

– I det finns olika symptom som vi vill att tränare och ledare ska vara uppmärksamma på. Om det är så att man misstänker att det finns en ätstörning då måste det vidare till folk som kan hantera det och har kunskap om sjukdomen, säger Per "Pliggen" Andersson.

 

"Kunskapen om energibrist och ätstörningar är urusel i Sverige"

Utöver landslagens egna dokument och riktlinjer saknas i dag riktlinjer från Riksidrottsförbundet, vilket behövs för att kunna stödja och hjälpa förbunden menar de båda forskarna Petra Lundström och Anna Melin.

– Kunskapen om energibrist och ätstörningar är urusel i Sverige. Det finns läkare som säger till tjejer som inte har mens att "lilla gumman vad bra, då slipper du det problemet", säger Lundström som tillsammans med Anna Melin tagit fram ett styrdokument åt Riksidrottsförbundet.

– Det är i princip färdigt men ännu inte antaget. Vi tappar många idrottare i Sverige på grund av att de äter fel och för lite. Konsekvenserna blir att de skadar sig, blir sjuka samtidigt som deras prestation försämras. Till slut orkar de inte mer och slutar med sin idrott, säger Petra Lundström.

Fakta: Ätstörningar

Ätstörningar präglas av ihållande svårigheter rörande födointag och onormal strävan efter att gå ner i vikt samt av upptagenhet med tankar kring vikt och kroppsform. De vanligaste ätstörningarna är anorexia nervosa och bulimia nervosa.

 

Den som har anorexia nervosa kan ha så pass låg vikt på grund av självsvält att normala biologiska funktioner inte kan upprätthållas, som exempelvis menstruation. Viktiga psykiska kännetecken är rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock, störd kroppsuppfattning samt att självkänslan är mycket beroende av vikt och kroppsform. Även om man väger alldeles för lite uppfattar man ofta sig själv som överviktig. Orsaker till sjukdomen är både psykologiska och biologiska. Svåra perioder eller händelser som pubertet, dödsfall eller en familjekris kan också utlösa anorexia.

 

Källa: Hjärnfonden. Läs mer på Hjärnfondens hemsida

 

En anledning till att RF, och många idrottsförbund, inte ser allvaret med problemet tror Anna Melin beror på att "det inte syns".

– Jag tror att mycket beror på okunskap, att man inom idrotten inte känner till de allvarliga konsekvenserna av att till exempel inte ha menstruation. Och har man inte aktiva som ser underviktiga ut så tror man inte att problemet med energibrist eller ätstörningar finns, säger Melin.

Enligt Peter Mattsson, elitidrottschef på RF, är styrdokumenten för hur man ska hantera ätstörningar inom idrotten under behandling.

– Vår ambition är att det ska bli klart någon gång under det här året, säger Mattsson som dock menar att mycket hänger på de olika idrottsförbunden själva.

– Riksidrottsförbundet har inget mandat att tala om vad ett förbund ska göra. Vad vi kan göra är att plocka fram riktlinjer och rekommendationer, och det är vad vi tittar på just nu.

"Han säger att man gärna får gå upp lite under träningssäsongen"

Angelica Bengtsson tror att många fall av ätstörningar och vikthets skulle kunna undvikas om samtliga tränare och ledare på elitnivå utbildades i ämnet och även fick lära sig kostrådgivning på allvar.

Hennes salladsdiet under den första tiden i Frankrike gjorde henne inte bättre - snarare tvärtom.

I dag har hon en ny tränare, Sébastien Homo, som har en annan inställning till kost och vikt.

– Han säger att man gärna får gå upp lite under träningssäsongen, sedan dra ner lite under tävlingar, men att det viktigaste är att få i sig tillräckligt med energi då också för att kunna prestera.

Varför tror du att elitidrottande tjejer och kvinnor drabbas av ätstörningar oftare än andra?

Angelica Bengtsson i samtal med förre tränaren Damien Inocencio.Foto: Simon Hastegård / Bildbyrån
Här är nya tränaren, Sebastien Homo.Foto: Mikael Sjöberg

– Ett problem inom friidrotten är att vi är så lättklädda när vi tävlar och tränar och det är lätt för en tränare att säga att "du har lagt på dig lite där" och " du bör kanske tänka på vad du äter".

– Dessutom är det svårt när man kommer från barn- och ungdomsåren där det har handlat om att äta så mycket som möjligt för att bygga upp kroppen till att bli vuxen och inte behöva äta på samma sätt. Då blir det lätt att man hamnar lite fel.

 

SportExpressen har sökt Damien Inocencio utan resultat.

 

Här är fem idrottsstjärnor som berättat om sina ätstörningar.

Vill du ha fler sportnyheter direkt i ditt dagliga flöde? Följ SportExpressen på Facebook, Twitter, Instagram, Snapchat - här kan du även få nyheter om dina lag direkt i Messenger.