Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Det var en av de mörkaste helgerna i sportens historia”

Ayrton Senna firar en seger.
Foto: UNIVERSAL/KOBAL/REX / UNIVERSAL/KOBAL/REX/IBL REX FEATURES [DOWNLOADED]
Senna omkom i en olycka i San Marino 1994.
Foto: MIKE HEWITT / PRESSEN BILD
Sennas kraschade bil förs bort efter den svåra olyckan.
Foto: © BILDBYRÅN

Det har gått 24 år sedan olyckan där formel 1:s största stjärna Ayrton Senna förlorade sitt liv.

Tragedin chockade en hel värld och satte djupa spår i sporten, som sitter i än i dag.

– Om omständigheterna är fel så skulle det lika gärna kunna hända i dag, säger den tidigare formel 1-föraren Stefan "Lill-Lövis" Johansson.

San Marinos grand prix på Imola 1994 är en av de mörkaste helgerna i sportvärldens historia.

Problemen började redan på fredagen. Rubens Barrichello körde i 225 kilometer i timmen när han hamnade för högt upp på en "kerb" och bilen flög i luften, rätt in i en däcksbarriär. Barrichello slogs medvetslös och flögs till sjukhus i helikopter – men klarade sig mirakulöst undan med en bruten näsa och en fraktur på armen. 

Det dröjde dock bara en dag innan tragedin inträffade.

20 minuter in i lördagens kval tappade 33-årige Roland Ratzenberger kontrollen över sin bil och smällde rätt in i betongmuren. Även han flögs till sjukhus – men den här gången gick förarens liv inte att rädda.

Det var Ratzenbergers andra formel 1-start, och det första dödsfallet i sporten på nästan åtta år.

Trots händelsen valde man att köra loppet dagen därpå.

Den trefaldiga världsmästare Ayrton Senna startade från pole position och behöll ledningen under inledningen av loppet. Plötsligt körde brasilianarens Williams-bil av banan, in i en betongmur i den numera omgjorda Tamburello-kurvan.

Höger hjulupphängning trängde in genom Sennas hjälm, och den otäcka kraschen slutade i helgens andra dödsolycka. Den här gången drabbade det sportens i särklass största profil.

Stefan "Lill-Lövis" Johansson körde formel 1 under tio säsonger mellan 1980 och 1991 och var teamkamrat med Senna under ett par lopp säsongen 1984.

Han befann sig på ett hotellrum i USA när han hörde på tv:n vad som hänt.

– Det var en helt sjuk helg från början till slut. Det var en av de mörkaste helgerna i motorsportens historia, utan tvekan, säger Stefan Johansson.


En supporter kysser Sennas gravsten i Sau Paulo, 20 år efter stjärnans död.
Foto: IMAGO SPORTFOTODIENST / IMAGO/XINHUA IMAGO SPORTFOTODIENST

”Han var gudabegåvad”

Ayrton Senna föddes 1960 i brasilianska Sao Paolo, andra barnet till välbärgade Milton da Silva och Neide Senna da Silva.

Han startade sitt första formel 1-lopp 1984, och har efter sina år i sporten blivit känd som en av de, om inte den, bästa föraren genom alla tider.

– Han var gudabegåvad när det kom till att köra en bil fort. Det var poesi när han körde, säger Stefan Johansson.

Pat Symonds, Sennas första raceingenjör i formel 1, minns i synnerhet USA:s GP 1984. Senna hade gjort ett bra kval och låg ett tag uppe på fjärde plats i loppet, men tvingades bryta efter att ha kraschat och kvaddat bilen.

– När han kom in i depån var han chockad, hans första reaktion var "jag vet att jag inte gjorde något misstag, muren måste ha flyttat på sig". Muren var av betong och måste ha vägt runt 20 ton, så vi var skeptiska, berättar Symonds för motorsport.com. 

Senna lyckades dock övertala Symonds att gå till platsen för att se efter själv. Då visade det sig att muren flyttat sig fyra millimeter, efter att en annan förare kört in i sidan av muren tidigare under loppet.

– Det var då jag insåg exakt vilken precision han faktiskt körde med. Och glöm inte, det här var en kille som då gjorde sin allra första säsong i formel 1, säger Pat Symonds.

Sennas svaghet: Viljan att vara bäst

Stefan Johansson menar dock att Ayrton Senna led av en stor svaghet. 

Hans vilja att vara bäst var för stor.

Johansson tar upp loppet i Monaco 1988 som exempel. Senna var helt överlägsen resten av fältet och låg 50 sekunder före tvåan Alain Prost. Då pressade Senna bilen aningen för hårt, vilket ledde till att han kraschade och tvingades bryta loppet.

– Man behöver inte vinna varje strid för att vinna kriget. Det fanns absolut noll anledning att göra så, men egot tog över, säger Johansson.


Stefan Johansson, Nelson Piquet och Ayrton Senna på prispallen på tyska Hockenheim 1987.
Foto: LAT PHOTOGRAPHIC/REX / LAT PHOTOGRAPHIC/REX/IBL REX FEATURES [DOWNLOADED]

Han nämner även loppet på japanska Suzuka 1990, där Senna och Prost kolliderade in i den första kurvan efter ett ambitiöst omkörningsförsök av Senna. Johansson menar att detta var något som Senna gjorde med flit, då resultatet ledde till att brasilianaren vann mästerskapet.

– Det hade kunnat hända vad som helst. Han var fantastisk på att köra bil men det etiska var inte alltid där det skulle, enligt min uppfattning. 

Alain Prost: ”Svårt för mig att prata om”

Under de år som Ayrton Senna körde i formel 1 var sportens popularitet i hemlandet lika stort som intresset för nationalsporten fotboll – något som i Brasilien snarare kan beskrivas som en religion.

Efter stjärnans dödsolycka hamnade landet i chock, och president Itamar Franco utlyste tre dagar av nationell sorg.

– Det är alltid tragiskt när det händer, men när det är den största i sporten blir allt uppförstorat tio gånger. Det var en katastrof för alla i sporten, säger Stefan Johansson.

I år har det gått 24 år sedan den tragiska helgen på Imola, men sorgen och minnet efter den legendariske föraren lever fortfarande kvar i allra högsta grad. Lewis Hamilton, den regerande världsmästaren i formel 1, var nio år gammal när Senna dog och kör fortfarande med en gul hjälm som en hyllning till sin store idol.

För Alain Prost, Sennas stora rival, är den brasilianske förarens död fortfarande ett jobbigt ämne att prata om.

– Även nu, många år senare, är det svårt för mig att prata om Ayrton, och inte bara för att han inte är här längre. När han dog så dog så dog även en del av mig, skrev Alain Prost i Autoweek 2014.


Alain Prost.
Foto: ALEXANDER ZEMLIANICHENKO JR / AP

”Går inte att stoppa” 

Mycket har dock förändrats i sporten sedan dess. Det pågår ett konstant arbete med att försöka göra sporten så säker som möjligt, och till årets säsong introducerade man den så kallade "halon" – en båge monterad runt bilens cockpit som ska hjälpa till med att skydda förarna från att drabbas av huvudskador.

Trots det förekommer dödsolyckor fortfarande i sporten.

Den senaste inträffade i det regndrabbade loppet i Japan 2014, då Jules Bianchi halkade av banan och kraschade rätt in i en hjullastare. Han avled senare på sjukhus till följd av de skador han ådrog sig vid olyckan. 

Det var sportens första dödsolycka på 20 år, och den första sedan Ayrton Senna 1994.

– Tyvärr är det sådant som händer i vår sport, det går inte att göra det 100 procent säkert. Samtidigt har det blivit ofantligt mycket säkrare än vad det var på den tiden då Senna körde. Hade Senna suttit i en av dagens bilar så hade det aldrig hänt, säger Stefan Johansson.

Han menar att det aldrig kommer att gå att göra formel 1 helt säkert.

– Är omständigheterna fel kan det alltid hända, det går inte att stoppa helt och hållet. Så visst kan dödsfall ske igen, självklart.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.