Sadibou Sy historisk – trots kroniska ögonsjukdomen

Hur kan man bli bäst i världen när man inte ser hälften så bra som sina konkurrenter? För Sadibou Sy var det bara så förutsättningarna såg ut.  

Det var inget hinder. Det var det enda han kände till. 

Allting började med ett skimmer på fotbollsplanen. Sy, då 13-årig mittback i IFK Bergshamra, tappade bort bollen i luften. 

Han såg den när den lämnade målvaktens fot men under utsparkens färd mot honom försvann den. Helt plötsligt damp den ner, bollen som nyligen gått upp i rök, framför fötterna på honom. 

– Jag fattade ingenting. Men jag började förstå att det var något som inte stämde, säger Sy. 

Läkare berättade att det varken fanns linser eller glasögon som kunde åtgärda problemet. Sadibou Sy fick veta att han lider av kronisk ögoninflammation, synen skulle bara bli värre och värre. 

Hans hornhinnor är inte raka som andras. De är oförutsägbara, fladdriga och rör sig. 

Åtta operationer – till slut kom lösningen

Genom åren har han genomgått åtta ögonoperationer, alla för att underlätta, ingen för att ge honom normalgod syn. 

– Och jag har käkat massor av medicin. Men det kunde jag sluta med för ett par år sedan. Ögonen blev varken bättre eller sämre av den, säger han. 

Fotbollen tog slut i tonåren, mycket på grund av synen, men också för att han inte var någon stjärna. I stället ramlade han in i kampsporten och fastnade direkt. 

Trots att han bara såg hälften så bra som sina motståndare tog han sitt första VM-guld i kickboxning i 2007. Det blev tre totalt.  

Då sa alla att han borde testa thaiboxning, det är mycket hårdare och svårare. Så han gjorde det, och vips var han världsmästare i en ny sport. 

2013 startade han sin MMA-satsning. Det tog nio år innan han blev världsmästare även där – men den här gången gjorde han det med en betydligt bättre syn. 

Det som läkarna slog fast i Sys tonår hade nu förändrats. Efter åtta operationer fick Sy till slut speciallinser 2017. 

– Det har varit tuffa år men jag har alltid haft tron på att det kommer bli bättre. Och det har det ju blivit, tack vare den medicinska utvecklingen. Jag är evigt tacksam för de här linserna. De har förändrat mitt liv. Nu har jag fått ta körkort också, säger han. 

Fördes till akuten: ”Stack till ögat – allt blev suddigt” 

Utan linserna ser han ungefär 20 procent. Men samma speciallinser var också på väg att bli hans fall. 

Det har gått drygt två månader sedan segern i New York. Efter en minst sagt dramatisk final bärgade han titeln i PFL – den största MMA-tävlingen efter UFC – med både familj och vänner på plats i USA. Men han fick inte det firandet han hade hoppats på. Glädjen byttes snabbt ut mot ett besök på akuten. 

FöregåendeNästa

Stäng fullskärmsläge

Han avslutade fajten med en söndersparkad fot och ett öga fullt av glassplitter. Ett av Finalmotståndaren Dilano Taylors slag träffade så illa att en av speciallinserna, som är gjord av glas, gick i kras. 

– Det stack till i ögat och allting blev suddigt. Jag fick väldigt svårt att lokalisera honom, så jag höll honom på avstånd och började sparka i stället. Då träffade jag fel och helt plötsligt stod jag där med en fot som var dubbelt så stor. 

Men du lyckades vinna ändå? 

– Det var lite ”här finns en väg ut – vill du ta den eller fortsätta kämpa?”. Det är en sådan situation där man inte vet hur man kommer reagera förrän man varit där. Jag ville verkligen vinna den där titeln, säger han med ett leende – men minns snabbt akutbesöket. 

– Det var hemskt alltså… De fick plocka ut varenda skärva. Allting gick väldigt bra dock. Jag har inga kvarstående men, vilket är skönt. 

”Ulf Kristersson vet inte vem jag är”

Världsmästarbältet hänger över hans axel. På ett gym vid Karlaplan i Stockholm visar Sadibou Sy upp den åtta kilo tunga guldkolossen för sina kompisar. Alla vill känna på den, spänna den runt sina midjor och ta bilder. 

Nära vännen Markus tappar bältet i golvet, det smäller i lokalen, och Markus tittar oroligt upp. Alla andra skrattar. 

Sadibou Sy är precis hemkommen från en två veckor lång segerturné i sitt ”andra hemland”, Senegal. Han fick skriva autografer, göra tv-intervjuer och visa upp världsmästarbältet för borgmästare och ministrar. 

– Jag är nog kändare i Senegal nu. Jag tvivlar på att vad heter han… han… Sveriges statsminister… 

Ulf Kristersson.

– Ja, exakt. Jag tvivlar på att Ulf vet vem jag är. Men presidenten i Senegal vet vem jag är, säger Sadibou Sy med ett skratt. 

Multimiljonär efter segern 

Titeln innebar inte bara kändisskap. Den fyllde också plånboken rejält. Prissumman i PFL låg på ungefär tio miljoner kronor. 

– Det känns ju helt galet. Det här ger mig en helt annan trygghet jämfört med tidigare. Nu kommer jag kunna göra saker utan att tänka: ”kommer det här gå ihop?”. 

Vad tänker du göra för pengarna? 

– Jag kommer investera mycket för framtiden. Som fajter har du inget vanligt socialt skydd som alla andra. Det kommer komma en dag när jag inte fajtas och då är det bra att ha lite pension. 

Han tystnar, ler och fortsätter: 

– Sen kommer det helt klart bli kul saker också. Jag och min flickvän älskar att resa så det kommer jag kunna unna mig nu. Det är extremt kul att kunna ta med familjen på semester. 

Du har inte siktet inställt på någon klocka eller bil alltså? 

– Det är klart att jag någon dag vill köpa en dyr klocka. Men generellt alltså.. jag är inte så mycket för sådana där grejer. Jag menar, varför ska jag ha dyra kläder i garderoben? Jag går ändå runt i träningskläder hela dagarna. 

Skådiskarriären – kallas ”The Swedish Denzel” 

Förutom världsmästare kan Sy även kalla sig skådespelare. Svensken kallas ”The Swedish Denzel” i ringen efter favoritskådisen Denzel Washington. 

Smeknamnet kom till efter att Sy medverkat i den vietnamesiska filmen Saigon Bodyguard. 

– En av mina bästa kompisar hade huvudrollen i den filmen, han frågade mig om jag ville fajtas mot honom i filmen. Jag är lite av den sista bossen där.

Sy fick gå på röda mattan och se sig själv på bioduken för första gången i sitt liv – en dröm som gick i upplevelse – men han var mindre nöjd med sin insats. 

– När PFL gjorde en intervju med mig och frågade om det så svarade jag att det var kul som fan men om jag ska vara ärlig: ”it was no Denzel”. De garvade ihjäl sig. Sen när jag gjorde min debut i PFL så ropade speakern upp ”The Swedish Denzel”. Jag bara ”vad fan?”, jag var inte beredd på det, men det är roligt smeknamn.  

Han drömmer om att ta skådiskarriären på allvar när fajtingen tar slut – och en vacker dag spela mot Denzel Washington himself. 

– Jag fick faktiskt erbjudande om att träffa Denzel, jag skulle flyga ner till Italien och kanske agera lite stuntman i hans nya film The Equalizer 3, men det var inför PFL-finalen. Så jag fick tacka nej. Det var tufft, då kittlade det rejält. 

Pappa körde taxi sju dagar i veckan

Men han ser ännu inget slut på MMA-karriären. Trots att han redan har blivit världsmästare fem gånger i tre olika sporter är han långt ifrån nöjd. 

– Jag vill ha fem till, minst. Jag är dedikerad. Det är kul med semester, men jag mår som bäst är när jag får vakna upp, ta en kaffe, träna, vila, träna. Om jag ändå ska göra det här, så kan jag göra det hela vägen in och se hur långt jag kan ta den här skiten. 

Drivet har han fått från sin pappa, säger han. Sadibou Sy kommer från en stor familj med sex syskon. 

Pappa körde taxi sju dagar i veckan medan mamma var hemma med barnen. Det låter som en hård, knaper tid. För Sy var det bara så förutsättningarna såg ut – och han älskade det. 

– Skulle du kasta in någon annan kanske det hade varit tufft. Men jag var jättenöjd. Det var det man kände till. Det var en stor familj, så det var aldrig lugnt hemma om man säger så, säger han med ett skratt.  

Pappa lever tyvärr inte i dag. Men han lade grunden för Sadibous karriär. 

– Så länge han fick jobba så jobbade han. Jag frågade någon gång ”ska du inte ha semester?” då svarade han ”för att göra vadå?”, säger han och fortsätter: 

– Jag kommer ihåg när jag kom hem från VM en gång. Jag hade tagit silver och hyllades här hemma i Sverige, det var min första VM-medalj. Jag hyllades, gjorde intervjuer och så vidare. Han kollade bara på mig: varför går du runt och larvar dig för? För honom var det helt självklart att jag borde ha vunnit. Han gav mig det som krävs för att vinna. 

Vad har han betytt för dig? 

– Allt, han är min inspiration. Jag tänker ofta på att han heter Sy, och nu vet folk runtom världen vilka familjen Sy är. Det gör mig oerhört stolt.