Elvaårige Don Auriello – Anton kallad – har talangen, viljan och förmågan att bli en konkurrent om medaljerna i de stora mästerskapen.
Frågan är hur snabbt.
Domarna föll för honom i Scandinavium. 82,661 procent var visserligen under det svenska rekordet (84,700) från Globen i vintras, men det tredje resultatet över 80-procentsstrecket hittills. Både procenten och placeringen etablerade svenskan i världstoppen.
Att det är ekipaget Vilhelmson Silfvén och Anton som ska göra det för svensk dressyr de kommande åren står klart.
Närmare och närmare
Fortfarande är det en bit – i vissa fall en bra bit – upp till sportens verkliga storfräsare, som lördagens toppduo, segrande tyskan Helen Langehanenberg på Damon Hill (88,286) och holländska tvåan Adelinde Cornelissen på Jerich Parzival (86,500).
Men Vilhelmson Silfvén kryper närmare och närmare.
– Anton var också den yngsta hästen i startfältet. Med tanke på sammanhanget, världscupfinal och allt, är det här det största och tyngsta jag gjort.
Ändå kom ett eller annat misstag på vägen.
– Jag hade en vänsterpiruett som var "kluddig", tappade fokus där. Så småningom kan jag klara av att rida med ännu mer kontroll och mera precision.
– Jag är imponerad av hur fint han klarade miljön. Det handlar väl om min rutin också när man börjar komma upp på en högre nivå.
Bara att hänga med
TT: Kommer EM i Herning i augusti lite för tidigt för att ni på allvar ska tävla om medaljerna?
– Han har haft en otrolig utvecklingskurva. Jag vet inte hur den ska fortgå. Det är nog bara att hänga med på färden och se var vi landar, känns det som.
– Det är en underbar häst att rida. Han har sån känsla.
– Det är en pågående process hela tiden kring vad man kan göra bättre eller annorlunda, men just nu är vi bara glada över den nivå vi är på, säger Tinne.
Närmast väntar tävlingar i München i maj.
– Om allt följer planen kommer Anton att tävla en gång i månaden fram till EM. Det känns lagom, då hinner vi träna mellan tävlingarna.
Kittel sjua
Patrik Kittel slutade sjua med Scandic och var besviken. De 78,393 procenten var väl snålt av domarna, tyckte han.
– Jag hade hoppats på några poäng till, men jag är glad att hästen litade på mig och vågade och det är viktigare än resultatet, sade han till SVT.
Minna Telde, tia på Santana med 74,107, var inte nådig i sin självkritik.
– Det var helt och hållet mitt fel. Imponerande dåligt. Ganska osmart att göra det i en världscupfinal. Här står man med en häst i toppform och går in och rider som en kratta.
